Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Robotarna tar inte våra jobb

Robotarna inom industrin ökar produktiviteten och sänker kostnaderna, men tar inte våra jobb. Det menar nationalekonomen Georg Graetz som undersökt robotiseringens omfattning och effekter i 17 länder. Hans studie visar också att Tyskland leder robotligan.
Gabriella Westberg Publicerad 16 november 2015, kl 12:43
Man tillsammans med ABB:s kollegiala robot YuMi.
ABB:s kollegiala robot YuMi presenterades för världen i april 2015. Hen ska kunna ta instruktioner och jobba sida vid sida med sina mänskliga kollegor på ett säkert och flexibelt sätt, enligt upphovsmännen. Foto: ABB

Användningen av robotar inom industrin ökade med 150 procent under perioden 1993-2007, i de 17 länder som Georg Graetz och hans kollega Guy Michaels, vid Uppsala universitet respektive London School of Economics, undersökt. Främst beror det på att priset på robotar har rasat. Samtidigt har antalet lågkvalificerade industriyrken minskat. Totalt har forskarna dock inte sett någon inverkan på sysselsättningen i och med robotiseringen – det som händer är i stället en växling från lågkvalificerade till mer kvalificerade uppgifter, en tjänstefiering av industrin.

- Det som har ändrats är inte så mycket antalet arbetade timmar utan priset och flexibiliteten på robotarna; i dag är de omprogrammerbara, säger Georg Graetz.

Svensk industri ligger ganska långt fram i automatisering. Men i en jämförelse över robotar per antal arbetade timmar tronar Tyskland högt över alla andra, och gapet mellan Tyskland och övriga länder har ökat markant sedan 1993. Dels tror forskarna att det beror på att industrin har en väldigt central position i Tyskland och att man jobbat på att behålla tillverkning i landet snarare än att outsourca. Dels beror det på hur robotarna utvecklas:

- Tyskland har många robottillverkare som samarbetar med industrin när de utvecklar sina produkter. Det ger de tyska industriföretagen en stor konkurrensfördel, säger Georg Graetz.

Mycket har hänt sedan 2007. Bland annat har den tidigare parallella utvecklingen av automatisering av uppgifter med hjälp av maskiner och utvecklingen av ”moving dolls”, det vill säga människoliknande robotar, börjat flyta ihop.

Exempel på det är ABB:s robot YuMi eller Rethink Robotics Baxter, som följer visuella instruktioner – snarare än att programmeras för olika uppgifter - och kommunicerar med ansiktsuttryck.

Även utvecklingen av lärande maskiner, artificiell intelligens, har kommit längre. De nya robotarna som utvecklas i dag möjliggör närmare och säkrare samarbete mellan människor och maskiner, som också utvecklas för att kunna utföra en mängd olika uppgifter. Framöver kommer robotar att bli allt vanligare inom tjänstesektorn, spår Georg Graetz.

- Även här kommer länder där robottillverkare samarbetar med användarna ha ett försprång, säger han.

För att lyckas med det behövs investeringar i mjukvara, utbildning och även design, arkitektur och strukturer i omgivningen där robotarna ska verka, menar Georg Graetz.

I en jämförelse över hur olika utvecklingssteg påverkat produktiviteten motsvarar robotiseringen mellan 1993 och 2007 det industriella kliv som togs när ångmaskinen kom i bruk, mellan 1850 och 1910. Det menar Graetz och Michaels, vars rapport presenterades på ett seminarium på SNS, Studieförbundet för Näringsliv och samhälle, på måndagen. Ett ännu större produktivitetskliv har IT som helhet inneburit.

Vad är en robot?

Begreppet ”robot” kommer från teaterpjäsen R.U.R. av den tjeckiske dramatikern Karel Capek, från 1920, där robotliknande slavarbetare kallas robotar.

Enligt International Federation of Robotics (IFR) är en maskin en industriell robot om den kan bli programmerad och omprogrammerad att utföra fysiska, produktionsrelaterade uppgifter utan att det behöver finnas en människa där som kontrollerar den.

Industrirobotar används i dag bland annat för montering, sammansättning, limning, förflyttning, paketering, bearbetning och svetsning. Inom jordbruket används robotar för att skörda och i elkraftverk för att inspektera utrustning och anläggningar.

Många tittar nu på olika uppgifter för robotar inom service och tjänsteindustrin. I ett pågående svenskt-italienskt forskningsprojekt har 20 pensionärer i Örebro levt tillsammans med Dora och Coro, två självständiga robotar som kan beställa mat, ringa vänner och kånka tvätt.

- Dora finns inne i lägenheten. Den kan hämta och lämna saker eller ringa upp någon. Coro, däremot, är i trapphuset där den kan hämta och lämna saker vid dörren, som tvätt, mat eller post, ungefär som en ”building butler”, säger Fredrico Pecora, docent i datavetenskap vid Örebro universitet, till TT.

Den stora utmaningen med Coro och Dora är enligt Fredrico Pecora att gå från en robotmiljö med ”fasta situationer”, som inom industrin, till en mer komplicerad och föränderlig hemmiljö.

- Du kan till exempel ha en robot som reagerar på olika färger och som fungerar alldeles utmärkt i labbet. Men så kommer du till en lägenhet där färgerna påverkas av dagsljuset. Då har du plötsligt en robot som fungerar olika från en dag till en annan, beroende på vilket väder det är ute. Det är den typen av problem som vi brottas med hela tiden.

SNS, TT

Digitalisering

SAS satsar stort på AI – trots krisande bransch

Trots en krisande bransch satsar flygbolaget SAS hårt digitalt. CIO Charlotte Svensson vill dubblera it-avdelningen och utnyttja artificiell intelligens.
Linnea Andersson Publicerad 14 februari 2024, kl 06:00
Till vänster ett SAS-flygplan och till höger Charlotte Svensson, CIO på SAS.
SAS CIO Charlotte Svensson: "AI kan sänka bränsleåtgången och ge bättre service" Foto: Johan Nilsson/TT/SAS.

SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.

– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.

Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?

– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.

Kan AI sänka bränsleåtgången?

– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.

På vilka andra sätt använder ni AI?

– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.

AI optimerar allt från bränsle till kundservice

Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?

– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.

Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?

– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.

Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?

– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.

CHARLOTTE SVENSSON

GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.

ÅLDER: 56.

KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.