Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Stark klubb i svajig bransch
Mediebranschen är otrygg på många sätt, men på Schibsted har man samlat de fackliga krafterna genom att slå ihop tre fackklubbar till en.
– Genom att ha en koncernklubb jobbar vi så som företaget gör och får ett helikopterperspektiv, säger Christer Sandberg, ordförande i klubben.
– Genom att ha en koncernklubb jobbar vi så som företaget gör och får ett helikopterperspektiv, säger Christer Sandberg, ordförande i klubben.
Frågan väcktes redan för några år sedan. Ledningen hade som önskemål att förenkla förhandlingar genom att slå ihop klubbarna på Schibsted. I våras blev det verklighet när ordförande för Aftonbladets klubb ville börja plugga och posten blev ledig. När Christer Sandberg klev på tåget hade han redan varit ordförande för Svenska Dagbladets klubb, men nu bestämde man sig för att organisera sig så som koncernledningen gjort - centraliserat.
– Vi får starkare muskler och ser saker i ett större perspektiv. När vi gick ihop fick vi dessutom en stor styrelse och en god representation från de olika bolagen, säger Christer Sandberg.
I dag representerar koncernklubben nio bolag och har ungefär 300 medlemmar. Klubben träffar ledningen varannan vecka och har då stående förhandlingspunkter om mbl:er (ärenden som rör medbestämmandelagen). Just nu jobbar man mest med lönerevisionen, man har hunnit med tre av bolagen, annars är omorganisationer den stora frågan.
– Omorganisationer är ständigt på tapeten, stora som små. Sen är ju anslutningsgraden alltid en utmaning. Där försöker vi att marknadsföra klubben, säger Peter Hagbergh, som är produktionschef på Svenska Dagbladet och styrelseledamot i koncernklubben.
Men med anslutningsgraden fick klubben oväntad hjälp från ledningen när den skulle bildas. På avdelningsmöten deltog Christer Sandberg och personal från HR och berättade om fördelarna med att vara med i facket samt om det lokala samarbetet mellan parterna.
Klubben är nystartad men Christer Sandberg har ändå önskningar för framtiden. Dels handlar det om ansvarsfördelning, dels att frigöra tid för dem som engagerar sig.
– Det är lätt att styrelsearbete blir en ”one man show” och så får det inte bli här. Min önskan är att alla i styrelsen har ett ansvarsområde och genomför aktiviteter på det. Dessutom är en utmaning att många förtroendevalda också är duktiga yrkesmän som har nyckelpositioner och har svårt att få ihop arbetet, trots förtroendemannalagen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hon enar fack i 27 länder
Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Facken har ingen förhandlingsrätt
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.
Reglerna gäller i EU och EES
- Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
