Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick barn – förlorade chefstjänst

Andra arbetsuppgifter och försämrade anställningsvillkor. Det var vad som väntade en regionchef när hon kom tillbaka efter sin föräldraledighet. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på nära 300 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Christine Olsson / TT
Christine Olsson / TT

Unionenmedlemmen arbetade som regionchef på ett företag i byggbranschen som utför mättjänster. I början av 2013 blev hon sjukskriven och under sjukskrivningen blev hon gravid och var därefter föräldraledig i drygt två år.

I november 2016 kontaktade den nu 30-åriga kvinnan sin arbetsgivare och berättade att hon tänkte återgå i tjänst strax före jul. Men det blev inget varmt välkomnande. Företagets vd berättade att man genomfört en omfattande omorganisation under medarbetarens frånvaro och att man anställt en ny regionchef som nu skulle bli hennes närmaste chef.

Vd:n gav också beskedet att hon skulle få en likadan servicebil som företagets mättekniker hade och att hon främst skulle arbeta på fältet med olika projekt. Unionen konstaterar att regionchefen tilldelats en renodlad mätteknikertjänst och anser att bolagets åtgärder är att jämställa med en uppsägning eller ett avskedande. Agerandet innebär även ett missgynnande av medlemmen som har haft samband med hennes föräldraledighet.

Dessutom har rekryteringen av ny regionchef inte föregåtts av någon förhandling med Unionen, trots att det är en fråga som förbundet vanligtvis förhandlar om för sina medlemmar.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver sammanlagt 290 000 kronor i skadestånd för brott mot las, föräldraledighetslagen och medbestämmandelagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.