Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det går bra för Westander just nu. De har flera gånger utsetts till årets pr-byrå och intäkterna ökar. Många inom branschen vill till Westander, det märks inte minst under de två årliga rekryteringstillfällena då över 300 söker per gång (de är för närvarande 33 personer på byrån).
Pr-konsulterna tjänar bra och företaget har ett kollektivt bonusystem där alla får lika mycket. Men frågan om det är pengarna som lockar? Det tror inte Birger Lycken, enhetschef på Westander.
Folk vill inte jobba där det inte finns möjlighet att vara en hel människa
Jobbet i sig, som går ut på att hjälpa företag och organisationer att göra sina röster hörda i samhällsdebatten, drar förstås. Men företagets syn på balans i livet – som möjlighet att jobba mindre, slippa övertid, ha ork och tid för att ägna sig åt hobbyn och hämta barnen på dagis utan att stressa ihjäl sig – lockar nog ännu mer.
– Självförverkligande blir allt viktigare. Folk vill inte jobba på arbetsplatser där det inte finns möjlighet att vara en hel människa, säger Birger Lycken.
Jobbet som pr-konsult är tempofyllt och krävande. Byrån vill ha talangfulla begåvningar som är drivande, kreativa och dynamiska, eller med ett annat uttryck: högpresterande.
– Men för att lyckas vara det behövs tid för annat utanför jobbet. Därför är en heltid hos oss 40-timmar, punkt, säger han.
Inom branschen finns annars ofta en osund övertidskultur som går ut över medarbetarnas hälsa och i slutändan över resultatet menar Birger Lycken. Och vem som helst kan jobba i 60-70 timmar i veckan, ett tag, men det kommer att påverkar produktiviteten och kvaliteten.
– Vi vill tänka långsiktigt och det gör vi genom att rekrytera och behålla begåvade människor.
En uttalad företagsfilosofi som framför allt cheferna lever efter och en levande policy som inte samlar damm i byrålådan. Det är framgångsfaktorn för att lyckas med detta, menar han.
– Mitt bästa råd till andra företag är att ta upp de här sakerna, både muntligt och skriftlig, i samband med rekrytering och sedan fortsätta prata om det hela tiden. Då surrar man sig vid masten – det blir svårt att inte göra verklighet av policyn eftersom medarbetarna har förväntningar.
Läs mer om Westander i Kollegas temanummer om jämställdhet - i din brevlåda och på webben den 19 oktober.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
