Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Unionens utredare kommissionens expert

Fredrik Söderqvist är Unionens utredare som även ingår i digitaliseringskommissionens expertgrupp. Hans inspel och analyser ligger bakom några av delarna i det betänkande som i veckan överlämnades till regeringen, framför allt vad gäller digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden.
Gabriella Westberg Publicerad
Fredrik Söderqvist
Fredrik Söderqvist är utredare för Unionen och ingår i digitaliseringskommissionens expertgrupp. Foto: Edwin van de Graaf

Många känner oro inför digitaliseringens omvälvande effekter för såväl affärsmodeller som anställningsförhållanden. Det kommer att krävas en stärkt omställningsförmåga för både företag och arbetstagare framöver. En av Unionens hjärtefrågor är därför kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkeslivet, vilket också digitaliseringskommissionen understryker i sitt betänkande.

Men vad är det för kompetens tjänstemännen behöver, för att stå sig på både dagens och morgondagens arbetsmarknad? Digital kompetens, naturligtvis, men...

Men måste alla bli programmerare?

Redan i dag finns robotar som är anpassade för att jobba sida vid sida med människor och som tar visuella och verbala instruktioner. Det finns självlärande datorer, som processar enorma datamängder och på egen hand förbättrar den egna kapaciteten. Hur många programmerare behövs då?

- Det finns inga tvivel om att det är bra att ha programmeringskunskaper även i morgon. Om alla har förutsättningar att programmera python eller java vet jag inte men det finns potential för fler, säger Fredrik Söderqvist.

Det kommer att finnas stor efterfrågan på andra kompetenser också, försäkrar han, exakt vilka är dock svårare att säga. Däremot är det helt klart att alla behöver få möjlighet att ställa om till de uppgifter där efterfrågan ökar. Det behövs ett system för att säkra livslångt lärande.

Arbetsgivare har inte alltid så bra koll

Näringslivet och utbildningssystemen behöver samverka i mycket högre grad än i dag, konstaterar han och hänvisar till ett av de fokusområden som kommissionen lyft fram. Där föreslås ett nytt samverkansråd som skulle få i uppgift att matcha utbildningar på universitet och högskola mot näringslivets efterfrågan.

- Men arbetsgivare har inte heller alltid så bra koll på vilken kompetens de kommer att behöva framöver. Det går så fort i dag. Många vet inte ens vad de behöver nästa år. Och om företagen har mindre och mindre koll på vilken kompetens de behöver redan om ett år innebär det en större osäkerhet i hur de ska investera i kompetensutveckling.

Därför tycker Fredrik Söderqvist att det vore bra om det gick att skapa ett system som låter individen själv avgöra vilken kompetens hen behöver utveckla. Den individuella arbetstagaren har ofta bättre kunskap om utvecklingen på sitt område än näringslivets representanter, menar han. Men det behövs också system som kan hjälpa individen att fatta kloka beslut, baserat på kunskap om hur arbetsmarknaden utvecklas.

- En slags syokonsulent, kan man säga. Men behöver det vara en människa? Det kan vara ett system eller flera system. Sedan bör utbildningarna anpassas efter näringslivets behov men också de yrkesverksammas behov. Även andra parter på arbetsmarknaden skulle behöva ingå i samverkan med utbildningsväsendet.

Kanske är det de partsgemensamma trygghetsstiftelserna, som arbetar med just omställning, som har allra bäst koll på vilken kompetens som finns idag och behövs i morgon. Genom PTK drev Unionen förslaget om en kompetensstiftelse i de omställningsförhandlingar som pågått i flera år men som las ner i augusti. Fredrik Söderqvist hoppas på att de förhandlingarna snart tas upp igen.

- Med det förslaget skulle arbetsgivarna kunna investera i kompetensutveckling men mot mindre risk. Det vore jättebra om vi kunde ta ett första steg och få till en sådan lösning, som sedan kunde kopieras till den övriga arbetsmarknaden, säger han.

Vad har vi att vinna på en reformering av las?

Med digitaliseringen utvecklas nya marknadsformer där tjänster matchas mellan utförare och kund utan andra mellanhänder än en digital plattform. Andelen egenföretagare växer. Många menar att det är dags att reformera den 40 år gamla lagen om anställningsskydd, som inte är anpassat för dagens – och morgondagens – mer flytande arbetsmarknad.

- Det är en bred och gammal lagstiftning. Det är klart att man kan se över den. Men vad är det i las som skulle behöva ändras? Och vad har vi att vinna på det?

Forskning visar att social trygghet är en förutsättning för innovation och risktagande, påpekar han. Det är också tack vare anställningstryggheten som arbetsgivaren investerar i arbetstagarnas kompetens, vilket hela samhället tjänar på.

- För delningsekonomin skulle anställningsskyddet däremot behöva ses över. Hur ska vi se till att folk har det bra på arbetsmarknaden när de agerar som frilansande uppdragstagare mot digitala plattformar? Det är något vi måste titta på - i närtiden, inte framtiden.

Nationsgränserna blir mindre relevanta.

Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Vad betyder det för dig?

- Att företagen som Unionens medlemmar jobbar på har en fortsatt bibehållen konkurrenskraft och att vi hittar sätt att använda resurser mer effektivt. Och där kommer även den sociala frågan in. För att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter måste vi också vara bäst på att motverka de negativa konsekvenser som kan följa. 

Är det relevant att tala om nationen Sverige som bäst i världen, när digitaliseringen samtidigt innebär globalisering av såväl marknader som processer och arbetstillfällen?

- Nationsgränserna blir mindre relevanta om tio år. Det kommer att krävas ännu större fackligt internationellt samarbete, villkoren måste vara bra i alla länder. Men för Sverige gäller ändå att skapa mest värde, att värdeökningen i processen är störst här. Det handlar om hur stor del av värdekedjan vi kan ta. Det kräver hög kompetens. Och då är vi tillbaka i behovet av system som ser till att arbetskraftens kompetens hela tiden är relevant.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.