Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Apoteket AB har runt 370 apotek i Sverige. På flera av dem vill ledningen att personalen ska kunna arbeta ensamma sista timmen innan stängning. Men det är en dålig idé, enligt Margareta Helsing, huvudarbetsmiljöansvarig för Apoteksanställda.
– Redan i dag finns vissa apotek där man jobbar själv. Det kan exempelvis röra sig om ett apotek som ligger intill en vårdcentral eller i en stor galleria, så att man har folk omkring sig. Nu vill de införa det hej vilt. Men ensamarbete passar inte överallt, säger hon.
Det största problemet med ensamarbete är att det ökar rånrisken och känslan av otrygghet, enligt Margareta Helsing. Hon har arbetat för Apoteket i över 40 år och jobbar just nu i en av deras butiker i Avesta. De senaste åren har flera av ortens andra butiker, bland andra Lidl, OKQ8 och Guldfynd, utsatts för väpnade rån vid stängningstid.
– På ett apotek finns inte bara varor och pengar, utan även narkotika. Och många gånger har vi med psykiskt labila människor att göra. Är man två känner man sig tryggare och har större möjligheter att larma polisen om något skulle hända. Dessutom är det svårt att övervaka en stor lokal om man är ensam. Vad händer om man måste gå iväg för att exempelvis göra en penicillinspädning? Då lämnas hela butiken obevakad, säger hon.
Enligt Margareta Helsing motiverar arbetsgivaren förändringen med att det är få kunder i butiker strax innan stängning.
– Men då undrar jag varför vi behöver de långa öppettiderna? Då är det bättre att stänga tidigare.
Hon tror inte heller att Apoteket i slutändan kommer att spara pengar genom att införa ensamarbete.
– De tjänar in lite på minskad personal, men får igen det när personalen mår psykiskt dåligt, säger hon.
Även Shadé Jalali, utredare på Unionen, är kritisk till förslaget.
– Ensamarbete är en följd av att arbetsgivaren sparar in på allt. Men ett apotek är inte vilken butik som helst. Där hanteras högriskprodukter i form av narkotiska preparat. Förslaget har lett till väldig oro bland våra medlemmar, säger hon.
Per Stadler är förhandlingschef på Apoteket. Han säger att förslaget är ett led i arbetet att bemanna butikerna på ett bättre sätt.
– Vi tittar på kundtrycket. Är det lågt kan det finnas förutsättningar för ensamarbete. Men först gör vi en riskbedömning för att se till att vi har en bra arbetsmiljö. I den bedömningen är även skyddsombuden involverade. Därefter diskuteras riskbedömningen i delaktighetsmöten med personalen.
Per Stadler säger också att han har förståelse för att förslaget lett till oro bland personalen.
– När vi tittar på det här gör vi det utifrån en objektiv riskbedömning. Ligger butiken i ett riskområde? Har det förekommit rån tidigare? Men även om det inte finns några sådana risker objektivt sett kan det ändå finnas en oro hos personalen. Då är det viktigt att vi pratar om den oron och vad den grundar sig i. Kanske kan man vara beredd att pröva? Om man får testa några veckor släpper kanske oron.
På onsdag ska Apoteket och huvudskyddsombuden ha ett nytt möte för att diskutera frågan. Ombuden vill bland annat se lokala riskanalyser för varje apotek som berörs av förslaget.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
