Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital ångest på företagen

För några år sedan ledde begreppet digitalisering lätt tankarna till inskanning av dokument och tröstlösa timmar i kopiatorrummet. I dag drabbas många av en annan känsla vid tanken på begreppet. Digital ångest.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Markus Bylund är forskningsledare på SICS Swedish ICT, ett av forskningsinstituten inom Swedish ICT som ägnar sig åt forskning inom informations- och kommunikationsteknologi.

- När vi är ute och pratar på företag och organisationer märker vi att det är många som lider av digital ångest.  Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter, men skapar också oro och rädsla. Kommer de andra före oss? Hur måste vi förändra våra processer? Ibland leder den här oron till handlingskraft, men i många fall leder den i stället till handlingsförlamning, säger han.

När ser vi världens största tillverkningsindustri utan anställda?

Utvecklingen av digital teknik och digitala tjänster rusar; inte ens digitaliseringskommissionens samlade experter kunde för ett par år sedan se hur delningsekonomin på så kort tid skulle välta etablerade branscher. I dag sägs att Uber är världens största taxibolag – utan bilar; Airbnb är världens största hotellkedja – utan fastigheter och Facebook är det största mediabolaget – som inte producerar något innehåll.

- När får vi se världens största tillverkningsindustri utan anställda, frågar sig Markus Bylund och tillägger att den första fabriken utan anställda får vi utan tvekan se inom kort.

Det saknas en vettig reglering av delningsekonomin och dess aktörer - enskilda uppdragstagare snarare än anställda - omfattas inte helt av arbetsrätten eller socialförsäkringssystemen. Det är ofta oklart vem som är arbetsgivare och många av bolagen som tillhandahåller plattformarna undviker att betala skatt.

Förmåga att bedriva kritisk analys av verksamheten

Men tekniken är mogen och konsumenterna redo att använda de nya, smarta tjänsterna. Man måste våga ifrågasätta den egna verksamheten och den egna affärsmodellen, menar Markus Bylund och exemplifierar med den kontroversiella taxi-tjänsten Uber. Man måste våga se styrkan i de nya tjänsterna och dra lärdom. Annars blir man frånkörd.

Den kompetens som är och kommer att vara kritisk för företagen är därför reflektion, analys av den egna verksamheten och omvärldskoll, menar Markus Bylund. I dagsläget handlar det kanske inte om några volymer av arbetstillfällen, men framöver kommer behovet att öka, spår han.

- Den kompetensen kommer inte med nyutexaminerade studenter, utan handlar i högre grad om människor som kan verksamheten, som har förmågan och kanske får vidareutveckling för att aktivt bedriva kritisk analys.

Det krävs en hel del ångesttålighet i företagsledningen

Och där blir det en ledningsfråga, menar Markus Bylund. Det krävs ett nytt slags ledarskap som kan identifiera den nyckelkompetensen bland de anställda, som vågar ta in kritiska perspektiv och har modet att vända upp och ner på allt.

Många företagsledningar är försiktiga med att lyfta på locket, säger han. Man har kanske en bra orderingång och vill helst inte förändra någonting – framför allt inte när osäkerheten är stor om vad som är på gång.

- De är vana att ha betydligt mer att gå på. Men nu krävs att man vågar släppa de fasta målbilderna för att i stället tala riktning, våga jobba iterativt och testa sig fram. Som ledare för ett stort företag kräver det en hel del ångesttålighet.

Välavlönade framtidsjobb

Inom ett par år förväntas många tjänstemannajobb automatiseras. Ofta pekar man på att nya jobbtillfällen skapas inom yrken med mycket social kontakt, som inom välfärden och skolan och inte minst genom delningsekonomins alla tillfälliga uppdrag. Det vill säga, inte de mest högavlönade jobbkategorierna.

Vissa tror att typiskt mänskliga egenskaper kommer att betala sig mer i framtiden, men som det ser ut i dag är den gängse visionen ingen skön sång för tjänstemän som är vana vid bra löner och trygga villkor.

Forskaren Marcus Bylund är dock övertygad om att det kommer att finnas gott om mer högavlönade tjänstemannajobb också. Till exempel tror han att innovationsledare och verksamhetsanalytiker kan se ljust på framtiden (se artikel intill).

Vissa digitala kompetenser råder det också brist på redan i dag. Inom IT-säkerhet är bristen på kompetens global och lär inte minska med fortsatt digitalisering – vilket borgar för gott läge vid förhandlingsbordet.

Även för kompetenta dataanalytiker är arbetsmarknaden global, och mängden tillgänglig data bara växer.

Och så spås efterfrågan på ångesttåliga, lekfulla och delegeringsbenägna chefer fortsätta öka på en marknad som rullar i en ännu snabbare förändringstakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.