Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vartannat jobb kan försvinna

Hälften av alla svenska yrken kan ha försvunnit inom 20 år till följd av automatiseringen, enligt en studie. Störst risk att försvinna löper jobb som maskinoperatör, försäljare och kassapersonal.
Anita Täpp Publicerad 16 juni 2014, kl 16:02

Kollega har tidigare rapporterat om en studie där forskare i Lund och Oxford har listat 702 yrken utifrån risken att utövarna kommer att ersättas av en robot framöver.

Nu har nationalekonomen Stefan Fölster och forskaren Lars Hultman, utifrån den tidigare gjorda studien, räknat på hur automatiseringen med hjälp av dator- och robotsystem kommer att påverka de svenska jobben.

De har funnit att 2,5 miljoner jobb i Sverige kan komma att se helt annorlunda ut inom de närmaste tjugo åren då 53 procent av yrkena kommer att kunna utföras med digital teknik.

Studien presenteras i en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning där det finns en lista över hur stor sannolikheten är att olika yrken tas över av datorer under de närmaste två decennierna.

Medan risken är störst för bland andra bokförings- och redovisningsassistenter, maskinoperatörer, försäljare och kassapersonal är den minst för bland andra chefstjänstemän i intresseorganisationer, civilingenjörer och dataspecialister.

- Vissa sorters industrijobb rationaliseras bort medan mer sociala yrken finns kvar. Utöver rena yrken bryts även arbetsuppgifter ned och ersätts av ny teknik säger Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet till SvD Näringsliv.

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.