Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trepartssamtal om nyanländas etablering i gång

I eftermiddag samlas representanter för arbetsmarknadens parter hos regeringen för att inleda samtal om vad som krävs för att nyanlända ska komma snabbare ut i arbetslivet och kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet i de branscher där den behövs som mest.
Gabriella Westberg Publicerad
Vilhelm Stokstad/TT
Ylva Johansson presenterar en del i regeringens arbete för att få nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden, under en pressträff i Rosenbad i Stockholm. Vilhelm Stokstad/TT

Det är första gången som regeringen bjuder in till trepartssamtal om nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Ett initiativ som välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolisk chef på TCO.  Syftet med samtalen är att identifiera vad som krävs men också vad politiken, myndigheterna och parterna å sin sida kan och bör göra för att underlätta integration och matchning.

Att det tar för lång tid för nyanlända att komma ut i arbete är det få som ifrågasätter. Många högutbildade invandrare fastnar också i lågkvalificerade jobb. Samtidigt råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher – en kompetens som nyanlända kan ha, men ha svårt att få validerad. Samtalen handlar alltså om att hitta sätt att bättre tillvarata nyanländas kompetens.

- Målet är att tillsammans med parterna och Arbetsförmedlingen hitta lösningar som skapar ett snabbspår för att nyanlända snabbt ska kunna komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

En studie som TCO låtit göra visar att nyanlända som startat med ett okvalificerat arbete inte ökade sina chanser att åtta år senare ha fått ett kvalificerat arbete i linje med sin kompetens, jämfört med att vara arbetslös. Därför är det viktigt att matcha rätt jobb till rätt sökande, snarare än att bara slussa ut nyanlända till första bästa jobbmöjlighet, konstaterar Samuel Engblom, och det kommer han att framföra i dagens första samtal med regeringen.

- Vi kommer också att prata om behovet av att kombinera arbete, praktik och studier i antingen svenska eller kompletterande yrkesstudier, säger han.  

Viktigt är att valideringen sker ute på arbetsplatserna, menar Samuel Engblom, och inte av någon utbildningsinstans eller myndighet. Det är där kunskapen finns om vilken kompetens som behövs. Därför behöver man också se till att underlätta för företagen att ta in nyanlända på praktik där de också kan få de referenser de behöver för att gå vidare.

- Där kan arbetsmarknadens parter också göra en insats, och i avtalen se till att det erbjuds sådana platser. Och även anpassa avtalen för att kunna kombinera deltidsarbete med studier, till exempel som i studentmedarbetaravtalet.

Samuel Engblom har goda förhoppningar om konstruktiva samtal. Det råder en stor samsyn kring ambitionen att snabba på etableringen. Det enda han egentligen ser som ett orosmoln är att den viljan utnyttjas som språngbräda för att uppnå andra syften, som att tvinga fram förändringar i arbetsrätten eller i trygghetssystemen.

Det första trepartssamtalet hålls med representanter från centralorganisationerna. I nästa vecka fortsätter samtalen på branschnivå, då även representanter från Unionen kommer att delta.  

Regeringens mål

  • Korta tiden från ankomst till arbete
  • Rätt använd kompetens - bättre matchning
  • Branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.