Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Många anställda har en bisyssla vid sidan om sin fasta anställning. Av Sveriges fyra miljoner yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid, enligt en undersökning som organisationen Företagarna har gjort. Andra har en anställning på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.
Det är inte helt självklart att man har rätt att ha en bisyssla. Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, finns två saker att fundera på innan man tackar ja till ett extrajobb.
Det första gäller lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Enligt flera kollektivavtal – och ofta även anställningsavtal – får en anställd inte konkurrera med arbetsgivaren. Det är inte ens tillåtetet att förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande.
Det andra gäller omfattningen på bisysslan. Även om extrajobbet inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan det vara otillåtet om det påverkar arbetsinsatsen på ditt ordinarie jobb negativt. Till exempel att extraknäcket gör dig kraftigt uttröttad.
Enligt en del kollektivavtal är man skyldig att informera arbetsgivaren om bisysslor, enligt andra är det frivilligt. Gunilla Krieg tycker att det är en god regel att alltid informera och få tillåtelse från arbetsgivaren för att försäkra sig om att bisysslan är okej.
Den som har två jobb får förstås lön från två ställen. Därmed finns en del skatteregler att tänka på. Om du exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden hos din ordinarie arbetsgivare och 10 000 kronor på ditt extrajobb ska du betala statlig skatt. Den är 20 procent på inkomster över 36 933 kronor.
Dina arbetsgivare kommer dock att dra skatt enligt tabellen för den inkomst du har, vilket innebär att du betalar för lite skatt.
– Min rekommendation då är att be huvudarbetsgivaren att dra mer skatt. Det kan arbetsgivaren göra utan ett beslut från oss. Det är kanske inte så trevligt att få en massa kvarskatt, säger Tiina Fors som är rättslig expert på Skatteverket.
Om ens extrainkomster kommer från annat än arbete gäller andra skatteregler. Den som exempelvis hyr ut sin bostad med vinst får betala kapitalskatt på 30 procent av överskottet efter schablonavdrag. Även andra kapitalinkomster, som handel med värdepapper, beskattas med 30 procent.
Om man blir arbetslös kan man under vissa omständigheter fortsätta med sin bisyssla och ändå få a-kassa, enligt Unionens a-kassa. Kraven är då dels att man har haft den här bisysslan under minst 12 månader, dels att man inte har tjänat mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.
Om a-kassan godkänner bisysslan får den sedan inte utökas. I så fall görs avdrag från arbetslöshetsersättningen. Extrajobbet får inte heller vara så omfattande att det hindrar en från att tacka ja till ett nytt arbete.
Ett extrajobb ger i bästa fall mer pengar. Och därmed kan din sjukpenninggrundande inkomst höjas. Det betyder i sin tur att du kan få mer pengar om du blir sjuk eller är föräldraledig.
När Försäkringskassan räknar ut den sjukpenninggrundade inkomsten räknas alla arbetsinkomster, så länge de är årligen återkommande och arbetet pågår under minst sex månader. Den sjukpenninggrundade inkomsten kan dock inte bli högre än drygt 332 000 kronor.
För föräldrapenning får man däremot räkna med inkomster upp till 443 000 kronor, så högre inkomster kan ge mer föräldrapenning jämfört med sjukpenning.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
