Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

"Var det verkligen ingenjör jag ville bli?"

Intresset för att studera till civil- eller högskoleingenjör växer. Men antalet examinerade studenter växer inte till närmelsevis i samma takt. Varannan som påbörjar utbildningen hoppar av i förtid. På startup-mässan Sthlm Tech Fest passade Kollega.se på att prata med några före detta ingenjörsstudenter om hur de upplevde studietiden och hur de ser på framtidens behov av ingenjörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
På Waterfront Congress i Stockholm samlades på onsdagen tusentals tech-intresserade och startup-bolag, för Sthlm Tech Fest. Kollega

Början på andra året var tufft.

Jennie Falk, civilingenjör, jobbar i dag som analytiker på CLX Networks, telekommunikation:

"Jag påbörjade studierna till civilingenjör 2009. Jag är inte helt klar, jag har en släpkurs kvar. Jag gick på tekniskt gymnasium som var väldigt inriktat på att man skulle bli civilingenjör. De propsade på det i skolan. Så det blev så. Jag är också väldigt intresserad av matematik, så det passade mig bra.

Början av andra året var tufft. Det var en del tråkiga kurser, teknisk fysik och sådant som inte passade mig. Men sedan när jag kunde välja inriktning själv blev det bättre.

Jag började söka jobb i somras, fast jag inte var helt klar med studierna. Nu jobbar jag som analytiker.  I framtiden vill jag jobba som teknisk konsult."

Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte?

Alexander Palm, civilingenjör, COO och Co-funder av företaget Responster, som mäter kundupplevelser:

"Jag började plugga till civilingenjör 2009. Jag hade bestämt mig långt tidigare att jag ville bli det, redan i början av gymnasiet. Jag hade ett stort teknik- och innovationsintresse. Jag är en sådan som gärna ifrågasätter varför saker funkar som de gör och se om det går att göra bättre.

Studierna motsvarade inte riktigt mina förväntningar. I slutändan blev det som jag ville, men jag var tvungen att jobba för det själv. Jag började med integrationsproduktionsutveckling, där det var ett väldigt fokus på storbolag. Det handlade mycket om innovation, men jag undrade varför man inte tittade mer på startups och entreprenörskap. Det var det jag ville göra.

Jag funderade på om jag hade valt rätt. Jag stod mellan något med mer designinriktning på form eller teknisk design. Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte? Det handlade mer om materiallära och hållfasthet och det var inte riktigt min grej. Men det var bara att bita ihop.

I början var det många i min klass som hoppade av. Programmet marknadsfördes mer som om det var formmässig design, istället för materialdesign. Det är förstås ett sätt att locka fram ett intresse och den var jättepoppis. Jag vet inte om det var rätt eller fel, men det blev många avhopp.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms.

När jag skulle ta master fanns det många valbara kurser och då såg jag till att skapa min egen linje med en större inriktning mot småbolag, ekonomi och företagsutveckling.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms. På KTH var många uppenbarligen inte så vana vid att en student la upp sin egen MA. Men året efter att jag gick ut startade de faktiskt en MA-utbildning som mer liknade det jag hade satt ihop själv.

Jag tror att ingenjörsutbildningarna skulle må bra av mer strukturerat ledarskap. Civilingenjörer behövs på högre, strategiska positioner. Vi hade en hel del HR Management men man skulle behöva mer konkreta kunskaper som att leda en scrum-utvecklingsplan, strukturera och fördela ansvar i team.

I början av det tredje året startade jag företaget, Responster. Jag fick också en del jobbförfrågningar under tiden, men jag sökte inte andra jobb under tiden.

Vårt företag växer, men vi behöver inga ingenjörer just nu, snarare sälj- och marknadsorienterad kompetens. Inom något halvår kommer vi att behöva mer teknisk kompetens. Men om det är någon med ingenjörsexamen spelar ingen roll. För oss är det mycket viktigare att man har drivit företag själv, kanske frilansprogrammerat, att man har erfarenhet av att leverera på deadline."

 

Jag har ingen längtan tillbaka.

Christoffer Julin, ingenjör maskinteknik, co-funder av företaget Collra som sammanför och skapar communities för olika samlarintressen:

"Jag började studera maskinteknik 2010. Men hoppade av efter 1,5 år för att starta Collra. Jag hade företag sedan tidigare också och insåg att det inte var min grej att bli ingenjör.

Jag gick tekniskt gymnasium i Sandvik. Där blir man väldigt inriktad på att bli ingenjör. Men när jag väl började plugga frågade jag mig om det verkligen är det här jag vill göra?

Jag tror att det är vanligt att de som kommer från gymnasieskolor med teknisk inriktning lätt glömmer att gymnasiet består av mycket andra ämnen också. När man sedan kommer till högskolan inser man att det kanske inte bara var teknik man var intresserad av.

Det är mycket roligare att ha startat företag. Jag har ingen längtan tillbaka."

 

Utbildning är en bra förberedelse - viktigare är talang

Prashant Dang, civilingenjör med utbildning från Indien och Master från Storbritannien, co-funder av DeliTreat, en tjänst för kundbelöning:

"Jag studerade i Indien till elektronikingenjör, började 2001. Sedan tog jag en master i datavetenskap i Storbritannien. Jag har jobbat 14 år i industrin, bland annat på Ericsson. Det var så jag kom till Stockholm.

I Indien påverkas studievalet mycket av föräldrar och familj. De är liksom ryggraden i drivet att plugga. Man hoppar inte gärna av studierna då, då får man familjen på sig. Men jag ville också jobba med datavetenskap.

Jag tror att en utbildning är en bra förberedelse för att prestera i yrkeslivet men kompetensen får man genom erfarenhet. Viktigast är att man har talang och att man skaffar sig erfarenhet, utbildning kommer i andra hand.

För ett år sedan startade jag ett företag som säljer en tjänst för kundbelöning. Typ köp nio koppar kaffe så får du något den tionde gången, det kan vara vad som helst: en biljett till Gröna Lund, en lunch eller en tröja. Än så länge är vi fyra i företaget, två i Stockholm och två i Indien."

Allt blir mjukvara, men så oerhört komplext!

Eric Arnberg, statsvetare, presskontakt på iPeer, företagsleverantör av moln- och hostingtjänster:

"Vi har få med postgymnasial utbildning hos oss, men några av cheferna är dataingenjörer. När vi rekryterar tar vi ofta in gymnasister som lär sig vidare i anställningen. Men olika certifikat kan vara viktiga, som visar att man kan dot.net till exempel. En del av dem kan vara dyra och svåra att få tag på.

Jag tror att företag framöver kommer att ha ett stort behov av ingenjörer på positioner som CIO, CTO och IT-arkitekter. Utvecklingen är så viktig och går så fort att man måste vara väldigt smart för att hänga med på strategisk nivå. Jag tror att ledarfunktioner i teknik och innovationsbolag ofta är ingenjörer.

Det är en utveckling där allt håller på att bli mjukvara men det blir så oerhört mycket mer komplext hela tiden. Jag tror inte att man ska dra ner på utbildningsplatserna för ingenjörer. Men sedan måste nog även de gå tillbaka och vidareutbilda sig, eller få så kallad on-job training. Utvecklingen fortsätter även efter att man tagit examen."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK