Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappaledighet kan bli EU-lag

Vardera föräldern får rätt till fyra månaders ledighet fram till barnets tolvårsdag. Ledigheten blir obligatorisk och kan inte överlåtas på den andre föräldern. Dessutom ges möjlighet att ta ut sjukdagar för att ta hand om släktingar. Det är några av lagförslagen som kommer att gälla inom hela EU.
Publicerad
Hasse Holmberg / TT
Hasse Holmberg / TT

Syftet med förslaget, som EU-kommissionen nyligen presenterade för EU-parlamentet, är att öka jämställdheten och bryta gamla mönster.

I dag är andelen sysselsatta kvinnor över tio procentenheter lägre än bland män inom EU. Det antas vara ett resultat av att kvinnorna tar mer ansvar för barn och för sjuka anhöriga. Följden blir lägre livsinkomst och lägre pension. Detta trots att kvinnor utbildar sig allt mer – numera tar fler kvinnor än män examen på högskolenivå. Och trots att kvinnorna behövs på arbetsmarknaden då befolkningen åldras och allt färre befinner sig i yrkesaktiv ålder.

– Jag ser det som väldigt positivt att EU nu slutar prata om mammaledighet och i stället talar om båda föräldrarnas rätt till föräldraledighet. I Sverige har det varit en självklarhet sedan en lång tid tillbaka men det är långt ifrån fallet i andra europeiska länder, säger Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

EU-kommissionen föreslår också fyra månaders föräldraledighet som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Det kan jämföras med den svenska föräldraförsäkringen, där vardera föräldern har 90 dagar med ersättning på sjukpenningnivå som inte går att avstå till den andra föräldern.

I Sverige har föräldrar rätt till deltidsarbete. Däremot finns det inte någon generell rätt att begära flextid eller distansarbete, vilket EU-kommissionen förespråkar i sitt nya förslag.

– Unionen anser att flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans är enormt viktiga delar i att uppnå ett föräldravänligt arbetsliv. Det är något som vi länge har kämpat för. Därför är det intressant att även EU nu lyfter detta som vägar för att öka jämställdheten. Samtidigt är det viktigt att vi i Sverige får bevara den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden i stället för att styras av lagstiftningen, framhåller Stina Jakobsson.

Många kvinnor i Europa tvingas att arbeta deltid, eller inte förvärvsarbeta alls, därför att de måste ta hand om gamla och sjuka anhöriga. I sitt utkast föreslår EU-kommissionen att en rätt till fem dagars betald ledighet per år för vård av anhöriga införs.

–Det är intressant och viktigt att EU lyfter den omsorg om närstående som framför allt kvinnor ägnar sig åt. Även detta är något som Sverige delvis redan har lagstiftning kring. Den som avstår arbete för ett vårda en svårt sjuk närstående person kan i dag ha rätt till närståendepenning från Försäkringskassan, säger Stina Jakobsson.

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.