Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Pr-byrån som visar vägen

De vill vara branschens bästa arbetsgivare. Pr-byrån Westander har satt ribban högt och visat att det funkar - enhetschefen Birger Lycken berättar hur.
Petra Rendik Publicerad
Peter Knutson
Birger Lycken, enhetschef på Westander, berättar hur de jobbar för att medarbetarna ska få balans i livet. Peter Knutson

Det går bra för Westander just nu. De har flera gånger utsetts till årets pr-byrå och intäkterna ökar. Många inom branschen vill till Westander, det märks inte minst under de två årliga rekryteringstillfällena då över 300 söker per gång (de är för närvarande 33 personer på byrån).

Pr-konsulterna tjänar bra och företaget har ett kollektivt bonusystem där alla får lika mycket. Men frågan om det är pengarna som lockar? Det tror inte Birger Lycken, enhetschef på Westander.

Folk vill inte jobba där det inte finns möjlighet att vara en hel människa

Jobbet i sig, som går ut på att hjälpa företag och organisationer att göra sina röster hörda i samhällsdebatten, drar förstås. Men företagets syn på balans i livet – som möjlighet att jobba mindre, slippa övertid, ha ork och tid för att ägna sig åt hobbyn och hämta barnen på dagis utan att stressa ihjäl sig – lockar nog ännu mer.

– Självförverkligande blir allt viktigare. Folk vill inte jobba på arbetsplatser där det inte finns möjlighet att vara en hel människa, säger Birger Lycken.

Jobbet som pr-konsult är tempofyllt och krävande. Byrån vill ha talangfulla begåvningar som är drivande, kreativa och dynamiska, eller med ett annat uttryck: högpresterande.

– Men för att lyckas vara det behövs tid för annat utanför jobbet. Därför är en heltid hos oss 40-timmar, punkt, säger han.

Inom branschen finns annars ofta en osund övertidskultur som går ut över medarbetarnas hälsa och i slutändan över resultatet menar Birger Lycken. Och vem som helst kan jobba i 60-70 timmar i veckan, ett tag, men det kommer att påverkar produktiviteten och kvaliteten.

– Vi vill tänka långsiktigt och det gör vi genom att rekrytera och behålla begåvade människor.

En uttalad företagsfilosofi som framför allt cheferna lever efter och en levande policy som inte samlar damm i byrålådan. Det är framgångsfaktorn för att lyckas med detta, menar han.

– Mitt bästa råd till andra företag är att ta upp de här sakerna, både muntligt och skriftlig, i samband med rekrytering och sedan fortsätta prata om det hela tiden. Då surrar man sig vid masten – det blir svårt att inte göra verklighet av policyn eftersom medarbetarna har förväntningar.

Läs mer om Westander i Kollegas temanummer om jämställdhet - i din brevlåda och på webben den 19 oktober.

Så skapas en föräldravänlig arbetsplats

  • Uppmuntrar eller belöna inte övertid – det mår alla bra av även dem utan barn.
  • Jobba in ett system av ersättlighet. Inget jobb ska falla för att någon behöver vabba eller blir sjuk.
  • Uppmuntra att föräldrar med barn som ännu inte fyllt åtta år får gå ner i arbetstid. Det har de laglig rätt till, men kulturen på arbetsplatsen måste vara sådan att det verkligen accepteras.
  • Håll kontakt med föräldralediga, men ha respekt för hur mycket kontakt de vill ha med jobbet under ledigheten. På Westander håller man alltid föräldralediga informerade om det nödvändigaste, som att en ny kollega ska börja eller en annan sluta.
  • Ha en extra löneavstämning med medarbetare som återvänt från föräldraledigheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.