Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

You were saying?

Kanske är du fena på engelska. Men affärsengelska är något helt eget. En specialkurs kan vara räddningen.
Johanna Rovira Publicerad
Sebastian Calero sitter i ett fönster.
Sebastian Calero undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska. Foto: Klas Sjöberg

We don't want to come on the kant with the fack – we have all the same slutstation, förklarade företagsledaren för sina engelska kunder, som inte trodde sina öron.

Det kan lätt bli fel.

Sakta men säkert sprider sig det engelska språket inom olika områden i samhället. På arbetsmarknaden är det snarare regel än undantag att företagen kräver att arbetssökande ska kunna uttrycka sig väl på engelska, i både tal och skrift.

Men även om man är fena på att diskutera såväl maträtter som andra vardagliga ämnen med engelskspråkiga vänner är det inte säkert att man kan hitta just de ord man behöver för att prata affärer med kunder eller kollegor från andra länder. Det kan ju så lätt bli fel.

Det största felet man kan göra är dock att inte alls försöka. Det menar Sebastian Calero, som undervisar och coachar chefer och företagare i affärsengelska, ofta på deras egna arbetsplatser.

– När jag jobbade som tolk var jag med när grundarna av ett startupföretag som skulle etablera sig i Israel behövde övertyga potentiella investerare där. En av delägarna pratade riktigt usel engelska, och ändå var det han som förde ordet. Han begick så många misstag, rysligt många, men det gjorde inget – alla förstod vad han ville ha sagt, säger Sebastian Calero, som arbetar för utbildningsföretaget Upgrades.

Affärsengelska är dock så mycket mer än bara ord, menar han. Det är en transaktion, i bemärkelsen mellanhavande. Man är ute efter att sluta ett avtal, övertyga någon om något. Och det kan man göra även om språket inte sitter som en smäck.

Sebastian Calero gillar språk – han talar flytande spanska, engelska och – efter bara tolv månader i Sverige – hygglig svenska, även om den är kryddad med en del engelska ord och uttryck. Han har jobbat som översättare, tolk och lärare. I Colombia startade han ett eget språkföretag som bisyssla och upptäckte behovet av nya sätt att lära ut språk.

– Många tror att de är dåliga på engelska, men det är fel, de behöver bara få hjälp, bli stärkta och uppmuntrade för att övervinna sina språksvårigheter. Andra pratar jättebra engelska men det blir fel i alla fall.

– Jag har en elev, en företagsledare, som är dyslektiker, så hans engelska är inte den bästa, men han är en mycket framgångsrik affärsman – en riktig succé. Han brukar ofta sms:a mig för att fråga vad saker heter och för att berätta hur det går.

Sebastian Calero menar att det inte finns bara ett enda sätt att skriva och tala affärsengelska på, men han tipsar alltid sina studenter att ta hjälp av språkguider (som finns på nätet) eller engelskspråkiga vänner och bekanta om de är osäkra.

– Även om jag inte är något stort fan av strikta regler skulle jag inte rekommendera någon att skriva ”Hey dude” när de inleder ett mejl till en affärsman.

”Respected” plus titeln funkar alltid, när man skriver till någon, menar Sebastian Calero. Skippa småsnacket är ett annat hett tips.

Ett av de vanligaste felen som svenska affärsmän gör när de ska tala affärsengelska är att försöka använda tjusiga ord för att säga enkla grejer. Det du vill är att få ut ditt budskap. Gå rakt på sak – använd inte massa onödiga ord för att få fram din poäng.

– Ett annat fel är att man använder gerundium – alltså ing-form – på ett lustigt sätt. Det är inte alltid fel, men ganska ofta, säger Sebastian Calero. 

SPRÅKCOACHENS BÄSTA TIPS

● Gå rakt på sak – ”less is more”.

● Överanvänd inte gerundium: Sätt inte -ing på varje ord.

● Använd gärna så kallade powerphrases – kortare uttryck som influerar och övertygar, utan att man verkar brysk eller otrevlig.

● Läs språkguider (style guides) när du ska göra affärer på ett främmande språk.

● Ring någon som har det aktuella språket som hemspråk och ställ frågor.

● Våga tala – man respekterar alltid någon som försöker.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.