Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

"Var det verkligen ingenjör jag ville bli?"

Intresset för att studera till civil- eller högskoleingenjör växer. Men antalet examinerade studenter växer inte till närmelsevis i samma takt. Varannan som påbörjar utbildningen hoppar av i förtid. På startup-mässan Sthlm Tech Fest passade Kollega.se på att prata med några före detta ingenjörsstudenter om hur de upplevde studietiden och hur de ser på framtidens behov av ingenjörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
På Waterfront Congress i Stockholm samlades på onsdagen tusentals tech-intresserade och startup-bolag, för Sthlm Tech Fest. Kollega

Början på andra året var tufft.

Jennie Falk, civilingenjör, jobbar i dag som analytiker på CLX Networks, telekommunikation:

"Jag påbörjade studierna till civilingenjör 2009. Jag är inte helt klar, jag har en släpkurs kvar. Jag gick på tekniskt gymnasium som var väldigt inriktat på att man skulle bli civilingenjör. De propsade på det i skolan. Så det blev så. Jag är också väldigt intresserad av matematik, så det passade mig bra.

Början av andra året var tufft. Det var en del tråkiga kurser, teknisk fysik och sådant som inte passade mig. Men sedan när jag kunde välja inriktning själv blev det bättre.

Jag började söka jobb i somras, fast jag inte var helt klar med studierna. Nu jobbar jag som analytiker.  I framtiden vill jag jobba som teknisk konsult."

Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte?

Alexander Palm, civilingenjör, COO och Co-funder av företaget Responster, som mäter kundupplevelser:

"Jag började plugga till civilingenjör 2009. Jag hade bestämt mig långt tidigare att jag ville bli det, redan i början av gymnasiet. Jag hade ett stort teknik- och innovationsintresse. Jag är en sådan som gärna ifrågasätter varför saker funkar som de gör och se om det går att göra bättre.

Studierna motsvarade inte riktigt mina förväntningar. I slutändan blev det som jag ville, men jag var tvungen att jobba för det själv. Jag började med integrationsproduktionsutveckling, där det var ett väldigt fokus på storbolag. Det handlade mycket om innovation, men jag undrade varför man inte tittade mer på startups och entreprenörskap. Det var det jag ville göra.

Jag funderade på om jag hade valt rätt. Jag stod mellan något med mer designinriktning på form eller teknisk design. Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte? Det handlade mer om materiallära och hållfasthet och det var inte riktigt min grej. Men det var bara att bita ihop.

I början var det många i min klass som hoppade av. Programmet marknadsfördes mer som om det var formmässig design, istället för materialdesign. Det är förstås ett sätt att locka fram ett intresse och den var jättepoppis. Jag vet inte om det var rätt eller fel, men det blev många avhopp.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms.

När jag skulle ta master fanns det många valbara kurser och då såg jag till att skapa min egen linje med en större inriktning mot småbolag, ekonomi och företagsutveckling.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms. På KTH var många uppenbarligen inte så vana vid att en student la upp sin egen MA. Men året efter att jag gick ut startade de faktiskt en MA-utbildning som mer liknade det jag hade satt ihop själv.

Jag tror att ingenjörsutbildningarna skulle må bra av mer strukturerat ledarskap. Civilingenjörer behövs på högre, strategiska positioner. Vi hade en hel del HR Management men man skulle behöva mer konkreta kunskaper som att leda en scrum-utvecklingsplan, strukturera och fördela ansvar i team.

I början av det tredje året startade jag företaget, Responster. Jag fick också en del jobbförfrågningar under tiden, men jag sökte inte andra jobb under tiden.

Vårt företag växer, men vi behöver inga ingenjörer just nu, snarare sälj- och marknadsorienterad kompetens. Inom något halvår kommer vi att behöva mer teknisk kompetens. Men om det är någon med ingenjörsexamen spelar ingen roll. För oss är det mycket viktigare att man har drivit företag själv, kanske frilansprogrammerat, att man har erfarenhet av att leverera på deadline."

 

Jag har ingen längtan tillbaka.

Christoffer Julin, ingenjör maskinteknik, co-funder av företaget Collra som sammanför och skapar communities för olika samlarintressen:

"Jag började studera maskinteknik 2010. Men hoppade av efter 1,5 år för att starta Collra. Jag hade företag sedan tidigare också och insåg att det inte var min grej att bli ingenjör.

Jag gick tekniskt gymnasium i Sandvik. Där blir man väldigt inriktad på att bli ingenjör. Men när jag väl började plugga frågade jag mig om det verkligen är det här jag vill göra?

Jag tror att det är vanligt att de som kommer från gymnasieskolor med teknisk inriktning lätt glömmer att gymnasiet består av mycket andra ämnen också. När man sedan kommer till högskolan inser man att det kanske inte bara var teknik man var intresserad av.

Det är mycket roligare att ha startat företag. Jag har ingen längtan tillbaka."

 

Utbildning är en bra förberedelse - viktigare är talang

Prashant Dang, civilingenjör med utbildning från Indien och Master från Storbritannien, co-funder av DeliTreat, en tjänst för kundbelöning:

"Jag studerade i Indien till elektronikingenjör, började 2001. Sedan tog jag en master i datavetenskap i Storbritannien. Jag har jobbat 14 år i industrin, bland annat på Ericsson. Det var så jag kom till Stockholm.

I Indien påverkas studievalet mycket av föräldrar och familj. De är liksom ryggraden i drivet att plugga. Man hoppar inte gärna av studierna då, då får man familjen på sig. Men jag ville också jobba med datavetenskap.

Jag tror att en utbildning är en bra förberedelse för att prestera i yrkeslivet men kompetensen får man genom erfarenhet. Viktigast är att man har talang och att man skaffar sig erfarenhet, utbildning kommer i andra hand.

För ett år sedan startade jag ett företag som säljer en tjänst för kundbelöning. Typ köp nio koppar kaffe så får du något den tionde gången, det kan vara vad som helst: en biljett till Gröna Lund, en lunch eller en tröja. Än så länge är vi fyra i företaget, två i Stockholm och två i Indien."

Allt blir mjukvara, men så oerhört komplext!

Eric Arnberg, statsvetare, presskontakt på iPeer, företagsleverantör av moln- och hostingtjänster:

"Vi har få med postgymnasial utbildning hos oss, men några av cheferna är dataingenjörer. När vi rekryterar tar vi ofta in gymnasister som lär sig vidare i anställningen. Men olika certifikat kan vara viktiga, som visar att man kan dot.net till exempel. En del av dem kan vara dyra och svåra att få tag på.

Jag tror att företag framöver kommer att ha ett stort behov av ingenjörer på positioner som CIO, CTO och IT-arkitekter. Utvecklingen är så viktig och går så fort att man måste vara väldigt smart för att hänga med på strategisk nivå. Jag tror att ledarfunktioner i teknik och innovationsbolag ofta är ingenjörer.

Det är en utveckling där allt håller på att bli mjukvara men det blir så oerhört mycket mer komplext hela tiden. Jag tror inte att man ska dra ner på utbildningsplatserna för ingenjörer. Men sedan måste nog även de gå tillbaka och vidareutbilda sig, eller få så kallad on-job training. Utvecklingen fortsätter även efter att man tagit examen."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet

Funderar du på kompetensutveckling och ett uppdaterat cv? Just nu finns drygt 400 kurser på Yrkeshögskolan som du kan läsa vid sidan av jobbet.
Lena Michanek Publicerad 13 augusti 2026, kl 05:59
Vuxna studerande vid datorer under utbildning. Illustrationsbild till artikel om yrkeshögskolans kurser.
Rekordmånga YH-kurser erbjuds 2026 för personer som vill kompetensutveckla sig vid sidan av jobbet. Flera av kurserna fokuserar på AI, cybersäkerhet och digitalisering. Colourbox

I år erbjuds rekordmånga YH-kurser. Till skillnad mot YH-program är kurserna kortare utbildningar som vänder sig till den som redan jobbar och vill bygga på sin kompetens. Ofta går kurserna att kombinera med arbete. 

Kurser ges bland annat inom ekonomi, administration, försäljning, data/IT och säkerhetstjänster. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan märks ett ökat fokus på AI, digitalisering och säkerhetsfrågor i årets utbud.

Här är några exempel: 

  1. Cybersäkerhet för yrkesverksamma: Kursen ska ge kunskap och verktyg för att identifiera, förebygga och hantera moderna cyberhot (Chas Academy).
  2. AI-driven bokföring: Ska ge kunskap i att effektivisera bokföringen med hjälp av AI (Tuc yrkeshögskola).
  3. Datadriven försäljning och AI: Ska ge djupare förståelse för AI-tekniker och tillämpningar inom försäljning (Stockholm School of Business).
  4. CAD i produktions- och ritteknik: Sak ge kunskap i CAD från idé till färdig konstruktion (EC utbildning AB).
  5. Produktionsledning inom industriell tillverkning: Ska utveckla förmågan att leda en effektiv, säker och resurssnål produktion (YH Akademin AB).
  6. Compliance inom IT-säkerhet: Ska ge kunskap i att implementera och upprätthålla säkerhetspolicyer- och standarder samt att hantera incidenter (Medieinstitutet i Sverige AB).
  7. Projektekonomi för hållbara IT-projekt: Ska ge kunskap i att planera och följa upp ekonomin i IT-projekt (Jensen education School AB).
  8. Marketing automation: Ska ge kunskaper i hur man effektiviserar och automatiserar marknadsföringsarbetet (KYH AB).

Hela kursutbudet hittar du här.

 

Det här är Yrkeshögskolan 

• Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala program och kurser med stark koppling till arbetsmarknadens behov. 

• Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som varje år beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten ansvarar också för att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar och för att granska utbildningarnas kvalitet. 

• Yrkeshögskolan erbjuder både program och kurser. Programmen riktar sig främst till den som vill ha en yrkesutbildning, medan kurserna mer är påbyggnad för redan yrkesverksamma. 

• 2026 omfattar kursutbudet närmare 30.000 studerandeplatser. 

• Ansökningarna om att få bedriva YH-kurser var 2026 fler än någonsin. Totalt inkom 1300 ansökningar från olika utbildningsföretag, varav drygt 400 fick ja.