Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tydligt ledarskap motverkar ofrivillig vobbning

Många vobbar trots att de inte vill. Lösningen är tydlighet från arbetsgivaren, tror Susanna Reppling, Sverigechef på telekomföretaget Interoute. "Om man inte kan jobba ska arbetsuppgifter plockas bort", säger hon.
David Österberg Publicerad
Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT
Många känner en press att vara tillgängliga för jobb trots att de egentligen vill ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT

Tidigare i veckan presenterade Unionen sin årliga undersökning om vobbning. Enligt den jobbar sju av tio tjänstemän ibland hemifrån samtidigt som de vårdar sjukt barn. Majoriteten av dem uppskattar det flexibla arbetslivet, men fyra av tio svarar att de helst skulle slippa vobba. Att de ändå gör det beror bland annat på att de annars skulle ha svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.

Telekomföretaget Interoute säljer tjänster och produkter som gör det möjligt att arbeta från andra platser än kontoret. Men att de tekniska lösningarna finns innebär inte att hemarbete ska ses som en självklarhet när en anställd vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling som är Sverigechef.

– Det är till stor del en ledarskapsfråga. Som arbetsgivare måste vi vara tydliga med vilka förväntningar vi har på medarbetarna. Annars finns risken att en anställd upplever att det finns ett krav på att ständigt vara tillgänglig, trots att det inte är så.

När en anställd arbetar hemifrån måste arbetsinsatsen mätas i resultat, inte fysisk närvaro på kontoret. Och då måste också arbetsuppgifter plockas bort när någon arbetar deltid, är sjukskriven eller vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling.

– Det handlar om kommunikation. Vad av det jag förväntades leverera den här veckan plockas bort när jag inte kan jobba? Det ska vara tydligt vem medarbetaren ska ha den diskussionen med. Syftet med tekniken är ju att de anställda ska ha större flexibilitet, inte känna sig stressade av den.

Unionen har en liknande lösning på det ofrivilliga vobbandet.

– I dagens slimmade organisationer finns sällan någon kollega att lämna över arbetsuppgifter till om man inte kan vara på jobbet. Då gäller det för chefer och ledare att hjälpa till med prioriteringen så att den som inte vill vobba inte behöver det. Det är också viktigt att man ibland kan välja att vobba och ibland inte. Det beror bland annat på hur ens arbetsuppgifter ser ut för tillfället och på hur det sjuka barnet mår, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

Vad kan facket göra?
– Det är viktigt att man har en dialog på arbetsplatsen kring de här frågorna. Där kan de lokala fackliga representanterna spela en viktig roll. Och om man upplever att arbetsgivaren har orealistiska förväntningar på en kan man alltid vända sig till Unionen för att få råd och stöd eller förhandlingshjälp.

Regeringen vill slopa vab-anmälan

Den som vabbar måste anmäla det till Försäkringskassan under barnets första sjukdag. Men den regeln vill regeringen slopa, enligt Ekot. I stället ska anmälan skickas in när barnet är friskt igen.

Regeringen väntas lägga fram sitt förslag till riksdagen under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.