Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Extraknäck – tänk på det här!

Att ha en bisyssla eller ett extrajobb kan förbättra ekonomin. Men det finns några saker du bör känna till om du tänker skaffa dig en andra inkomst.
David Österberg Publicerad
Staplar med mynt.
Sköna extraslantar. Men se till så att bisysslan inte kostar dig ditt ordinarie jobb eller ger dig kvarskatt. Foto: Johnér

Många anställda har en bisyssla vid sidan om sin fasta anställning. Av Sveriges fyra miljoner yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid, enligt en undersökning som organisationen Företagarna har gjort. Andra har en anställning på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.

Måste jag informera min arbetsgivare om ett extrajobb?

Det är inte helt självklart att man har rätt att ha en bisyssla. Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, finns två saker att fundera på innan man tackar ja till ett extrajobb. 

Det första gäller lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Enligt flera kollektivavtal – och ofta även anställningsavtal – får en anställd inte konkurrera med arbetsgivaren. Det är inte ens tillåtetet att förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande.

Det andra gäller omfattningen på bisysslan. Även om extrajobbet inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan det vara otillåtet om det påverkar arbetsinsatsen på ditt ordinarie jobb negativt. Till exempel att extraknäcket gör dig kraftigt uttröttad.

Enligt en del kollektivavtal är man skyldig att informera arbetsgivaren om bisysslor, enligt andra är det frivilligt. Gunilla Krieg tycker att det är en god regel att alltid informera och få tillåtelse från arbetsgivaren för att försäkra sig om att bisysslan är okej.

Hur blir det med skatten när jag har två jobb?

Den som har två jobb får förstås lön från två ställen. Därmed finns en del skatteregler att tänka på. Om du exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden hos din ordinarie arbetsgivare och 10 000 kronor på ditt extrajobb ska du betala statlig skatt. Den är 20 procent på inkomster över 36 933 kronor.

Dina arbetsgivare kommer dock att dra skatt enligt tabellen för den inkomst du har, vilket innebär att du betalar för lite skatt.

– Min rekommendation då är att be huvudarbetsgivaren att dra mer skatt. Det kan arbetsgivaren göra utan ett beslut från oss. Det är kanske inte så trevligt att få en massa kvarskatt, säger Tiina Fors som är rättslig expert på Skatteverket.

Om ens extrainkomster kommer från annat än arbete gäller andra skatteregler. Den som exempelvis hyr ut sin bostad med vinst får betala kapitalskatt på 30 procent av överskottet efter schablonavdrag. Även andra kapitalinkomster, som handel med värdepapper, beskattas med 30 procent.

Kan jag extrajobba om jag samtidigt har a-kassa?

Om man blir arbetslös kan man under vissa omständigheter fortsätta med sin bisyssla och ändå få a-kassa, enligt Unionens a-kassa. Kraven är då dels att man har haft den här bisysslan under minst 12 månader, dels att man inte har tjänat mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.

Om a-kassan godkänner bisysslan får den sedan inte utökas. I så fall görs avdrag från arbetslöshetsersättningen. Extrajobbet får inte heller vara så omfattande att det hindrar en från att tacka ja till ett nytt arbete.

Påverkas sjukpenningen?

Ett extrajobb ger i bästa fall mer pengar. Och därmed kan din sjukpenninggrundande inkomst höjas. Det betyder i sin tur att du kan få mer pengar om du blir sjuk eller är föräldraledig.

När Försäkringskassan räknar ut den sjukpenninggrundade inkomsten räknas alla arbetsinkomster, så länge de är årligen återkommande och arbetet pågår under minst sex månader. Den sjukpenninggrundade inkomsten kan dock inte bli högre än drygt 332 000 kronor.

För föräldrapenning får man däremot räkna med inkomster upp till 443 000 kronor, så högre inkomster kan ge mer föräldrapenning jämfört med sjukpenning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.