Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 vanliga chefsmyter

En visionär som jobbar jämt, vet allt och aldrig visar känslor. Chefen ska helt enkelt vara en superhjälte. Eller inte. Det finns många föreställningar om hur en ledare bör vara. Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, har synat några vanliga chefsmyter närmare.
Petra Rendik Publicerad
En man och kvinna klädda som superhjältar springer.
Måste chefen vara en superhjälte? Foto: Colourbox

En chef ska vara född ledare
Det finns de som hävdar att ledarskap sitter i generna, att det är en medfödd egenskap som vissa har, andra inte.

Och visst finns det människor som är ”naturliga” chefsämnen. De där som alltid blev valda till lagkapten på gympan i skolan eller fick föra gruppens talan i alla möjliga sammanhang.

Men det innebär inte att just de blev chefer i arbetslivet. Det finns ont om forskning som kan peka ut vilken personlighet som är lämplig att ha för att lyckas som chef.

– Problemet är att man kan koppla samman nästan alla egenskaper med hur en chef ska vara. Är du intelligent så ökar sannolikheten att du blir en bra chef, är du energisk eller social så är det också bra och så vidare, säger Stefan Tengblad.

Räknar man bort de mest olämpliga, så kan de flesta människor träna sig till att bli en åtminstone helt okej chef. Det är de flesta ledarskapskonsulter, forskare och psykologer överens om. Med rätt verktyg, stöd och en genuin vilja att leda andra kan man komma rätt långt i sin iver att bli chef.

– Om du sen blir tillräckligt bra, ja det beror på uppgiften. Det krävs lite olika av dig om du ska leda USA eller vara gruppchef på ett mindre företag.

En chef ska vara extrovert

Att vara kommunikativ är en egenskap som rent generellt uppskattats hos ledare, det har flera studier visat. Men det innebär inte att chefen måste vara den som pratar och syns mest. Faktum är att inget säger att du bli en bra chef för att du är utåtriktad även om det är en personlighet som många förknippar med ledarskap.

I stora delar av Asien är det till exempel mycket vanligare med chefer som har en mer tillbakadragen ledarstil. Och i väst har vi flera exempel på lyckade ledare som sägs vara introverta, Barack Obama och Bill Gates för att nämna ett par.

För en annan egenskap som rankas högt är lyhördhet och förmågan att lyssna, något som introverta ledare anses vara bra på.  En studie från Harvard University visar att den introverta chefen inte monopoliserar rummet på samma sätt som den extroverta chefen. De är bättre på att släppa fram andra och mindre känsliga för grupptryck.

– Ogillar man att omge sig med människor kan det förstås blir svårt i ledarrollen. Men å andra sidan kan en väldigt extrovert chef upplevas som självupptagen och det är ingen egenskap att eftersträva, säger Stefan Tengblad

En chef ska vara karismatisk

Karisma ligger i betraktarens ögon och är inte alltid heller förknippat med något gott, tvärtom. Ta Adolf Hitler och Charles Manson till exempel. Karismatiska eller inte men de visste hur man skaffade sig en trogen skara följare.

För när vi talar om karismatiskt ledarskap är det förknippat med glöd och passion. De är visionärer som kan konsten att tala och trollbinda den stora massan.

Men det finns inget som säger att en framgångsrik ledare behöver vara speciellt karismatisk. Det är att ställa för stora krav på ledarskapet tycker Stefan Tengblad.

– I tider av stora förändringar kan det vara tacksamt med en VD som genom sin utstrålning får med sig sina medarbetare på tåget men ytterst få människor har den karisman, säger Stefan som bara kan komma på en person i Sverige som uppfyller kraven.

– Zlatan är en sådan person. Men inom Svenskt näringsliv kan jag faktisk inte komma på en enda med speciellt medryckande personlighet.

En chef får inte visa känslor

Tiden då chefer skulle visa stenansikte är förbi. Som chef är det förstås en fördel att kunna kontrollera sina känslor men utan att för den delen bli eller uppfattas som känslokall.

– Överdrifter är inte bra oavsett åt vilket håll. Ingen vill ha en chef som har känslorna utanpå kroppen men inte heller vill man ha en chef som inte visar empati. Lagom är bäst.

Ett bra exempel på när känslor gärna få svalla är vid högtidstal tycker Stefan. Det är inte läge att hålla igen när du som chef tackar av en medarbetare efter lång och trogen tjänst på företaget.

En chef ska veta allt

Ödmjukhet är alltid klädsamt oavsett position och som chef har du mycket att vinna på att erkänna att även du kan ha fel och inte har koll på allt.

– Att inse sina begränsningar är aldrig dåligt. För det finns faktisk ingen som vet allt, och allt för många chefer överskattar de egna kunskaperna, säger Stefan Tengblad.

Medarbetarnas kompertens riskerar att gå till spillo om chefen som kräver full kontroll och insyn i allt. En god ledare bör i stället lyfta all den erfarenhet som finns i personalstyrkan och tänka mångfald vid rekrytering. Det är så man skapar framgång.

– De flesta organisationer behöver alltid få in ny kunskap och det är inte alltid ledaren som är först med att identifiera den.

 

Bilder: Barack Obama & Bill Gates - Ian Langsdon/TT,  Charles Manson (1969) - AP Photo, Colourbox

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.