Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trepartssamtal om nyanländas etablering i gång

I eftermiddag samlas representanter för arbetsmarknadens parter hos regeringen för att inleda samtal om vad som krävs för att nyanlända ska komma snabbare ut i arbetslivet och kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet i de branscher där den behövs som mest.
Gabriella Westberg Publicerad
Vilhelm Stokstad/TT
Ylva Johansson presenterar en del i regeringens arbete för att få nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden, under en pressträff i Rosenbad i Stockholm. Vilhelm Stokstad/TT

Det är första gången som regeringen bjuder in till trepartssamtal om nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Ett initiativ som välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolisk chef på TCO.  Syftet med samtalen är att identifiera vad som krävs men också vad politiken, myndigheterna och parterna å sin sida kan och bör göra för att underlätta integration och matchning.

Att det tar för lång tid för nyanlända att komma ut i arbete är det få som ifrågasätter. Många högutbildade invandrare fastnar också i lågkvalificerade jobb. Samtidigt råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher – en kompetens som nyanlända kan ha, men ha svårt att få validerad. Samtalen handlar alltså om att hitta sätt att bättre tillvarata nyanländas kompetens.

- Målet är att tillsammans med parterna och Arbetsförmedlingen hitta lösningar som skapar ett snabbspår för att nyanlända snabbt ska kunna komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

En studie som TCO låtit göra visar att nyanlända som startat med ett okvalificerat arbete inte ökade sina chanser att åtta år senare ha fått ett kvalificerat arbete i linje med sin kompetens, jämfört med att vara arbetslös. Därför är det viktigt att matcha rätt jobb till rätt sökande, snarare än att bara slussa ut nyanlända till första bästa jobbmöjlighet, konstaterar Samuel Engblom, och det kommer han att framföra i dagens första samtal med regeringen.

- Vi kommer också att prata om behovet av att kombinera arbete, praktik och studier i antingen svenska eller kompletterande yrkesstudier, säger han.  

Viktigt är att valideringen sker ute på arbetsplatserna, menar Samuel Engblom, och inte av någon utbildningsinstans eller myndighet. Det är där kunskapen finns om vilken kompetens som behövs. Därför behöver man också se till att underlätta för företagen att ta in nyanlända på praktik där de också kan få de referenser de behöver för att gå vidare.

- Där kan arbetsmarknadens parter också göra en insats, och i avtalen se till att det erbjuds sådana platser. Och även anpassa avtalen för att kunna kombinera deltidsarbete med studier, till exempel som i studentmedarbetaravtalet.

Samuel Engblom har goda förhoppningar om konstruktiva samtal. Det råder en stor samsyn kring ambitionen att snabba på etableringen. Det enda han egentligen ser som ett orosmoln är att den viljan utnyttjas som språngbräda för att uppnå andra syften, som att tvinga fram förändringar i arbetsrätten eller i trygghetssystemen.

Det första trepartssamtalet hålls med representanter från centralorganisationerna. I nästa vecka fortsätter samtalen på branschnivå, då även representanter från Unionen kommer att delta.  

Regeringens mål

  • Korta tiden från ankomst till arbete
  • Rätt använd kompetens - bättre matchning
  • Branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.