Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler apotek men färre anställda

Avregleringen av apoteksbranschen har lett till hårt slimmade organisationer – och pressad personal. "Om en kollega är sjuk får man helt enkelt hoppas att det inte kommer så många kunder", säger Gunilla Andersson, receptarie.
David Österberg Publicerad 2 februari 2017, kl 09:40
Annika Huett
Annika Huett

När apoteksmarknaden avreglerades 2009 fanns det drygt 900 statligt drivna apotek.

I dag är apoteken betydligt fler, runt 1 400, men antalet anställda har inte ökat i samma utsträckning, enligt Gunilla Andersson, receptarie på ett av Kronans apotek i Borås och ledamot i Unionens branschråd för farmaci och hälsa. Det innebär betydligt tajtare bemanning, säger hon.

2010 var vi 26 anställda, i dag är vi nio

– På det apotek där jag jobbar var vi 26 anställda 2010, i dag är vi nio. Vi kunde vara 10–15 anställda i butiken samtidigt, nu är vi kanske 5, säger hon.

Gunilla Andersson har märkt tydligt hur apoteken har dragit ner på antalet anställda de senaste åren.

Läs mer: När färre ska göra mer

– Det innebär problem när någon ur personalen är sjuk eller när det är mycket kunder. Man får springa för att hinna med, det är väldigt stressande. När man hjälper en kund står alltid flera andra kunder och väntar på en. Ibland händer det att en kund frågar ”Kan ni inte ta in mer personal?” men det kan vi ju inte.

Hur klarar ni det?
– Genom att försöka att inte stressa upp oss. Vi måste ta oss tid till rådgivningen. Och om en kollega är sjuk får man hoppas att det inte kommer så många kunder. Jag vet också att personal kommer tidigare och går senare för att hinna med, utan att skriva upp det som arbetstid. De gör det för att minska stressen för sin egen skull, men om de inte skriver upp tiden syns den aldrig för arbetsgivaren.

Vad får stå tillbaka i dag jämfört med när bemanningen var som högst?
– Främst sådant man kunde göra när man inte hade en kund, som att kolla hållbarhet på mediciner och packa upp nya varor, det gör man senare, när tillfälle ges. Men jag är rädd för att även rådgivningen blir lidande, att man inte tar sig den tid som egentligen behövs.

Gunilla Andersson säger att hon och hennes fackliga kollegor regelbundet tar upp problemet med den tajta bemanningen med arbetsgivaren. Svaret brukar vara att ekonomin inte tillåter fler anställda eller att bemanningen är tillräcklig.

– Men det kan finnas ett ekonomiskt argument för att ha fler anställda. När man tittar på köstatistik kan man ibland se att kunder har lämnat butiken för att de har tröttnat på att vänta.

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

 

Tre klubbar om den ökande bördan i arbetslivet

Inger Strandberg, ordförande för Unionens riksklubb på Vattenfall
”Hos en del bolag inom Vattenfall är personalstyrkan minimal och det finns små möjligheter att ha backup för varandra. Om någon blir sjuk finns det ingen annan som kan göra jobbet, vilket kan leda till övertidsarbete för andra. Administrationen kommer efter och medarbetarna känner ofta stress över att inte hinna med sitt ordinarie jobb. Inom vissa områden blir även kunderna drabbade. Med för få medarbetare tar man gärna in konsulter. De ska dock läras upp av dem som finns på plats. Det är också stressande.”

Patrick Sjöholm, klubbordförande SSAB
”Våra tjänstemän arbetar i en väldigt slimmad organisation. Branschen har haft flera tuffa år, då vi har varit tvungna att göra flera personalminskningar och omorganisationer. Arbetsbelastningen har inte alls minskat i samma utsträckning som vi har blivit färre. Personalen är lojal och försöker lösa sina gamla arbetsuppgifter samtidigt som de har fått nya. Det skapar en oro bland de anställda som jag inte sett förut. Många av våra anställda är så specialiserade i sitt yrke att det är svårt att täcka upp vid arbetstoppar och sjukskrivningar. Vi har sjukskrivningar på grund av stress.”

Eva Cederwall Finn, klubbordförande på Astra Zeneca
”Vi har slimmat vår organisation de senaste åren och det påverkar medarbetarna. Många uttrycker att de har brist på tid och är därför inte riktigt nöjda med sin vardag. Nu börjar vi se sjukskrivningar på grund av stress. Arbetsbelastningen har ökat i och med att organisationen blivit mer slimmad. Orsaken är att vi har stora budgetutmaningar för att få fram nya produkter i vår forskning. Det är en väldigt kostsam verksamhet. När belastningen blir för stor finns möjlighet att ta in bemanningskonsulter under en begränsad tid.”

 

*I en tidigare version av den här artikeln hävdades att antalet apoteksanställda var fler innan avregleringen än idag. Det är felaktigt. Däremot är antalet anställda per apotek färre idag än vid avregleringen.

År 2009 fanns 6 200 heltidstjänster fördelade på 930 apotek. År 2015 fanns 7 700 heltidstjänster fördelade på 1 358 apotek. Samtidigt har öppettiderna utökats kraftigt. Enligt Svenska apoteksföreningens senaste branschrapport motsvarar de ökade öppettiderna 300 ”gamla” apotek.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.