Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Trepartssamtal om nyanländas etablering i gång
I eftermiddag samlas representanter för arbetsmarknadens parter hos regeringen för att inleda samtal om vad som krävs för att nyanlända ska komma snabbare ut i arbetslivet och kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet i de branscher där den behövs som mest.
Det är första gången som regeringen bjuder in till trepartssamtal om nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Ett initiativ som välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolisk chef på TCO. Syftet med samtalen är att identifiera vad som krävs men också vad politiken, myndigheterna och parterna å sin sida kan och bör göra för att underlätta integration och matchning.
Att det tar för lång tid för nyanlända att komma ut i arbete är det få som ifrågasätter. Många högutbildade invandrare fastnar också i lågkvalificerade jobb. Samtidigt råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher – en kompetens som nyanlända kan ha, men ha svårt att få validerad. Samtalen handlar alltså om att hitta sätt att bättre tillvarata nyanländas kompetens.
- Målet är att tillsammans med parterna och Arbetsförmedlingen hitta lösningar som skapar ett snabbspår för att nyanlända snabbt ska kunna komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.
En studie som TCO låtit göra visar att nyanlända som startat med ett okvalificerat arbete inte ökade sina chanser att åtta år senare ha fått ett kvalificerat arbete i linje med sin kompetens, jämfört med att vara arbetslös. Därför är det viktigt att matcha rätt jobb till rätt sökande, snarare än att bara slussa ut nyanlända till första bästa jobbmöjlighet, konstaterar Samuel Engblom, och det kommer han att framföra i dagens första samtal med regeringen.
- Vi kommer också att prata om behovet av att kombinera arbete, praktik och studier i antingen svenska eller kompletterande yrkesstudier, säger han.
Viktigt är att valideringen sker ute på arbetsplatserna, menar Samuel Engblom, och inte av någon utbildningsinstans eller myndighet. Det är där kunskapen finns om vilken kompetens som behövs. Därför behöver man också se till att underlätta för företagen att ta in nyanlända på praktik där de också kan få de referenser de behöver för att gå vidare.
- Där kan arbetsmarknadens parter också göra en insats, och i avtalen se till att det erbjuds sådana platser. Och även anpassa avtalen för att kunna kombinera deltidsarbete med studier, till exempel som i studentmedarbetaravtalet.
Samuel Engblom har goda förhoppningar om konstruktiva samtal. Det råder en stor samsyn kring ambitionen att snabba på etableringen. Det enda han egentligen ser som ett orosmoln är att den viljan utnyttjas som språngbräda för att uppnå andra syften, som att tvinga fram förändringar i arbetsrätten eller i trygghetssystemen.
Det första trepartssamtalet hålls med representanter från centralorganisationerna. I nästa vecka fortsätter samtalen på branschnivå, då även representanter från Unionen kommer att delta.
Regeringens mål
- Korta tiden från ankomst till arbete
- Rätt använd kompetens - bättre matchning
- Branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Svårare att få jobb efter YH-utbildning
Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Foto: Anders G. Warne
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Lågkonjunktur en av orsakerna
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
YH-utbildningar med flest andel i jobb
- Säkerhetstjänster: 94 procent
- Transporttjänster: 91 procent
- Lantbruk och djurvård: 91 procent
- Hälso-och sjukvård: 91 procent
- Friskvård och kroppsvård: 88 procent
YH-utbildningar med minst andel i jobb
- Kultur och media: 64 procent
- Data/IT: 69 procent
- Journalistik och Information: 75 procent
- Juridik: 75 procent
- Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent
Om undersökningen
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.
