Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler apotek men färre anställda

Avregleringen av apoteksbranschen har lett till hårt slimmade organisationer – och pressad personal. "Om en kollega är sjuk får man helt enkelt hoppas att det inte kommer så många kunder", säger Gunilla Andersson, receptarie.
David Österberg Publicerad
Annika Huett
Annika Huett

När apoteksmarknaden avreglerades 2009 fanns det drygt 900 statligt drivna apotek.

I dag är apoteken betydligt fler, runt 1 400, men antalet anställda har inte ökat i samma utsträckning, enligt Gunilla Andersson, receptarie på ett av Kronans apotek i Borås och ledamot i Unionens branschråd för farmaci och hälsa. Det innebär betydligt tajtare bemanning, säger hon.

2010 var vi 26 anställda, i dag är vi nio

– På det apotek där jag jobbar var vi 26 anställda 2010, i dag är vi nio. Vi kunde vara 10–15 anställda i butiken samtidigt, nu är vi kanske 5, säger hon.

Gunilla Andersson har märkt tydligt hur apoteken har dragit ner på antalet anställda de senaste åren.

Läs mer: När färre ska göra mer

– Det innebär problem när någon ur personalen är sjuk eller när det är mycket kunder. Man får springa för att hinna med, det är väldigt stressande. När man hjälper en kund står alltid flera andra kunder och väntar på en. Ibland händer det att en kund frågar ”Kan ni inte ta in mer personal?” men det kan vi ju inte.

Hur klarar ni det?
– Genom att försöka att inte stressa upp oss. Vi måste ta oss tid till rådgivningen. Och om en kollega är sjuk får man hoppas att det inte kommer så många kunder. Jag vet också att personal kommer tidigare och går senare för att hinna med, utan att skriva upp det som arbetstid. De gör det för att minska stressen för sin egen skull, men om de inte skriver upp tiden syns den aldrig för arbetsgivaren.

Vad får stå tillbaka i dag jämfört med när bemanningen var som högst?
– Främst sådant man kunde göra när man inte hade en kund, som att kolla hållbarhet på mediciner och packa upp nya varor, det gör man senare, när tillfälle ges. Men jag är rädd för att även rådgivningen blir lidande, att man inte tar sig den tid som egentligen behövs.

Gunilla Andersson säger att hon och hennes fackliga kollegor regelbundet tar upp problemet med den tajta bemanningen med arbetsgivaren. Svaret brukar vara att ekonomin inte tillåter fler anställda eller att bemanningen är tillräcklig.

– Men det kan finnas ett ekonomiskt argument för att ha fler anställda. När man tittar på köstatistik kan man ibland se att kunder har lämnat butiken för att de har tröttnat på att vänta.

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

 

Tre klubbar om den ökande bördan i arbetslivet

Inger Strandberg, ordförande för Unionens riksklubb på Vattenfall
”Hos en del bolag inom Vattenfall är personalstyrkan minimal och det finns små möjligheter att ha backup för varandra. Om någon blir sjuk finns det ingen annan som kan göra jobbet, vilket kan leda till övertidsarbete för andra. Administrationen kommer efter och medarbetarna känner ofta stress över att inte hinna med sitt ordinarie jobb. Inom vissa områden blir även kunderna drabbade. Med för få medarbetare tar man gärna in konsulter. De ska dock läras upp av dem som finns på plats. Det är också stressande.”

Patrick Sjöholm, klubbordförande SSAB
”Våra tjänstemän arbetar i en väldigt slimmad organisation. Branschen har haft flera tuffa år, då vi har varit tvungna att göra flera personalminskningar och omorganisationer. Arbetsbelastningen har inte alls minskat i samma utsträckning som vi har blivit färre. Personalen är lojal och försöker lösa sina gamla arbetsuppgifter samtidigt som de har fått nya. Det skapar en oro bland de anställda som jag inte sett förut. Många av våra anställda är så specialiserade i sitt yrke att det är svårt att täcka upp vid arbetstoppar och sjukskrivningar. Vi har sjukskrivningar på grund av stress.”

Eva Cederwall Finn, klubbordförande på Astra Zeneca
”Vi har slimmat vår organisation de senaste åren och det påverkar medarbetarna. Många uttrycker att de har brist på tid och är därför inte riktigt nöjda med sin vardag. Nu börjar vi se sjukskrivningar på grund av stress. Arbetsbelastningen har ökat i och med att organisationen blivit mer slimmad. Orsaken är att vi har stora budgetutmaningar för att få fram nya produkter i vår forskning. Det är en väldigt kostsam verksamhet. När belastningen blir för stor finns möjlighet att ta in bemanningskonsulter under en begränsad tid.”

 

*I en tidigare version av den här artikeln hävdades att antalet apoteksanställda var fler innan avregleringen än idag. Det är felaktigt. Däremot är antalet anställda per apotek färre idag än vid avregleringen.

År 2009 fanns 6 200 heltidstjänster fördelade på 930 apotek. År 2015 fanns 7 700 heltidstjänster fördelade på 1 358 apotek. Samtidigt har öppettiderna utökats kraftigt. Enligt Svenska apoteksföreningens senaste branschrapport motsvarar de ökade öppettiderna 300 ”gamla” apotek.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.