Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Stark klubb i svajig bransch

Mediebranschen är otrygg på många sätt, men på Schibsted har man samlat de fackliga krafterna genom att slå ihop tre fackklubbar till en.
– Genom att ha en koncernklubb jobbar vi så som företaget gör och får ett helikopterperspektiv, säger Christer Sandberg, ordförande i klubben.
Lina Björk Publicerad
Kollega
Peter Hagberg och Christer Sandberg ser många fördelar med att slå ihop fackklubbar inom samma koncern. Kollega

Frågan väcktes redan för några år sedan. Ledningen hade som önskemål att förenkla förhandlingar genom att slå ihop klubbarna på Schibsted. I våras blev det verklighet när ordförande för Aftonbladets klubb ville börja plugga och posten blev ledig. När Christer Sandberg klev på tåget hade han redan varit ordförande för Svenska Dagbladets klubb, men nu bestämde man sig för att organisera sig så som koncernledningen gjort - centraliserat.

– Vi får starkare muskler och ser saker i ett större perspektiv. När vi gick ihop fick vi dessutom en stor styrelse och en god representation från de olika bolagen, säger Christer Sandberg.

I dag representerar koncernklubben nio bolag och har ungefär 300 medlemmar. Klubben träffar ledningen varannan vecka och har då stående förhandlingspunkter om mbl:er (ärenden som rör medbestämmandelagen). Just nu jobbar man mest med lönerevisionen, man har hunnit med tre av bolagen, annars är omorganisationer den stora frågan.

– Omorganisationer är ständigt på tapeten, stora som små. Sen är ju anslutningsgraden alltid en utmaning. Där försöker vi att marknadsföra klubben, säger Peter Hagbergh, som är produktionschef på Svenska Dagbladet och styrelseledamot i koncernklubben.

Men med anslutningsgraden fick klubben oväntad hjälp från ledningen när den skulle bildas. På avdelningsmöten deltog Christer Sandberg och personal från HR och berättade om fördelarna med att vara med i facket samt om det lokala samarbetet mellan parterna.

Klubben är nystartad men Christer Sandberg har ändå önskningar för framtiden. Dels handlar det om ansvarsfördelning, dels att frigöra tid för dem som engagerar sig.

– Det är lätt att styrelsearbete blir en  ”one man show” och så får det inte bli här. Min önskan är att alla i styrelsen har ett ansvarsområde och genomför aktiviteter på det. Dessutom är en utmaning att många förtroendevalda också är duktiga yrkesmän som har nyckelpositioner och har svårt att få ihop arbetet, trots förtroendemannalagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.