Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Användningen av robotar inom industrin ökade med 150 procent under perioden 1993-2007, i de 17 länder som Georg Graetz och hans kollega Guy Michaels, vid Uppsala universitet respektive London School of Economics, undersökt. Främst beror det på att priset på robotar har rasat. Samtidigt har antalet lågkvalificerade industriyrken minskat. Totalt har forskarna dock inte sett någon inverkan på sysselsättningen i och med robotiseringen – det som händer är i stället en växling från lågkvalificerade till mer kvalificerade uppgifter, en tjänstefiering av industrin.
- Det som har ändrats är inte så mycket antalet arbetade timmar utan priset och flexibiliteten på robotarna; i dag är de omprogrammerbara, säger Georg Graetz.
Svensk industri ligger ganska långt fram i automatisering. Men i en jämförelse över robotar per antal arbetade timmar tronar Tyskland högt över alla andra, och gapet mellan Tyskland och övriga länder har ökat markant sedan 1993. Dels tror forskarna att det beror på att industrin har en väldigt central position i Tyskland och att man jobbat på att behålla tillverkning i landet snarare än att outsourca. Dels beror det på hur robotarna utvecklas:
- Tyskland har många robottillverkare som samarbetar med industrin när de utvecklar sina produkter. Det ger de tyska industriföretagen en stor konkurrensfördel, säger Georg Graetz.
Mycket har hänt sedan 2007. Bland annat har den tidigare parallella utvecklingen av automatisering av uppgifter med hjälp av maskiner och utvecklingen av ”moving dolls”, det vill säga människoliknande robotar, börjat flyta ihop.
Exempel på det är ABB:s robot YuMi eller Rethink Robotics Baxter, som följer visuella instruktioner – snarare än att programmeras för olika uppgifter - och kommunicerar med ansiktsuttryck.
Även utvecklingen av lärande maskiner, artificiell intelligens, har kommit längre. De nya robotarna som utvecklas i dag möjliggör närmare och säkrare samarbete mellan människor och maskiner, som också utvecklas för att kunna utföra en mängd olika uppgifter. Framöver kommer robotar att bli allt vanligare inom tjänstesektorn, spår Georg Graetz.
- Även här kommer länder där robottillverkare samarbetar med användarna ha ett försprång, säger han.
För att lyckas med det behövs investeringar i mjukvara, utbildning och även design, arkitektur och strukturer i omgivningen där robotarna ska verka, menar Georg Graetz.
I en jämförelse över hur olika utvecklingssteg påverkat produktiviteten motsvarar robotiseringen mellan 1993 och 2007 det industriella kliv som togs när ångmaskinen kom i bruk, mellan 1850 och 1910. Det menar Graetz och Michaels, vars rapport presenterades på ett seminarium på SNS, Studieförbundet för Näringsliv och samhälle, på måndagen. Ett ännu större produktivitetskliv har IT som helhet inneburit.
Begreppet ”robot” kommer från teaterpjäsen R.U.R. av den tjeckiske dramatikern Karel Capek, från 1920, där robotliknande slavarbetare kallas robotar.
Enligt International Federation of Robotics (IFR) är en maskin en industriell robot om den kan bli programmerad och omprogrammerad att utföra fysiska, produktionsrelaterade uppgifter utan att det behöver finnas en människa där som kontrollerar den.
Industrirobotar används i dag bland annat för montering, sammansättning, limning, förflyttning, paketering, bearbetning och svetsning. Inom jordbruket används robotar för att skörda och i elkraftverk för att inspektera utrustning och anläggningar.
Många tittar nu på olika uppgifter för robotar inom service och tjänsteindustrin. I ett pågående svenskt-italienskt forskningsprojekt har 20 pensionärer i Örebro levt tillsammans med Dora och Coro, två självständiga robotar som kan beställa mat, ringa vänner och kånka tvätt.
- Dora finns inne i lägenheten. Den kan hämta och lämna saker eller ringa upp någon. Coro, däremot, är i trapphuset där den kan hämta och lämna saker vid dörren, som tvätt, mat eller post, ungefär som en ”building butler”, säger Fredrico Pecora, docent i datavetenskap vid Örebro universitet, till TT.
Den stora utmaningen med Coro och Dora är enligt Fredrico Pecora att gå från en robotmiljö med ”fasta situationer”, som inom industrin, till en mer komplicerad och föränderlig hemmiljö.
- Du kan till exempel ha en robot som reagerar på olika färger och som fungerar alldeles utmärkt i labbet. Men så kommer du till en lägenhet där färgerna påverkas av dagsljuset. Då har du plötsligt en robot som fungerar olika från en dag till en annan, beroende på vilket väder det är ute. Det är den typen av problem som vi brottas med hela tiden.
SNS, TT
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
