Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Extraknäck – tänk på det här!

Att ha en bisyssla eller ett extrajobb kan förbättra ekonomin. Men det finns några saker du bör känna till om du tänker skaffa dig en andra inkomst.
David Österberg Publicerad
Staplar med mynt.
Sköna extraslantar. Men se till så att bisysslan inte kostar dig ditt ordinarie jobb eller ger dig kvarskatt. Foto: Johnér

Många anställda har en bisyssla vid sidan om sin fasta anställning. Av Sveriges fyra miljoner yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid, enligt en undersökning som organisationen Företagarna har gjort. Andra har en anställning på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.

Måste jag informera min arbetsgivare om ett extrajobb?

Det är inte helt självklart att man har rätt att ha en bisyssla. Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, finns två saker att fundera på innan man tackar ja till ett extrajobb. 

Det första gäller lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Enligt flera kollektivavtal – och ofta även anställningsavtal – får en anställd inte konkurrera med arbetsgivaren. Det är inte ens tillåtetet att förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande.

Det andra gäller omfattningen på bisysslan. Även om extrajobbet inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan det vara otillåtet om det påverkar arbetsinsatsen på ditt ordinarie jobb negativt. Till exempel att extraknäcket gör dig kraftigt uttröttad.

Enligt en del kollektivavtal är man skyldig att informera arbetsgivaren om bisysslor, enligt andra är det frivilligt. Gunilla Krieg tycker att det är en god regel att alltid informera och få tillåtelse från arbetsgivaren för att försäkra sig om att bisysslan är okej.

Hur blir det med skatten när jag har två jobb?

Den som har två jobb får förstås lön från två ställen. Därmed finns en del skatteregler att tänka på. Om du exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden hos din ordinarie arbetsgivare och 10 000 kronor på ditt extrajobb ska du betala statlig skatt. Den är 20 procent på inkomster över 36 933 kronor.

Dina arbetsgivare kommer dock att dra skatt enligt tabellen för den inkomst du har, vilket innebär att du betalar för lite skatt.

– Min rekommendation då är att be huvudarbetsgivaren att dra mer skatt. Det kan arbetsgivaren göra utan ett beslut från oss. Det är kanske inte så trevligt att få en massa kvarskatt, säger Tiina Fors som är rättslig expert på Skatteverket.

Om ens extrainkomster kommer från annat än arbete gäller andra skatteregler. Den som exempelvis hyr ut sin bostad med vinst får betala kapitalskatt på 30 procent av överskottet efter schablonavdrag. Även andra kapitalinkomster, som handel med värdepapper, beskattas med 30 procent.

Kan jag extrajobba om jag samtidigt har a-kassa?

Om man blir arbetslös kan man under vissa omständigheter fortsätta med sin bisyssla och ändå få a-kassa, enligt Unionens a-kassa. Kraven är då dels att man har haft den här bisysslan under minst 12 månader, dels att man inte har tjänat mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.

Om a-kassan godkänner bisysslan får den sedan inte utökas. I så fall görs avdrag från arbetslöshetsersättningen. Extrajobbet får inte heller vara så omfattande att det hindrar en från att tacka ja till ett nytt arbete.

Påverkas sjukpenningen?

Ett extrajobb ger i bästa fall mer pengar. Och därmed kan din sjukpenninggrundande inkomst höjas. Det betyder i sin tur att du kan få mer pengar om du blir sjuk eller är föräldraledig.

När Försäkringskassan räknar ut den sjukpenninggrundade inkomsten räknas alla arbetsinkomster, så länge de är årligen återkommande och arbetet pågår under minst sex månader. Den sjukpenninggrundade inkomsten kan dock inte bli högre än drygt 332 000 kronor.

För föräldrapenning får man däremot räkna med inkomster upp till 443 000 kronor, så högre inkomster kan ge mer föräldrapenning jämfört med sjukpenning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.