Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital ångest på företagen

För några år sedan ledde begreppet digitalisering lätt tankarna till inskanning av dokument och tröstlösa timmar i kopiatorrummet. I dag drabbas många av en annan känsla vid tanken på begreppet. Digital ångest.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Markus Bylund är forskningsledare på SICS Swedish ICT, ett av forskningsinstituten inom Swedish ICT som ägnar sig åt forskning inom informations- och kommunikationsteknologi.

- När vi är ute och pratar på företag och organisationer märker vi att det är många som lider av digital ångest.  Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter, men skapar också oro och rädsla. Kommer de andra före oss? Hur måste vi förändra våra processer? Ibland leder den här oron till handlingskraft, men i många fall leder den i stället till handlingsförlamning, säger han.

När ser vi världens största tillverkningsindustri utan anställda?

Utvecklingen av digital teknik och digitala tjänster rusar; inte ens digitaliseringskommissionens samlade experter kunde för ett par år sedan se hur delningsekonomin på så kort tid skulle välta etablerade branscher. I dag sägs att Uber är världens största taxibolag – utan bilar; Airbnb är världens största hotellkedja – utan fastigheter och Facebook är det största mediabolaget – som inte producerar något innehåll.

- När får vi se världens största tillverkningsindustri utan anställda, frågar sig Markus Bylund och tillägger att den första fabriken utan anställda får vi utan tvekan se inom kort.

Det saknas en vettig reglering av delningsekonomin och dess aktörer - enskilda uppdragstagare snarare än anställda - omfattas inte helt av arbetsrätten eller socialförsäkringssystemen. Det är ofta oklart vem som är arbetsgivare och många av bolagen som tillhandahåller plattformarna undviker att betala skatt.

Förmåga att bedriva kritisk analys av verksamheten

Men tekniken är mogen och konsumenterna redo att använda de nya, smarta tjänsterna. Man måste våga ifrågasätta den egna verksamheten och den egna affärsmodellen, menar Markus Bylund och exemplifierar med den kontroversiella taxi-tjänsten Uber. Man måste våga se styrkan i de nya tjänsterna och dra lärdom. Annars blir man frånkörd.

Den kompetens som är och kommer att vara kritisk för företagen är därför reflektion, analys av den egna verksamheten och omvärldskoll, menar Markus Bylund. I dagsläget handlar det kanske inte om några volymer av arbetstillfällen, men framöver kommer behovet att öka, spår han.

- Den kompetensen kommer inte med nyutexaminerade studenter, utan handlar i högre grad om människor som kan verksamheten, som har förmågan och kanske får vidareutveckling för att aktivt bedriva kritisk analys.

Det krävs en hel del ångesttålighet i företagsledningen

Och där blir det en ledningsfråga, menar Markus Bylund. Det krävs ett nytt slags ledarskap som kan identifiera den nyckelkompetensen bland de anställda, som vågar ta in kritiska perspektiv och har modet att vända upp och ner på allt.

Många företagsledningar är försiktiga med att lyfta på locket, säger han. Man har kanske en bra orderingång och vill helst inte förändra någonting – framför allt inte när osäkerheten är stor om vad som är på gång.

- De är vana att ha betydligt mer att gå på. Men nu krävs att man vågar släppa de fasta målbilderna för att i stället tala riktning, våga jobba iterativt och testa sig fram. Som ledare för ett stort företag kräver det en hel del ångesttålighet.

Välavlönade framtidsjobb

Inom ett par år förväntas många tjänstemannajobb automatiseras. Ofta pekar man på att nya jobbtillfällen skapas inom yrken med mycket social kontakt, som inom välfärden och skolan och inte minst genom delningsekonomins alla tillfälliga uppdrag. Det vill säga, inte de mest högavlönade jobbkategorierna.

Vissa tror att typiskt mänskliga egenskaper kommer att betala sig mer i framtiden, men som det ser ut i dag är den gängse visionen ingen skön sång för tjänstemän som är vana vid bra löner och trygga villkor.

Forskaren Marcus Bylund är dock övertygad om att det kommer att finnas gott om mer högavlönade tjänstemannajobb också. Till exempel tror han att innovationsledare och verksamhetsanalytiker kan se ljust på framtiden (se artikel intill).

Vissa digitala kompetenser råder det också brist på redan i dag. Inom IT-säkerhet är bristen på kompetens global och lär inte minska med fortsatt digitalisering – vilket borgar för gott läge vid förhandlingsbordet.

Även för kompetenta dataanalytiker är arbetsmarknaden global, och mängden tillgänglig data bara växer.

Och så spås efterfrågan på ångesttåliga, lekfulla och delegeringsbenägna chefer fortsätta öka på en marknad som rullar i en ännu snabbare förändringstakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.