Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Extraknäck – tänk på det här!

Att ha en bisyssla eller ett extrajobb kan förbättra ekonomin. Men det finns några saker du bör känna till om du tänker skaffa dig en andra inkomst.
David Österberg Publicerad
Staplar med mynt.
Sköna extraslantar. Men se till så att bisysslan inte kostar dig ditt ordinarie jobb eller ger dig kvarskatt. Foto: Johnér

Många anställda har en bisyssla vid sidan om sin fasta anställning. Av Sveriges fyra miljoner yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid, enligt en undersökning som organisationen Företagarna har gjort. Andra har en anställning på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.

Måste jag informera min arbetsgivare om ett extrajobb?

Det är inte helt självklart att man har rätt att ha en bisyssla. Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, finns två saker att fundera på innan man tackar ja till ett extrajobb. 

Det första gäller lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Enligt flera kollektivavtal – och ofta även anställningsavtal – får en anställd inte konkurrera med arbetsgivaren. Det är inte ens tillåtetet att förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande.

Det andra gäller omfattningen på bisysslan. Även om extrajobbet inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan det vara otillåtet om det påverkar arbetsinsatsen på ditt ordinarie jobb negativt. Till exempel att extraknäcket gör dig kraftigt uttröttad.

Enligt en del kollektivavtal är man skyldig att informera arbetsgivaren om bisysslor, enligt andra är det frivilligt. Gunilla Krieg tycker att det är en god regel att alltid informera och få tillåtelse från arbetsgivaren för att försäkra sig om att bisysslan är okej.

Hur blir det med skatten när jag har två jobb?

Den som har två jobb får förstås lön från två ställen. Därmed finns en del skatteregler att tänka på. Om du exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden hos din ordinarie arbetsgivare och 10 000 kronor på ditt extrajobb ska du betala statlig skatt. Den är 20 procent på inkomster över 36 933 kronor.

Dina arbetsgivare kommer dock att dra skatt enligt tabellen för den inkomst du har, vilket innebär att du betalar för lite skatt.

– Min rekommendation då är att be huvudarbetsgivaren att dra mer skatt. Det kan arbetsgivaren göra utan ett beslut från oss. Det är kanske inte så trevligt att få en massa kvarskatt, säger Tiina Fors som är rättslig expert på Skatteverket.

Om ens extrainkomster kommer från annat än arbete gäller andra skatteregler. Den som exempelvis hyr ut sin bostad med vinst får betala kapitalskatt på 30 procent av överskottet efter schablonavdrag. Även andra kapitalinkomster, som handel med värdepapper, beskattas med 30 procent.

Kan jag extrajobba om jag samtidigt har a-kassa?

Om man blir arbetslös kan man under vissa omständigheter fortsätta med sin bisyssla och ändå få a-kassa, enligt Unionens a-kassa. Kraven är då dels att man har haft den här bisysslan under minst 12 månader, dels att man inte har tjänat mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.

Om a-kassan godkänner bisysslan får den sedan inte utökas. I så fall görs avdrag från arbetslöshetsersättningen. Extrajobbet får inte heller vara så omfattande att det hindrar en från att tacka ja till ett nytt arbete.

Påverkas sjukpenningen?

Ett extrajobb ger i bästa fall mer pengar. Och därmed kan din sjukpenninggrundande inkomst höjas. Det betyder i sin tur att du kan få mer pengar om du blir sjuk eller är föräldraledig.

När Försäkringskassan räknar ut den sjukpenninggrundade inkomsten räknas alla arbetsinkomster, så länge de är årligen återkommande och arbetet pågår under minst sex månader. Den sjukpenninggrundade inkomsten kan dock inte bli högre än drygt 332 000 kronor.

För föräldrapenning får man däremot räkna med inkomster upp till 443 000 kronor, så högre inkomster kan ge mer föräldrapenning jämfört med sjukpenning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 14 maj 2025, kl 06:00
Chefslönerna har ökat 19 procent de senaste fem åren, enligt statistik från Unionen. Har du koll på hur mycket chefer tjänar i din bransch? Foto: Colourbox

Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort. 
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.

Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
 

Branscher 2024

IT & Telekom: 73 984

Farmaci & Hälsa: 68 256

Konsult & Finans: 66 909

Media & Kommunikation: 65 197

Industri & Teknik: 63 117

Energi & Miljö: 62 596

Bygg & Fastighet: 59 908

Handel: 59 747

Transport & Logistik: 56 501

Organisationer & Föreningar: 52 577

Service & Tjänster: 49 710

 

Ålder

20–24: 36 866

25-29: 44 421

30-34: 52 453

35-39:  58 315

40-44: 62 818

45-49: 65 463

50-54: 66 177

55-59: 64 969

60- : 62 355

 

Region:

Stockholm: 69 064

Göteborg: 63 928

Sydväst: 62 307

Småland: 57 405

Uppland: 56 882

Östra Sörmland/Gotland: 56 798

SjuHall: 56 752

Mälardalen: 56 208

Öst: 56 034

Bergslagen: 55 961

Värmland: 55 149

Sydost: 55 039

Skaraborg/Väst: 54 557

Västerbotten: 53 872

Gävleborg: 53 859

Dalarna: 52 793

Norrbotten: 51 764

Mellannorrland: 51 135

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.