Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Vissa av våra medlemsgrupper har kontrollerats under en lång tid, så som säljare och callcenteranställda. Nu har granskningen spridit sig till allt fler konsulter, projektledare och egenanställda som säljer sitt jobb per timme, säger Gunilla Krieg som är central ombudsman på Unionen.
Det är Nordiska finansanställdas union, NFU, som har frågat 126 förtroendevalda på 66 företag om vad de tycker om de mätinstrument som kontrollerar deras arbete. Mer än varannan anser att system som mäter prestation i arbetet ökar stressen hos de anställda och mer än fyra av tio tycker att kvaliteten på jobbet minskar när de vet att de är övervakade. Bland de anställda som jobbar med rådgivning anser 30 procent dessutom att mätinstrumenten påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla neutrala svar och frågor.
Bland Unionens medlemmar finns det flera grupper som är utsatta för mätningar på jobbet. Bland de största grupperna hittas säljare och callcenteranställda. De som jobbar på callcenter mäts ofta genom medlyssning och inspelning.
– Många anställda får skriva på att de går med på det som kallas medlyssning både när de vet om det och när de inte vet om det. Samtal spelas in för kundsäkerhet men det händer också att de används mot anställda i efterhand. Man mäter hur snabbt man tar samtal, hur många samtal man tar och hur nöjd kunden är, säger Gunilla Krieg.
Just sälj- och callcenterbranschen har varit utsatt för mätningar och kontroll i många år. Men nytt är att begreppet ”debiterad tid” nu inte enbart är förankrat bland revisorer eller bemanningspersonal, utan sprider sig till fler av Unionens medlemsgrupper. Företagen har blivit bättre på att mäta hur mycket tid du lägger ned på en uppgift och hur mycket de ska debitera kunden för det.
– Konsulter mäts extremt noggrant för att se hur lönsamma och produktiva de är. Ett problem som kommit utav det är att vi under de senaste åren har sett ett berg av obetalt övertidsarbete. Det är framför allt administrativ tid, allt det andra du också ska göra men inte kan debitera kunden för. Tid för kompetensutveckling ryms inte heller i den debiterbara tiden, så det blir ett kortsiktigt sätt att räkna.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
