Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otålig bemanningsbransch väntar på snabbspår

Den svenska modellen står i vägen för snabbspåren för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Parterna vet inte vad den tredje parten har för agenda. Det menar Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström, vars medlemmar otåligt väntar på att få komma igång och matcha nyanlända.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Henrik Bäckström vill ha spelreglerna klara innan förhandling. Kollega

- Vi är snabbspåret, det är vår själva affärsidé, sa Magdalena Nour, regionchef för bemanningsföretaget Adecco, vid seminariet som Bemanningsbranschen höll på onsdagsförmiddagen i Almedalen. 

Sedan regeringen bjöd in till trepartssamtal för att hitta snabbspår för nyanlända i mars, har 50 avtalsskrivande parter och ett antal enskilda företag anmält en vilja att delta.  Tanken är att fack och arbetsgivarorganisationer först ska komma överens och tillsammans presentera sina krav till regeringen, som tredje part, för att få snabbspåren att fungera. Det vill säga, sedvanlig ordning inom den svenska modellen.

Från Bemanningsföretagen tycker man dock att det går för långsamt och att det vore bättre om regeringen kom in och satte förutsättningarna först - förutsättningar som olika former av statligt subventionerade anställningar och sänkta arbetsgivaravgifter.

- När man inte vet vad den tredje parten har på agendan blir det svårt att föra den första förhandlingen. Vi måste ju räkna på det här, sa Henrik Bäckström.

Det var dock inget Raimo Pärssinen, ordförande för Arbetsmarknadsutskottet (S), ville rekommendera. Släpp inte frågan om villkoren på arbetsmarknaden till politikerna, varnade han, men lovade ändå att ta det vidare.

- Jag ska ta en rejäl diskussion med Ylva Johansson om det här.

Även Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef, tycker att det i det här fallet som andra är parternas ansvar att komma överens om avtal och villkor på arbetsmarknaden.  Hon underströk också att nyanlända näppeligen är en homogen grupp, utan en mängd individer med väldigt olika bakgrunder och erfarenheter. Många som kommer till Sverige idag har hög utbildning, andra har ingen utbildning. En generell politisk åtgärd kan aldrig möta den variationen av behov, menar hon, vilket däremot branschspecifika avtal kan. Men de krav som parterna sedan gemensamt ställer kan politiken möta.

- Validering av kunskaper och meriter är jätteviktigt, men det är en kostsam process som vi måste våga satsa på. Vi måste också jobba med att motverka diskriminering på arbetsplatserna och visa på affärsnyttan med mångfald.

Är bemanningsbranschen snabbspåret, som Magdalena Nour sa?
- Från Unionens sida tror vi verkligen på bemanningsbranschen som en spelare i att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Särskilt som de har en så hög organisationsgrad, vilket ger ordning och reda.

Unionen har i dagsläget valt att gå vidare med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Byggindustrier och Energiföretagens arbetsgivareförening, samt med Svensk Handel främst avseende apoteksanställda farmaceuter.

Bemanning

95 procent av de anställda inom bemanningsbranschen omfattas av kollektivavtal, enligt branschorganisationen.

Av 167 000 personer som är eller har varit anställda i branschen under ett år är omkring 120 000 för uthyrning, ca 20 000 rekrytering och ca 20 000 kommer till bemanningsbranschen i samband med olika omställningsuppdrag från Arbetsförmedlingen och företag.

Bemanningsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation som ligger under Almegas paraply och är därigenom medlem i Svenskt Näringsliv.

Bemanningsföretagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.