Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otålig bemanningsbransch väntar på snabbspår

Den svenska modellen står i vägen för snabbspåren för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Parterna vet inte vad den tredje parten har för agenda. Det menar Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström, vars medlemmar otåligt väntar på att få komma igång och matcha nyanlända.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Henrik Bäckström vill ha spelreglerna klara innan förhandling. Kollega

- Vi är snabbspåret, det är vår själva affärsidé, sa Magdalena Nour, regionchef för bemanningsföretaget Adecco, vid seminariet som Bemanningsbranschen höll på onsdagsförmiddagen i Almedalen. 

Sedan regeringen bjöd in till trepartssamtal för att hitta snabbspår för nyanlända i mars, har 50 avtalsskrivande parter och ett antal enskilda företag anmält en vilja att delta.  Tanken är att fack och arbetsgivarorganisationer först ska komma överens och tillsammans presentera sina krav till regeringen, som tredje part, för att få snabbspåren att fungera. Det vill säga, sedvanlig ordning inom den svenska modellen.

Från Bemanningsföretagen tycker man dock att det går för långsamt och att det vore bättre om regeringen kom in och satte förutsättningarna först - förutsättningar som olika former av statligt subventionerade anställningar och sänkta arbetsgivaravgifter.

- När man inte vet vad den tredje parten har på agendan blir det svårt att föra den första förhandlingen. Vi måste ju räkna på det här, sa Henrik Bäckström.

Det var dock inget Raimo Pärssinen, ordförande för Arbetsmarknadsutskottet (S), ville rekommendera. Släpp inte frågan om villkoren på arbetsmarknaden till politikerna, varnade han, men lovade ändå att ta det vidare.

- Jag ska ta en rejäl diskussion med Ylva Johansson om det här.

Även Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef, tycker att det i det här fallet som andra är parternas ansvar att komma överens om avtal och villkor på arbetsmarknaden.  Hon underströk också att nyanlända näppeligen är en homogen grupp, utan en mängd individer med väldigt olika bakgrunder och erfarenheter. Många som kommer till Sverige idag har hög utbildning, andra har ingen utbildning. En generell politisk åtgärd kan aldrig möta den variationen av behov, menar hon, vilket däremot branschspecifika avtal kan. Men de krav som parterna sedan gemensamt ställer kan politiken möta.

- Validering av kunskaper och meriter är jätteviktigt, men det är en kostsam process som vi måste våga satsa på. Vi måste också jobba med att motverka diskriminering på arbetsplatserna och visa på affärsnyttan med mångfald.

Är bemanningsbranschen snabbspåret, som Magdalena Nour sa?
- Från Unionens sida tror vi verkligen på bemanningsbranschen som en spelare i att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Särskilt som de har en så hög organisationsgrad, vilket ger ordning och reda.

Unionen har i dagsläget valt att gå vidare med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Byggindustrier och Energiföretagens arbetsgivareförening, samt med Svensk Handel främst avseende apoteksanställda farmaceuter.

Bemanning

95 procent av de anställda inom bemanningsbranschen omfattas av kollektivavtal, enligt branschorganisationen.

Av 167 000 personer som är eller har varit anställda i branschen under ett år är omkring 120 000 för uthyrning, ca 20 000 rekrytering och ca 20 000 kommer till bemanningsbranschen i samband med olika omställningsuppdrag från Arbetsförmedlingen och företag.

Bemanningsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation som ligger under Almegas paraply och är därigenom medlem i Svenskt Näringsliv.

Bemanningsföretagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.