Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Fler pappor till DO

Män tar ut mer föräldraledighet än tidigare. Det märks även i Diskrimineringsombudsmannens statistik, där allt fler anmälningar rör pappor som vill vara hemma med sina barn.
Lina Björk Publicerad
Izabelle Nordfjell / TT
Anmälningarna om missgynnande på grund av föräldraledighet ökar från män. Izabelle Nordfjell / TT

Sedan 2009 har Diskrimineringsombudsmannen (DO) drivit 13 mål som rör missgynnande på grund av föräldraledighet. Det kan röra sig om att personen inte fått jobb, att provanställningar avslutats, att man inte fått något lönepåslag under ledigheten eller att arbetsuppgifterna förändrats när man kommit tillbaka.  

Sju av fallen som DO drivit har lett till fällande domar i Arbetsdomstolen. Och två av de fallen har handlat om personer som blivit av med jobbet för att de ville vara hemma med sina barn.

I den senaste domen, som kom i februari, beslutade AD att en man som jobbade i en inredningsbutik skulle få 55 000 kronor av sin arbetsgivare, som hade sagt upp honom när han begärde att få vara föräldraledig.

Innan dess hade DO inte vunnit något fall om föräldraledighet i AD sedan 2014, då en kvinna på ett IT företag ville vabba, men blev av med jobbet då arbetsgivaren inte kunde acceptera hennes frånvaro. AD dömde företaget att betala 100 000 kronor i skadestånd till den anställda i en så kallad tredskodom.

Fortfarande är det kvinnorna som är i majoritet bland anmälningarna. Men på senare år har anmälningarna från män ökat. Från tio stycken 2014 till 18 i fjol.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.