Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

1 av 4 äter sömnmedel regelbundet

Av dem som sover dåligt använder en av fyra mediciner för att få hjälp att koppla av. En av tre kan inte släppa tankarna på jobbet, vid sänggående. Det visar Kollegas undersökning.
Lina Björk Publicerad

Har du så svårt att släppa tankarna på jobbet så att din allmänna sömnkvalitet påverkas? Då är du inte ensam.

En av tre anser att jobbet följer med hem och ända ned i sängen, visar Kollegas undersökning. Siffrorna bekräftas hos Socialstyrelsen, som visar att det skrivs ut två miljoner sömnmedelsrecept per år. Och antalet ökar.

– Siffrorna tyder på att många sover dåligt. Ökningen är inte bland de kliniska diagnoserna utan bland dem som har problem med sin sömn, men inte känner att de behöver sjukskrivas, säger Göran Kecklund, som är docent och biträdande föreståndare för Stressforskningsinstitutet.

De sömnmedel som dominerade marknaden för 15 år sedan hade rätt allvarliga bieffekter och många var dessutom beroendeframkallande. I dag är tabletterna snällare och ger snarare en puff i rätt riktning för den som behöver vila. Men ändå hamnar många i ett livstidsberoende.

Tanken är att det ska vara en korttidsåtgärd

Enligt Kollegas undersökning är jobbet den vanligaste orsaken till att tjänstemännen har svårt att sova. En av tre oroar sig för  utmaningar jobbet för med sig. Lika många har svårt att varva ned efter en stressig dag. Av dem som har svårt att koppla av använder sig en av fyra av medicinska preparat för att få hjälp att sova. Av dem tar en av tio mediciner varje natt.

– Man ska inte gå runt och oroa sig för att ta sömnmedel, men tanken med tabletterna är att de ska vara en korttidsåtgärd. Det viktigaste är att komma till rätta med orsaken till att du inte kan sova och fundera på vad du kan göra åt det. Är det en arbetsrelaterad stress som ligger bakom är det ingen hållbar lösning att ta tabletter, säger Göran Kecklund.

I många fall leder en stressig arbetsmiljö till en ond cirkel. Du stressar på jobbet, har svårt att koppla bort jobbet på kvällen och sover dåligt – vilket gör att du presterar sämre på jobbet och ökar stressnivån ytterligare.

Av dem som har sömnproblem sover 40 procent dåligt någon gång i veckan. Det vanligaste problemet är att vakna upprepade gånger per natt. Näst vanligast är att vakna med en känsla av att inte vara utvilad.

– Många arbetsgivare tycker nog att medarbetarnas hälsa är en privat angelägenhet, men jag är av motsatt uppfattning. I ett bra ledarskap ingår det att ha koll på om en anställd exempelvis sover dåligt. Och det är lönsamt att vidta tidiga åtgärder för att få bukt med problemet i stället för att hamna i långa sjukskrivningsprocesser.

Hur arbetet är planerat och organiserat är en nyckelfaktor

En tidig åtgärd kan vara ett nära samarbete med företagshälsovården. Se till att ställa krav på den företagshälsovård som upphandlas, så att de inte bara sysslar med klassisk sjukvård utan även erbjuder förebyggande åtgärder, som till exempel en sömnskola.

– Hur arbetet är planerat och organiserat är också en nyckelfaktor. Har man en arbetsorganisation där den psykosociala hälsan är i botten och där medarbetarna går på knäna måste man se över det också.

Att få rätt hjälp av rätt personer är också en viktig del. Ofta är vårdcentralerna den första instansen att söka hjälp på, men där kan kunskapen vara begränsad.

– Om en läkare inte har specialkompetens inom sömn så är det lätt att han eller hon tittar i receptboken före annan behandling. Ibland kan det vara bra att vara påläst och kräva ytterligare hjälp som inte endast tar bort symptom utan tar itu med problemet. 

Se upp!

Sömnpiller kan göra dig beroende
Varje år skrivs det ut cirka två  miljoner recept på sömnmedel i Sverige.

Det finns många typer av sömnmedel och alla används inte enbart för att behandla sömnbesvär.

De bensodiazepin-besläktade sömnmedlen är den typ som används mest, eftersom den försvinner snabbt ur kroppen, vilket gör att man sällan känner sig dåsig dagen efter. Nackdelen är risk för beroende.

Till Kollegas undersökning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.