Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

6 förhoppningar på avtalsrörelsen

Löneökningar och flexpension står i fokus när avtalsrörelsen snart går in i skarpt läge. Framåt jul överlämnar facken sina krav och förhandlingarna börjar. Vi har frågat några klubbordförande vad de har för förhoppningar och farhågor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Marcus Ericsson (bild ovan)/ Patrik Nygren (enkätbilder)
Unionens ordförande Martin Linder, th, tillsammans med kollegorna i Facken inom industrin, från vänster IF Metalls ordförande Anders Ferbe, GS ordförande Per-Olof Sjöö, Livs ordförande Hans-Olof Nilsson och Sveriges Ingenjörers ordförande Camilla Frankelius, presenterade sina krav inför avtalsrörelsen i början av november. Marcus Ericsson (bild ovan)/ Patrik Nygren (enkätbilder)

Eva Sonesson, klubbordförande Ikea Malmö; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
- Att det blir reallöneökningar. Och att vi får till bra skrivningar i de allmänna anställningsvillkoren om vem som får lov att förhandla bort sin övertidsersättning. Det ska inte gälla alla.

Vilka är dina farhågor?
- Att flexpensionen ska ta alltför mycket av kakan, av det totala löneutrymmet. Vi är överens om att vi ska ha den, men inte hur mycket pengar som ska avsättas.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
- En het fråga för oss är hur man ska hantera de så kallade kransdagarna, lördagar och söndagar som ligger i anslutning till semestern. Eftersom vår arbetsvecka är måndag till söndag, och inte måndag till fredag, så tvingas vi antingen ta tjänstledigt eller jobba helgen före eller efter semestern. Det tycker vi är fel.
 
Lars-Gösta Bergström, ordförande ÅF Mälardalen; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Det är främst att den ska ge en viss löneökning. Sedan ska det bli spännande att se hur flexpensionen kommer att genomföras.
 
Vilka är dina farhågor?
– Jag är rädd att det kommer att dra ut på tiden att komma överens om nivåerna för löneökningarna.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Det är att vi byter kollektivavtal från Almega till Teknikföretagen. Det blir första gången med det nya avtalet.
 
Ola Erhult, ordförande Coca-Colas riksklubb; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Jag hoppas att det blir samma nivå på löneökning-arna som de senaste åren. Men det är också viktigt att trygghetspaketen med den nya flexpensionen fylls på. 
 
Vilka är dina farhågor?
 – Det är att det skapas en obalans mellan arbetsgivare och arbetstagare genom att arbetsgivarna utnyttjar det ekonomiska läget för att flytta fram sina positioner – det kan skapa onödig spänning och otrygghet. Det finns också en viss oro för att man försöker luckra upp las.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
 – För oss är tryggheten viktigast. Nu försvinner jobb från Sverige, vi har nyligen flyttat ut ekonomiavdelningen. Man vet inte längre hur morgondagen ser ut.
 
Agneta Ahlström, ordförande Telia Soneras riksklubb; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Att vi får igenom flexpensionen.
 
Vilka är dina farhågor?
– Jag ser inga farhågor. Siktet är inställt på att nå målet.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Vi kommer att vara ute och prata flexpension. Jag tror och hoppas att det blir den stora frågan för oss.
 
 
Jonas Bister, ordförande HP:s riksklubb; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Att vi löser frågorna kring flexpensionen. I dag står vi utanför den. Dessutom hoppas vi att det skapas utrymme för löneökning-ar även i utlandsägda företag med processavtal.
 
Vilka är dina farhågor?
– Det skulle vara att kostnaden för flexpensionen kommer att tas från andra delar av avtalet.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Det är lönefrågan.
 
Marietta Delgado Melo, klubbord-förande Evry Uppsala; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Att vi får plus i procenttalen och att våra medlemmar får ett garantibelopp, en garanterad lägsta löneökning. Det har vi inte i dag.
 
Vilka är dina farhågor?
– Risken är att konjunkturen gör att det inte blir utrymme för löneökningar.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Just nu håller man på och organiserar om på Evry. Förhoppningen är att det blir klart innan vi börjar förhandla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.