Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trepartssamtal om nyanländas etablering i gång

I eftermiddag samlas representanter för arbetsmarknadens parter hos regeringen för att inleda samtal om vad som krävs för att nyanlända ska komma snabbare ut i arbetslivet och kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet i de branscher där den behövs som mest.
Gabriella Westberg Publicerad
Vilhelm Stokstad/TT
Ylva Johansson presenterar en del i regeringens arbete för att få nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden, under en pressträff i Rosenbad i Stockholm. Vilhelm Stokstad/TT

Det är första gången som regeringen bjuder in till trepartssamtal om nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Ett initiativ som välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolisk chef på TCO.  Syftet med samtalen är att identifiera vad som krävs men också vad politiken, myndigheterna och parterna å sin sida kan och bör göra för att underlätta integration och matchning.

Att det tar för lång tid för nyanlända att komma ut i arbete är det få som ifrågasätter. Många högutbildade invandrare fastnar också i lågkvalificerade jobb. Samtidigt råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher – en kompetens som nyanlända kan ha, men ha svårt att få validerad. Samtalen handlar alltså om att hitta sätt att bättre tillvarata nyanländas kompetens.

- Målet är att tillsammans med parterna och Arbetsförmedlingen hitta lösningar som skapar ett snabbspår för att nyanlända snabbt ska kunna komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

En studie som TCO låtit göra visar att nyanlända som startat med ett okvalificerat arbete inte ökade sina chanser att åtta år senare ha fått ett kvalificerat arbete i linje med sin kompetens, jämfört med att vara arbetslös. Därför är det viktigt att matcha rätt jobb till rätt sökande, snarare än att bara slussa ut nyanlända till första bästa jobbmöjlighet, konstaterar Samuel Engblom, och det kommer han att framföra i dagens första samtal med regeringen.

- Vi kommer också att prata om behovet av att kombinera arbete, praktik och studier i antingen svenska eller kompletterande yrkesstudier, säger han.  

Viktigt är att valideringen sker ute på arbetsplatserna, menar Samuel Engblom, och inte av någon utbildningsinstans eller myndighet. Det är där kunskapen finns om vilken kompetens som behövs. Därför behöver man också se till att underlätta för företagen att ta in nyanlända på praktik där de också kan få de referenser de behöver för att gå vidare.

- Där kan arbetsmarknadens parter också göra en insats, och i avtalen se till att det erbjuds sådana platser. Och även anpassa avtalen för att kunna kombinera deltidsarbete med studier, till exempel som i studentmedarbetaravtalet.

Samuel Engblom har goda förhoppningar om konstruktiva samtal. Det råder en stor samsyn kring ambitionen att snabba på etableringen. Det enda han egentligen ser som ett orosmoln är att den viljan utnyttjas som språngbräda för att uppnå andra syften, som att tvinga fram förändringar i arbetsrätten eller i trygghetssystemen.

Det första trepartssamtalet hålls med representanter från centralorganisationerna. I nästa vecka fortsätter samtalen på branschnivå, då även representanter från Unionen kommer att delta.  

Regeringens mål

  • Korta tiden från ankomst till arbete
  • Rätt använd kompetens - bättre matchning
  • Branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.