Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Har AI-utvecklare ett samhällsansvar?

Den oerhörda datamängd som finns tillgänglig som underlag för beslut håller på att bli för stor för människan att hantera, därför behövs intelligenta maskiner. Det menar Torbjörn Hägglöf, konsult inom life science på IBM. Men med utvecklingen av självlärande datorer följer ansvar.
Gabriella Westberg Publicerad
IBM:s dator Watson.
Säg hej till Watson! Det här är IBM:s dator med artificiell intelligens, som både hör och förstår tal och snart även ser och analyserar bilder. Foto: IBM

Hälso-tech är en av de snabbast växande IT-sektorerna i världen. Varje år mångdubblas mängden data som är relevant för läkare och forskare inom life science. För att kunna hantera och filtrera datamängderna och utifrån dem ta rätt beslut behöver människan hjälp av smarta system.

- Det är det Watson handlar om, förklarar Torbjörn Hägglöf för besökarna på den årliga IT-konferensen Sime, som hölls i Stockholm i veckan.

Watson är IBM:s berömda artificiella intelligens (AI) till dator som för några år sedan tävlade mot mänskliga mästare i frågesporten Jeopardy – och vann. I korta drag är det en maskin som svarar på verbalt ställda frågor med en samlad minneskapacitet som vid tävlingstillfället rymde fyra terabytes, eller 200 miljoner sidor av både strukturerad och ostrukturerad information. I dag är den ännu smartare.

Watson hör och förstår tal, men inom kort ska Watson också kunna se och analysera bilder, både stilla och rörliga - med fokus på life science. Syftet är, enligt IBM, att hjälpa forskare och i princip hela vårdapparaten att ställa rätt diagnos och ta rätt beslut.

I panelen på Sime-konferensen deltog även Claes-Henrik Julander som med sitt Pan Capital utvecklat virtuella börsmäklare – som enligt egen uppgift i ett slag svepte bort en stor del av den yrkeskategorin - och Chris Boos, grundare av Arago vars intelligenta tjänst Autopilot ska kunna automatisera 80 procent av all IT-service, från infrastruktur till affärssystem. ”Människor slösar bort sin tid med att jobba som robotar”, heter det på Aragos hemsida.

Man talar i dag om ”beneficial artificial intelligence”, det vill säga godartad artificiell intelligens - i motsats till, får man anta, något mer illasinnat. Det finns en oro för utvecklingen, inte bara bland medelinkomsttagare som riskerar att bli av med jobbet när allt fler arbetsuppgifter automatiseras.

Även bland dem som själva utvecklar självlärande datorer börjar man tala allt mer om det ansvar som följer med uppgiften.

- Vi måste vara försiktiga och öppna med vad vi gör, vi måste sätta det i perspektiv. Hur använder vi de här systemen och hur kan vi göra det på ett ansvarsfullt sätt? Gör vi det kan vi skapa system som förbättrar och förenklar allt vi gör. Människa och maskin kan tillsammans åstadkomma mycket mer än vad endera hade kunnat på egen hand, säger Torbjörn Hägglöf.

När det handlar om självlärande datorer med tillgång till stora mängder data är det viktigt att man redan i början av utvecklingsstadiet riktar in intelligensen åt ett håll som är bra för oss.

- Det vore en väldigt bra idé om människor först och främst kunde komma överens om värdet av mänsklighet och sedan börja programmera maskinerna, konstaterade Chris Boos, som dock också konstaterade att majoriteten av alla människor i världen är ganska vettiga och därför bättre ”lärare” åt maskinerna än enskilda.

- Växer du upp inom maffian lär du dig att den typen av samhällsskick är normalt. Majoriteten tänker inte så, konstaterar han.

Att kringgå regler är dock människans främsta egenskap, menar Chris Boos, medan maskinerna tvärt om bara kan följa regler. Om vi kan uppvärdera det mänskliga och nedvärdera de egenskaper maskinerna gör bättre, har vi kommit en bra bit på väg mot att utveckla en god artificiell intelligens.

- Vad är det då vi ska nedvärdera? Beslutsfattande eller empati? I framtiden kanske en sjuksköterska ska få högre lön än en läkare, eftersom empatin inte kan ersättas av en maskin, spekulerar Chris Boos.

Kombinationen av artificiell intelligens och big data är superhett inom life science och hälsotech, men utvecklingen pågår på alla områden.

E-handlare som Amazon har börjat laborera med drönare för att leverera paket. Både Volvo och Mercedes har tagit upp kampen mot Google och presenterat självkörande bilar. Delningsekonomins app-baserade tjänster raderar behovet av tusentals mellanhänder inom alla möjliga branscher och på svenska nyhetssajter kan man redan i dag läsa texter författade av journalistrobotar. Läkare, säljare, administratörer, städare, bankirer; ingen yrkeskategori går säker från den här omställningen. Men utvecklingen går olika fort i olika branscher. Och även det bör utvecklarna tänka på, menar Chris Boos.

- Ansvaret ligger hos var och en som bygger de här systemen, att tänka efter. Om anställda inom IT-branschen blir friställda kommer de nog snart ha något annat att göra. Men tjänster som Airbnb innebär en mer smärtsam omställning för dem som blir utbytta. Jag sörjer inte för de förändringsobenägna, men människor behöver tid att ställa om. Och vissa branscher borde faktiskt använda smarta IT-lösningar mindre, för att inte bli helt bortsvepta, sa Chris Boos, och exemplifierade med bank, finans och telekom.

Men möjligheterna med en accelererande, självlärande förmåga att hantera allt större mängder data övertrumfar ändå oron, åtminstone i panelen på Sime-konferensen.

- Vi kommer att se tillbaka på den här tiden och fråga oss hur vi kunde ta några beslut alls utan data. Det kommer att hända helt snart, säger Torbjörn Hägglöf.

- Redan i dag undrar man hur man någonsin kunde stämma träff med sina vänner utan mobilen. Vi kommer att bli den sista generationen som inte var herrar över vår tid. Det är vad vi får tillbaka, tid. Vi måste bara använda den klokt, säger Chris Boos.

- Det är en fantastisk game changer. Och det som gör mig upprymd är den unga generationen. De ser inga hinder!, säger Claes-Henrik Julander.

Andra intelligenta datorer

Google är ett annat företag med en stor målsättning: att samla all världens kunskap. Googles AI TensorFlow bygger på öppen kod och tar alltså omvärlden till hjälp för både utveckling och innehåll. Ansvarig utvecklingschef är Ray Kurtzweil, som uttryckt förhoppning om att utveckla en inte bara intelligent men också medveten dator – en artificiell, självlärande hjärna.

Poängen med en självlärande dator är att den inte alltid behöver programmeras för utveckling, den behöver snarare matas med information. Ofta är det du och jag som matar den. Till exempel matar många av oss Facebooks AI-projekt, som för närvarande går under det ödmjuka namnet FAIR och bland annat ska kunna känna igen ansikten och ”underlätta kommunikation”, oklart hur.

Säkert är att det inom bara ett par år kommer att finnas tänkande AI-system i en ficka nära dig, det enligt tidningen The Wired. Det händer så snart mobiltelefonernas chip och grafikkort anpassats för det, och den utvecklingen går fort. Då kan i teorin den med svag syn ta hjälp av mobilkameran för att identifiera grannens katt. Och vem vet vad annat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.