Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Extraknäck – tänk på det här!

Att ha en bisyssla eller ett extrajobb kan förbättra ekonomin. Men det finns några saker du bör känna till om du tänker skaffa dig en andra inkomst.
David Österberg Publicerad
Staplar med mynt.
Sköna extraslantar. Men se till så att bisysslan inte kostar dig ditt ordinarie jobb eller ger dig kvarskatt. Foto: Johnér

Många anställda har en bisyssla vid sidan om sin fasta anställning. Av Sveriges fyra miljoner yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid, enligt en undersökning som organisationen Företagarna har gjort. Andra har en anställning på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.

Måste jag informera min arbetsgivare om ett extrajobb?

Det är inte helt självklart att man har rätt att ha en bisyssla. Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, finns två saker att fundera på innan man tackar ja till ett extrajobb. 

Det första gäller lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Enligt flera kollektivavtal – och ofta även anställningsavtal – får en anställd inte konkurrera med arbetsgivaren. Det är inte ens tillåtetet att förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande.

Det andra gäller omfattningen på bisysslan. Även om extrajobbet inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan det vara otillåtet om det påverkar arbetsinsatsen på ditt ordinarie jobb negativt. Till exempel att extraknäcket gör dig kraftigt uttröttad.

Enligt en del kollektivavtal är man skyldig att informera arbetsgivaren om bisysslor, enligt andra är det frivilligt. Gunilla Krieg tycker att det är en god regel att alltid informera och få tillåtelse från arbetsgivaren för att försäkra sig om att bisysslan är okej.

Hur blir det med skatten när jag har två jobb?

Den som har två jobb får förstås lön från två ställen. Därmed finns en del skatteregler att tänka på. Om du exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden hos din ordinarie arbetsgivare och 10 000 kronor på ditt extrajobb ska du betala statlig skatt. Den är 20 procent på inkomster över 36 933 kronor.

Dina arbetsgivare kommer dock att dra skatt enligt tabellen för den inkomst du har, vilket innebär att du betalar för lite skatt.

– Min rekommendation då är att be huvudarbetsgivaren att dra mer skatt. Det kan arbetsgivaren göra utan ett beslut från oss. Det är kanske inte så trevligt att få en massa kvarskatt, säger Tiina Fors som är rättslig expert på Skatteverket.

Om ens extrainkomster kommer från annat än arbete gäller andra skatteregler. Den som exempelvis hyr ut sin bostad med vinst får betala kapitalskatt på 30 procent av överskottet efter schablonavdrag. Även andra kapitalinkomster, som handel med värdepapper, beskattas med 30 procent.

Kan jag extrajobba om jag samtidigt har a-kassa?

Om man blir arbetslös kan man under vissa omständigheter fortsätta med sin bisyssla och ändå få a-kassa, enligt Unionens a-kassa. Kraven är då dels att man har haft den här bisysslan under minst 12 månader, dels att man inte har tjänat mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.

Om a-kassan godkänner bisysslan får den sedan inte utökas. I så fall görs avdrag från arbetslöshetsersättningen. Extrajobbet får inte heller vara så omfattande att det hindrar en från att tacka ja till ett nytt arbete.

Påverkas sjukpenningen?

Ett extrajobb ger i bästa fall mer pengar. Och därmed kan din sjukpenninggrundande inkomst höjas. Det betyder i sin tur att du kan få mer pengar om du blir sjuk eller är föräldraledig.

När Försäkringskassan räknar ut den sjukpenninggrundade inkomsten räknas alla arbetsinkomster, så länge de är årligen återkommande och arbetet pågår under minst sex månader. Den sjukpenninggrundade inkomsten kan dock inte bli högre än drygt 332 000 kronor.

För föräldrapenning får man däremot räkna med inkomster upp till 443 000 kronor, så högre inkomster kan ge mer föräldrapenning jämfört med sjukpenning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.