Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trepartssamtal om nyanländas etablering i gång

I eftermiddag samlas representanter för arbetsmarknadens parter hos regeringen för att inleda samtal om vad som krävs för att nyanlända ska komma snabbare ut i arbetslivet och kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet i de branscher där den behövs som mest.
Gabriella Westberg Publicerad
Vilhelm Stokstad/TT
Ylva Johansson presenterar en del i regeringens arbete för att få nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden, under en pressträff i Rosenbad i Stockholm. Vilhelm Stokstad/TT

Det är första gången som regeringen bjuder in till trepartssamtal om nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Ett initiativ som välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolisk chef på TCO.  Syftet med samtalen är att identifiera vad som krävs men också vad politiken, myndigheterna och parterna å sin sida kan och bör göra för att underlätta integration och matchning.

Att det tar för lång tid för nyanlända att komma ut i arbete är det få som ifrågasätter. Många högutbildade invandrare fastnar också i lågkvalificerade jobb. Samtidigt råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher – en kompetens som nyanlända kan ha, men ha svårt att få validerad. Samtalen handlar alltså om att hitta sätt att bättre tillvarata nyanländas kompetens.

- Målet är att tillsammans med parterna och Arbetsförmedlingen hitta lösningar som skapar ett snabbspår för att nyanlända snabbt ska kunna komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

En studie som TCO låtit göra visar att nyanlända som startat med ett okvalificerat arbete inte ökade sina chanser att åtta år senare ha fått ett kvalificerat arbete i linje med sin kompetens, jämfört med att vara arbetslös. Därför är det viktigt att matcha rätt jobb till rätt sökande, snarare än att bara slussa ut nyanlända till första bästa jobbmöjlighet, konstaterar Samuel Engblom, och det kommer han att framföra i dagens första samtal med regeringen.

- Vi kommer också att prata om behovet av att kombinera arbete, praktik och studier i antingen svenska eller kompletterande yrkesstudier, säger han.  

Viktigt är att valideringen sker ute på arbetsplatserna, menar Samuel Engblom, och inte av någon utbildningsinstans eller myndighet. Det är där kunskapen finns om vilken kompetens som behövs. Därför behöver man också se till att underlätta för företagen att ta in nyanlända på praktik där de också kan få de referenser de behöver för att gå vidare.

- Där kan arbetsmarknadens parter också göra en insats, och i avtalen se till att det erbjuds sådana platser. Och även anpassa avtalen för att kunna kombinera deltidsarbete med studier, till exempel som i studentmedarbetaravtalet.

Samuel Engblom har goda förhoppningar om konstruktiva samtal. Det råder en stor samsyn kring ambitionen att snabba på etableringen. Det enda han egentligen ser som ett orosmoln är att den viljan utnyttjas som språngbräda för att uppnå andra syften, som att tvinga fram förändringar i arbetsrätten eller i trygghetssystemen.

Det första trepartssamtalet hålls med representanter från centralorganisationerna. I nästa vecka fortsätter samtalen på branschnivå, då även representanter från Unionen kommer att delta.  

Regeringens mål

  • Korta tiden från ankomst till arbete
  • Rätt använd kompetens - bättre matchning
  • Branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.