Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Godnatt - eller dålig natt?

Många har svårt att sova. Och det påverkar inte bara humör och kropp, utan också hur vi presterar på jobbet. Kloka arbetsgivare månar om medarbetarnas sömn.
Lina Björk Publicerad
SaraMara/Söderberg agentur
SaraMara/Söderberg agentur

Det sägs att Olof Palme klarade sig på några timmars sömn per natt. I verkligheten var han morgontrött och jobbade långt in på natten, varför många trodde att flitens lampa lyste några timmar mer än hos andra. Men hur mycket behöver vi sova egentligen och vad händer med kroppen om vi inte hinner återhämta oss?

Svenskarnas sovvanor har studerats i decennier. Under 1980-talet sov vi ganska bra, men i mitten av 1990-talet hände något. Enligt Statistiska Centralbyrån skedde en ökning som gjort att vi i dag har en dubblering av antalet personer med störd sömn. Bland unga kvinnor är siffrorna ännu mer alarmerande.

– Ungefär var fjärde person har bekymmer med att sova och var tionde har sömnproblem som behöver behandlas. Sömnen har rationaliserats bort i det 24-timmarssamhälle som vi lever i och personer som inte är i behov av sömn är förebilder snarare än sjusovaren, säger Helena Kubicek Boye, som är psykolog och sömnexpert.

Ändå är just sömnen en absolut förutsättning för att vi ska kunna producera och leverera. Några timmar mindre sömn under en kortare period är helt okej, det händer oss alla då och då. Men fortsätter sömnbristen så försämras både vårt minne, vår reaktionsförmåga och vår uppmärksamhet. Vi kan få högt blodtryck, lättare bli förkylda och mindre stresståliga. Dessutom medföljer en rad så kallade samsjukdomar som depression, ångest och muskelvärk.

– På jobbet kanske man glömmer, blir osäker på om man har gjort en uppgift eller inte och tar ogenomtänkta beslut. Det är jätteviktigt att bromsa i tid, säger Helena Kubicek Boye.

När sömnen har varit störd i över en månad är gränsen nådd, anser hon. Då är det dags att söka hjälp.

– Sortera och prioritera i din vardag. Lyssna på vad din kropp vill. Motion och avslappningsövningar är en bra start på egen hand. Ingen ska behöva gå runt och må dåligt. Det är hemskt att så många har svårt med ett av de mest grundläggande behoven vi har. Men det finns mycket hjälp att få.

Testa dig själv!

Om du passar in på en eller flera av dessa punkter har du sömnproblem:

  • Du får minst två timmars kortare sömn än ditt sömnbehov.
  • Det tar mer än 45 minuter att somna.
  • Du vaknar mer än fem gånger per natt, med svårigheter att somna om. Mer än 45 minuters vakentid under natten.
  • Minst 60 minuter för tidigt uppvaknande på morgonen.
  • Kraftiga mardrömmar. 
  • För att störningarna ska klassas som ett problem måste de uppträda mer än tre av veckans dagar under minst tre veckor i sträck. De ska också leda till problem under dagtid i form av trötthet, sänkt prestation eller koncentrationsproblem.

Tips för bättre sömn

  • Regelbundna sovtider – lägg dig samma tid och gå upp samma tid varje dag. Även på helgen. Då vet din kropp automatiskt när den ska blir trött, somna och gå upp.
  • Tänk att du är som ett barn och måste nattas – varva ned, ta fram kläder, läs en bok.
  • Gå upp om du inte somnat på 20 minuter.
  • Bara sömn – sängen ska enbart förknippas med sömn och sex.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress

Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 18 november 2024, kl 11:07
Stressade kvinna sliter sitt hår, till vänster. Till höger en man vid en dator. Mannen är helt täckt av post it-lappar.
Ökad stress leder till fler sjukskrivningar. Enligt Försäkringskassan är kvinnor i 30-årsåldern mest drabbade. Förebyggande insatser på arbetsplatsen och ökad jämställdhet kan vara lösningen. Foto: Colourbox

Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.

– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna

Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.

– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.

Varannan svensk är stressad på jobbet

Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.

Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna. 

Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.