Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital ångest på företagen

För några år sedan ledde begreppet digitalisering lätt tankarna till inskanning av dokument och tröstlösa timmar i kopiatorrummet. I dag drabbas många av en annan känsla vid tanken på begreppet. Digital ångest.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Markus Bylund är forskningsledare på SICS Swedish ICT, ett av forskningsinstituten inom Swedish ICT som ägnar sig åt forskning inom informations- och kommunikationsteknologi.

- När vi är ute och pratar på företag och organisationer märker vi att det är många som lider av digital ångest.  Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter, men skapar också oro och rädsla. Kommer de andra före oss? Hur måste vi förändra våra processer? Ibland leder den här oron till handlingskraft, men i många fall leder den i stället till handlingsförlamning, säger han.

När ser vi världens största tillverkningsindustri utan anställda?

Utvecklingen av digital teknik och digitala tjänster rusar; inte ens digitaliseringskommissionens samlade experter kunde för ett par år sedan se hur delningsekonomin på så kort tid skulle välta etablerade branscher. I dag sägs att Uber är världens största taxibolag – utan bilar; Airbnb är världens största hotellkedja – utan fastigheter och Facebook är det största mediabolaget – som inte producerar något innehåll.

- När får vi se världens största tillverkningsindustri utan anställda, frågar sig Markus Bylund och tillägger att den första fabriken utan anställda får vi utan tvekan se inom kort.

Det saknas en vettig reglering av delningsekonomin och dess aktörer - enskilda uppdragstagare snarare än anställda - omfattas inte helt av arbetsrätten eller socialförsäkringssystemen. Det är ofta oklart vem som är arbetsgivare och många av bolagen som tillhandahåller plattformarna undviker att betala skatt.

Förmåga att bedriva kritisk analys av verksamheten

Men tekniken är mogen och konsumenterna redo att använda de nya, smarta tjänsterna. Man måste våga ifrågasätta den egna verksamheten och den egna affärsmodellen, menar Markus Bylund och exemplifierar med den kontroversiella taxi-tjänsten Uber. Man måste våga se styrkan i de nya tjänsterna och dra lärdom. Annars blir man frånkörd.

Den kompetens som är och kommer att vara kritisk för företagen är därför reflektion, analys av den egna verksamheten och omvärldskoll, menar Markus Bylund. I dagsläget handlar det kanske inte om några volymer av arbetstillfällen, men framöver kommer behovet att öka, spår han.

- Den kompetensen kommer inte med nyutexaminerade studenter, utan handlar i högre grad om människor som kan verksamheten, som har förmågan och kanske får vidareutveckling för att aktivt bedriva kritisk analys.

Det krävs en hel del ångesttålighet i företagsledningen

Och där blir det en ledningsfråga, menar Markus Bylund. Det krävs ett nytt slags ledarskap som kan identifiera den nyckelkompetensen bland de anställda, som vågar ta in kritiska perspektiv och har modet att vända upp och ner på allt.

Många företagsledningar är försiktiga med att lyfta på locket, säger han. Man har kanske en bra orderingång och vill helst inte förändra någonting – framför allt inte när osäkerheten är stor om vad som är på gång.

- De är vana att ha betydligt mer att gå på. Men nu krävs att man vågar släppa de fasta målbilderna för att i stället tala riktning, våga jobba iterativt och testa sig fram. Som ledare för ett stort företag kräver det en hel del ångesttålighet.

Välavlönade framtidsjobb

Inom ett par år förväntas många tjänstemannajobb automatiseras. Ofta pekar man på att nya jobbtillfällen skapas inom yrken med mycket social kontakt, som inom välfärden och skolan och inte minst genom delningsekonomins alla tillfälliga uppdrag. Det vill säga, inte de mest högavlönade jobbkategorierna.

Vissa tror att typiskt mänskliga egenskaper kommer att betala sig mer i framtiden, men som det ser ut i dag är den gängse visionen ingen skön sång för tjänstemän som är vana vid bra löner och trygga villkor.

Forskaren Marcus Bylund är dock övertygad om att det kommer att finnas gott om mer högavlönade tjänstemannajobb också. Till exempel tror han att innovationsledare och verksamhetsanalytiker kan se ljust på framtiden (se artikel intill).

Vissa digitala kompetenser råder det också brist på redan i dag. Inom IT-säkerhet är bristen på kompetens global och lär inte minska med fortsatt digitalisering – vilket borgar för gott läge vid förhandlingsbordet.

Även för kompetenta dataanalytiker är arbetsmarknaden global, och mängden tillgänglig data bara växer.

Och så spås efterfrågan på ångesttåliga, lekfulla och delegeringsbenägna chefer fortsätta öka på en marknad som rullar i en ännu snabbare förändringstakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort