Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många vill slippa vobba

Under februari är rekordmånga hemma och tar hand om sjuka barn. En stor del av tjänstemännen arbetar samtidigt – trots att många helst skulle slippa.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Trots att många vobbar i stället för att vabba skulle en hel del vilja slippa jobbet och i stället ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Colourbox

Dela ut Alvedon med den ena handen och skriva mejl med den andra. Många privatanställda tjänstemän jobbar samtidigt som de vårdar sjukt barn. Det visar Unionens årliga undersökning av vobbning – att jobba hemifrån samtidigt som man vabbar.

Fyra av tio privatanställda tjänstemän svarar att de ofta eller alltid vobbar i stället för att vabba. Sju av tio gör det ibland. Och enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det flexibla arbetslivet i grunden någonting positivt.

– Det är viktigt för många privatanställda tjänstemän att kunna jobba hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn. Ökat inflytande över den egna arbetstiden och bättre möjligheter att jobba hemifrån skulle underlätta för fler att få ett mer hållbart arbetsliv, säger han.

Läs mer: Vabba stora barn?

Väldigt få – drygt tio procent – har en arbetsgivare som kräver att de arbetar när de vabbar. Att så många ändå gör det beror oftast på att de vill hinna med sina arbetsuppgifter, inte har någon annan att lämna över till eller vill underlätta för sina kollegor.

En av tre svarar att de inte tar hand om sitt sjuka barn tillräckligt väl när de vobbar och fyra av tio skulle helst slippa vobba.

– Barnets behov av vård, omsorg och uppmärksamhet bör vara det som väger tyngst i valet mellan att vabba eller vobba, inte arbetsplatsens. Där ser vi tyvärr att vobba för många går från att vara en möjlighet till att upplevas som ett tvång, och därför behöver mer göras för att få föräldravänligare arbetsplatser, säger Martin Linder.

Av de tjänstemän som inte arbetar hemifrån när de tar hand om sjukt barn, svarar majoriteten att de ändå är tillgängliga för jobbet. De flesta känner stöd från sin chef när de vabbar, men varannan känner sig stressad av att få ihop arbetsliv och privatliv. Och en av tre får dåligt samvete för att de inte kan vara på jobbet när de vabbar.

Läs mer: Småföretagare vobbar mest

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.

Läs mer: Pappa förlorar mest på att vabba

Vobb & vabb

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – att vara hemma från jobbet för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.