Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Har AI-utvecklare ett samhällsansvar?

Den oerhörda datamängd som finns tillgänglig som underlag för beslut håller på att bli för stor för människan att hantera, därför behövs intelligenta maskiner. Det menar Torbjörn Hägglöf, konsult inom life science på IBM. Men med utvecklingen av självlärande datorer följer ansvar.
Gabriella Westberg Publicerad 12 november 2015, kl 11:52
IBM:s dator Watson.
Säg hej till Watson! Det här är IBM:s dator med artificiell intelligens, som både hör och förstår tal och snart även ser och analyserar bilder. Foto: IBM

Hälso-tech är en av de snabbast växande IT-sektorerna i världen. Varje år mångdubblas mängden data som är relevant för läkare och forskare inom life science. För att kunna hantera och filtrera datamängderna och utifrån dem ta rätt beslut behöver människan hjälp av smarta system.

- Det är det Watson handlar om, förklarar Torbjörn Hägglöf för besökarna på den årliga IT-konferensen Sime, som hölls i Stockholm i veckan.

Watson är IBM:s berömda artificiella intelligens (AI) till dator som för några år sedan tävlade mot mänskliga mästare i frågesporten Jeopardy – och vann. I korta drag är det en maskin som svarar på verbalt ställda frågor med en samlad minneskapacitet som vid tävlingstillfället rymde fyra terabytes, eller 200 miljoner sidor av både strukturerad och ostrukturerad information. I dag är den ännu smartare.

Watson hör och förstår tal, men inom kort ska Watson också kunna se och analysera bilder, både stilla och rörliga - med fokus på life science. Syftet är, enligt IBM, att hjälpa forskare och i princip hela vårdapparaten att ställa rätt diagnos och ta rätt beslut.

I panelen på Sime-konferensen deltog även Claes-Henrik Julander som med sitt Pan Capital utvecklat virtuella börsmäklare – som enligt egen uppgift i ett slag svepte bort en stor del av den yrkeskategorin - och Chris Boos, grundare av Arago vars intelligenta tjänst Autopilot ska kunna automatisera 80 procent av all IT-service, från infrastruktur till affärssystem. ”Människor slösar bort sin tid med att jobba som robotar”, heter det på Aragos hemsida.

Man talar i dag om ”beneficial artificial intelligence”, det vill säga godartad artificiell intelligens - i motsats till, får man anta, något mer illasinnat. Det finns en oro för utvecklingen, inte bara bland medelinkomsttagare som riskerar att bli av med jobbet när allt fler arbetsuppgifter automatiseras.

Även bland dem som själva utvecklar självlärande datorer börjar man tala allt mer om det ansvar som följer med uppgiften.

- Vi måste vara försiktiga och öppna med vad vi gör, vi måste sätta det i perspektiv. Hur använder vi de här systemen och hur kan vi göra det på ett ansvarsfullt sätt? Gör vi det kan vi skapa system som förbättrar och förenklar allt vi gör. Människa och maskin kan tillsammans åstadkomma mycket mer än vad endera hade kunnat på egen hand, säger Torbjörn Hägglöf.

När det handlar om självlärande datorer med tillgång till stora mängder data är det viktigt att man redan i början av utvecklingsstadiet riktar in intelligensen åt ett håll som är bra för oss.

- Det vore en väldigt bra idé om människor först och främst kunde komma överens om värdet av mänsklighet och sedan börja programmera maskinerna, konstaterade Chris Boos, som dock också konstaterade att majoriteten av alla människor i världen är ganska vettiga och därför bättre ”lärare” åt maskinerna än enskilda.

- Växer du upp inom maffian lär du dig att den typen av samhällsskick är normalt. Majoriteten tänker inte så, konstaterar han.

Att kringgå regler är dock människans främsta egenskap, menar Chris Boos, medan maskinerna tvärt om bara kan följa regler. Om vi kan uppvärdera det mänskliga och nedvärdera de egenskaper maskinerna gör bättre, har vi kommit en bra bit på väg mot att utveckla en god artificiell intelligens.

- Vad är det då vi ska nedvärdera? Beslutsfattande eller empati? I framtiden kanske en sjuksköterska ska få högre lön än en läkare, eftersom empatin inte kan ersättas av en maskin, spekulerar Chris Boos.

Kombinationen av artificiell intelligens och big data är superhett inom life science och hälsotech, men utvecklingen pågår på alla områden.

E-handlare som Amazon har börjat laborera med drönare för att leverera paket. Både Volvo och Mercedes har tagit upp kampen mot Google och presenterat självkörande bilar. Delningsekonomins app-baserade tjänster raderar behovet av tusentals mellanhänder inom alla möjliga branscher och på svenska nyhetssajter kan man redan i dag läsa texter författade av journalistrobotar. Läkare, säljare, administratörer, städare, bankirer; ingen yrkeskategori går säker från den här omställningen. Men utvecklingen går olika fort i olika branscher. Och även det bör utvecklarna tänka på, menar Chris Boos.

- Ansvaret ligger hos var och en som bygger de här systemen, att tänka efter. Om anställda inom IT-branschen blir friställda kommer de nog snart ha något annat att göra. Men tjänster som Airbnb innebär en mer smärtsam omställning för dem som blir utbytta. Jag sörjer inte för de förändringsobenägna, men människor behöver tid att ställa om. Och vissa branscher borde faktiskt använda smarta IT-lösningar mindre, för att inte bli helt bortsvepta, sa Chris Boos, och exemplifierade med bank, finans och telekom.

Men möjligheterna med en accelererande, självlärande förmåga att hantera allt större mängder data övertrumfar ändå oron, åtminstone i panelen på Sime-konferensen.

- Vi kommer att se tillbaka på den här tiden och fråga oss hur vi kunde ta några beslut alls utan data. Det kommer att hända helt snart, säger Torbjörn Hägglöf.

- Redan i dag undrar man hur man någonsin kunde stämma träff med sina vänner utan mobilen. Vi kommer att bli den sista generationen som inte var herrar över vår tid. Det är vad vi får tillbaka, tid. Vi måste bara använda den klokt, säger Chris Boos.

- Det är en fantastisk game changer. Och det som gör mig upprymd är den unga generationen. De ser inga hinder!, säger Claes-Henrik Julander.

Andra intelligenta datorer

Google är ett annat företag med en stor målsättning: att samla all världens kunskap. Googles AI TensorFlow bygger på öppen kod och tar alltså omvärlden till hjälp för både utveckling och innehåll. Ansvarig utvecklingschef är Ray Kurtzweil, som uttryckt förhoppning om att utveckla en inte bara intelligent men också medveten dator – en artificiell, självlärande hjärna.

Poängen med en självlärande dator är att den inte alltid behöver programmeras för utveckling, den behöver snarare matas med information. Ofta är det du och jag som matar den. Till exempel matar många av oss Facebooks AI-projekt, som för närvarande går under det ödmjuka namnet FAIR och bland annat ska kunna känna igen ansikten och ”underlätta kommunikation”, oklart hur.

Säkert är att det inom bara ett par år kommer att finnas tänkande AI-system i en ficka nära dig, det enligt tidningen The Wired. Det händer så snart mobiltelefonernas chip och grafikkort anpassats för det, och den utvecklingen går fort. Då kan i teorin den med svag syn ta hjälp av mobilkameran för att identifiera grannens katt. Och vem vet vad annat.

Digitalisering

SAS satsar stort på AI – trots krisande bransch

Trots en krisande bransch satsar flygbolaget SAS hårt digitalt. CIO Charlotte Svensson vill dubblera it-avdelningen och utnyttja artificiell intelligens.
Linnea Andersson Publicerad 14 februari 2024, kl 06:00
Till vänster ett SAS-flygplan och till höger Charlotte Svensson, CIO på SAS.
SAS CIO Charlotte Svensson: "AI kan sänka bränsleåtgången och ge bättre service" Foto: Johan Nilsson/TT/SAS.

SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.

– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.

Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?

– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.

Kan AI sänka bränsleåtgången?

– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.

På vilka andra sätt använder ni AI?

– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.

AI optimerar allt från bränsle till kundservice

Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?

– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.

Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?

– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.

Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?

– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.

CHARLOTTE SVENSSON

GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.

ÅLDER: 56.

KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.