Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många unga mår dåligt på jobbet

Många mår dåligt när de går till jobbet. Störst är problemet bland yngre. Ingen vet exakt vad det beror på, men stressigare arbetsplatser kan vara en förklaring.
David Österberg Publicerad
shock/Colourbox.com
shock/Colourbox.com

Förra veckan kom den årliga rapporten Jobbhälsobarometern – en enkätundersökning om hur vi upplever arbetsmiljön. Bakom undersökningen står branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

Enligt rapporten känner många psykiskt obehag av att gå till jobbet. Störst är problemet bland yngre människor upp till 30 år. Ungefär en fjärdedel av dem uppger att de mår dåligt av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare.

Bäst verkar äldre män må. 15 procent av männen över 55 år svarar att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet.

Obehaget skiljer sig också åt mellan branscher. Personer som arbetar i hotell- och restaurangbranschen mår sämre än genomsnittet. Det gäller också anställda inom utbildning, vård och omsorg och fordonsteknik. I finansbranschen mår människor bättre, liksom i branscher som reklam, energi, juridik, ekonomi och telekom.

Per Lindberg är forskare i arbetshälsovetenskap vid högskolan i Gävle. Såvitt han vet kan ingen säga exakt vad det beror på att yngre människor mår sämre än äldre.

– Men jag tror att arbetslivet generellt har blivit stressigare. Tidigare fanns en viss elasticitet, luft i organisationerna. Nu är arbetslivet mer slimmat och sidouppgifterna läggs på de medarbetare som är kvar.

Per Lindberg tror dessutom att yngre många gånger har högre krav på arbetslivet och kanske är sämre rustade för det jämfört med tidigare generationer.

– Ytterligare en hypotes är att det bland yngre är mer tillåtet att ge uttryck för psykiskt obehag. Vi har tidigare sett att äldre, i synnerhet män, gärna somatiserar psykisk ohälsa och söker vård för exempelvis ryggont när de mår psykiskt dåligt, säger han.

Per Lindberg har forskat på vad som får oss att må bra på en arbetsplats – så kallade friskfaktorer. En sådan är bra ledarskap.

– Det är förstås en oerhört bra hjälp om man ha en naturlig läggning för att vara ledare. I rekryteringen av chefer används ofta fel urvalskriterier och då blir rekryteringen undermålig. Den som vill vara en bra ledare måste känna sig själv väl. Då känner man sig inte hotad när man blir kritiserad. Alltför många chefer är narcissistiska i sin personlighet. Den som är starkt narcissistisk har uppfattningen att medarbetarna är till för att han eller hon ska kunna glänsa. I ett bra ledarskap "föser" ledaren medarbetarna framför sig och ger dem credits för framgångar, medan narcissisten säger: ”det här har jag åstadkommit”.

Men även medarbetarna har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö, säger Per Lindberg. På en frisk arbetsplats förhåller medarbetarna sig professionellt till varandra, hälsar, låter alla tala till punkt på möten, tar initiativ till förbättringar och liknande.

Ytterligare friskfaktorer är möjlighet till fortbildning och utveckling, återkoppling på de arbetsuppgifter man utför, tydlig rollfördelning och en god fysisk arbetsmiljö.

– Risken är annars att man får känslan att ”jag är inte värd att satsas på eftersom jag får jobba i den här skruttiga miljön”, säger Per Lindberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.