Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 företag som byggt Sverige

Niklas Hallstedt Publicerad
Illustration: Brett Ryder
Illustration: Brett Ryder

1. Ericsson

ANTAL ANSTÄLLDA: 115 000 (varav 15 000 i Sverige).

1876 började Lars Magnus Ericsson tillverka telefoner. Verksamheten gick bra och på 1890-talet hade bolaget, LM Ericsson, 500 anställda. Vid andra världskrigets slut var man 5 000 anställda varav de flesta arbetade på fabrikerna i Midsommarkransen och Älvsjö i Stockholmstrakten. På 1970-talet kom AXE-systemet, en datorstyrd telefonväxel, som blev världens mest spridda telefonisystem. På senare år har företagets verksamhet förändrats och antalet anställda i Sverige minskat från 40 000 till 15 000.
 

Läs mer: Svensk industri - har den en framtid?

 

2. Asea/ABB

ANTAL ANSTÄLLDA: 135 000 (varav 8 800 i Sverige).

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea, startade 1891, inriktat på produkter för att generera och överföra el. Till en början för industrin, men så småningom satsade man även på elektriska hushållsmaskiner och småmotorer. Asea blev också starkt inom områdena ellok, spårvagnar, tåg och senare kärnenergi. 1988 gick huvuddelen av verksamheten ihop med schweiziska Brown Boveri och bildade ABB. I dag är företaget världsledande bland annat på tillverkning av elektriska motorer och drivsystem, samt transformatorer.

 

3. Electrolux

ANTAL ANSTÄLLDA: 55 000 (varav 2 000 i Sverige).

Elektrolux, som namnet stavades från början, bildades 1919 och utvecklades snabbt till landets ledande tillverkare av dammsugare och kylskåp. Redan inom några år startade man produktion i Tyskland, England och Frankrike. Under 1950-talet tillkom tvättmaskiner, frysboxar och diskmaskiner i sortimentet. 1957 bytte företaget namn till Electrolux. Under 1970-talet köpte man upp ett stort antal andra företag runt om i världen. I dag ingår märken som AEG, Zanussi och Westinghouse i Electroluxkoncernen. Den största marknaden utgörs av USA och Brasilien, men huvudkontoret ligger fortfarande i Stockholm.

 

4. Atlas Copco

ANTAL ANSTÄLLDA: 44 000 (varav 4 000 i Sverige).

Atlas, som företaget ursprungligen hette, grundades i Stockholm 1873. Företaget tillverkade framför allt material till järnvägen. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. 1917 gick Atlas ihop med motortillverkaren Diesels Motorer och verksamheten koncentrerades till Sickla utanför Stockholm. 1948 beslutade man sig för att sluta tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1956 tog man namnet Atlas Copco, efter att ha köpt ett belgiskt kompressorföretag. I dag tillhör företaget de ledande i världen bland annat vad gäller industriverktyg, utrustning för borrning samt kompressorer. I januari i år föreslog Atlas Copcos styrelse att bolaget ska delas. Ett nytt bolag ska skapas för gruv- och anläggningsverksamheten. Den övriga verksamheten blir kvar i Atlas Copco.

 

5. Tetra Pak

ANTAL ANSTÄLLDA: 23 600 (varav 3 800 i Sverige).

Utvecklingsarbetet med den första tetraförpackningen började i mitten av 1940-talet och 1951 grundades Tetra Pak i Lund av Ruben Rausing. Året efter släpptes den första tetraförpackningen på marknaden, en 1-decilitersförpackning för grädde. 1960 öppnades den första produktionsanläggningen utanför Sverige, i Mexiko. Samma år översteg produktionskapaciteten en miljard förpackningar per år. I början av 1980-talet flyttade koncernen sitt huvudkontor från Lund till Lausanne i Schweiz. Expansionen har fortsatt stadigt. Nya fabriker öppnar runt om i världen och nya förpackningar och förpackningssystem har lanserats. I början av 2000-talet sprängdes 100-miljardersgränsen för antalet producerade förpackningar. 2015 såldes 184 miljarder Tetra Pak-förpackningar i över 170 länder.

Bilder: Sjöberg Bild

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.