Hälso-tech är en av de snabbast växande IT-sektorerna i världen. Varje år mångdubblas mängden data som är relevant för läkare och forskare inom life science. För att kunna hantera och filtrera datamängderna och utifrån dem ta rätt beslut behöver människan hjälp av smarta system.

- Det är det Watson handlar om, förklarar Torbjörn Hägglöf för besökarna på den årliga IT-konferensen Sime, som hölls i Stockholm i veckan.

Watson är IBM:s berömda artificiella intelligens (AI) till dator som för några år sedan tävlade mot mänskliga mästare i frågesporten Jeopardy – och vann. I korta drag är det en maskin som svarar på verbalt ställda frågor med en samlad minneskapacitet som vid tävlingstillfället rymde fyra terabytes, eller 200 miljoner sidor av både strukturerad och ostrukturerad information. I dag är den ännu smartare.

Watson hör och förstår tal, men inom kort ska Watson också kunna se och analysera bilder, både stilla och rörliga - med fokus på life science. Syftet är, enligt IBM, att hjälpa forskare och i princip hela vårdapparaten att ställa rätt diagnos och ta rätt beslut.

I panelen på Sime-konferensen deltog även Claes-Henrik Julander som med sitt Pan Capital utvecklat virtuella börsmäklare – som enligt egen uppgift i ett slag svepte bort en stor del av den yrkeskategorin - och Chris Boos, grundare av Arago vars intelligenta tjänst Autopilot ska kunna automatisera 80 procent av all IT-service, från infrastruktur till affärssystem. ”Människor slösar bort sin tid med att jobba som robotar”, heter det på Aragos hemsida.

Man talar i dag om ”beneficial artificial intelligence”, det vill säga godartad artificiell intelligens - i motsats till, får man anta, något mer illasinnat. Det finns en oro för utvecklingen, inte bara bland medelinkomsttagare som riskerar att bli av med jobbet när allt fler arbetsuppgifter automatiseras.

Även bland dem som själva utvecklar självlärande datorer börjar man tala allt mer om det ansvar som följer med uppgiften.

- Vi måste vara försiktiga och öppna med vad vi gör, vi måste sätta det i perspektiv. Hur använder vi de här systemen och hur kan vi göra det på ett ansvarsfullt sätt? Gör vi det kan vi skapa system som förbättrar och förenklar allt vi gör. Människa och maskin kan tillsammans åstadkomma mycket mer än vad endera hade kunnat på egen hand, säger Torbjörn Hägglöf.

När det handlar om självlärande datorer med tillgång till stora mängder data är det viktigt att man redan i början av utvecklingsstadiet riktar in intelligensen åt ett håll som är bra för oss.

- Det vore en väldigt bra idé om människor först och främst kunde komma överens om värdet av mänsklighet och sedan börja programmera maskinerna, konstaterade Chris Boos, som dock också konstaterade att majoriteten av alla människor i världen är ganska vettiga och därför bättre ”lärare” åt maskinerna än enskilda.

- Växer du upp inom maffian lär du dig att den typen av samhällsskick är normalt. Majoriteten tänker inte så, konstaterar han.

Att kringgå regler är dock människans främsta egenskap, menar Chris Boos, medan maskinerna tvärt om bara kan följa regler. Om vi kan uppvärdera det mänskliga och nedvärdera de egenskaper maskinerna gör bättre, har vi kommit en bra bit på väg mot att utveckla en god artificiell intelligens.

- Vad är det då vi ska nedvärdera? Beslutsfattande eller empati? I framtiden kanske en sjuksköterska ska få högre lön än en läkare, eftersom empatin inte kan ersättas av en maskin, spekulerar Chris Boos.

Kombinationen av artificiell intelligens och big data är superhett inom life science och hälsotech, men utvecklingen pågår på alla områden.

E-handlare som Amazon har börjat laborera med drönare för att leverera paket. Både Volvo och Mercedes har tagit upp kampen mot Google och presenterat självkörande bilar. Delningsekonomins app-baserade tjänster raderar behovet av tusentals mellanhänder inom alla möjliga branscher och på svenska nyhetssajter kan man redan i dag läsa texter författade av journalistrobotar. Läkare, säljare, administratörer, städare, bankirer; ingen yrkeskategori går säker från den här omställningen. Men utvecklingen går olika fort i olika branscher. Och även det bör utvecklarna tänka på, menar Chris Boos.

- Ansvaret ligger hos var och en som bygger de här systemen, att tänka efter. Om anställda inom IT-branschen blir friställda kommer de nog snart ha något annat att göra. Men tjänster som Airbnb innebär en mer smärtsam omställning för dem som blir utbytta. Jag sörjer inte för de förändringsobenägna, men människor behöver tid att ställa om. Och vissa branscher borde faktiskt använda smarta IT-lösningar mindre, för att inte bli helt bortsvepta, sa Chris Boos, och exemplifierade med bank, finans och telekom.

Men möjligheterna med en accelererande, självlärande förmåga att hantera allt större mängder data övertrumfar ändå oron, åtminstone i panelen på Sime-konferensen.

- Vi kommer att se tillbaka på den här tiden och fråga oss hur vi kunde ta några beslut alls utan data. Det kommer att hända helt snart, säger Torbjörn Hägglöf.

- Redan i dag undrar man hur man någonsin kunde stämma träff med sina vänner utan mobilen. Vi kommer att bli den sista generationen som inte var herrar över vår tid. Det är vad vi får tillbaka, tid. Vi måste bara använda den klokt, säger Chris Boos.

- Det är en fantastisk game changer. Och det som gör mig upprymd är den unga generationen. De ser inga hinder!, säger Claes-Henrik Julander.