Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Under våren har arbetsmarknadsdepartementet bjudit in arbetsmarknadens parter till samtal med syfte att hitta snabbspår för nyanlända invandrare till yrken där det råder brist på arbetskraft. Såväl TCO som Unionen samt 28 andra förbund på central- och branschnivå har hittills deltagit i samtalen.
”Den senaste tiden har det kommit ett större antal farmaceuter från bland annat Syrien. Tiden för att få en svensk legitimation är i dag väldigt lång, och vi tror att det skulle gå att korta den tiden med rätt insatser. Samtidigt är behovet av farmaceuter väldigt stort och det är i dag ett bristyrke.”
Så skriver branschorganisationen Sveriges Apoteksförening i sin intresseanmälan om att få delta i trepartssamtalen. Idag utexamineras cirka 500 receptarier och apotekare per år i Sverige. Samtidigt finns enligt uppskattningar 300-400 nyanlända farmaceuter, framför allt från Syrien, med en utbildning som uppges vara på hög nivå.
Vilka insatser behövs för att matcha de nyanlända farmaceuterna med efterfrågan på apoteken?
Först och främst är det språket, menar Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Apoteksföreningen. Det är en hög tröskel som sinkar valideringen av kunskaper. För att få en legitimation som farmaceut måste man genomgå ett kunskapstest hos Socialstyrelsen. I dag är det i praktiken ett svenskatest, menar han.
- Tänk om man istället skulle kunna göra testet på till exempel arabiska, så att man vet att man har den kunskap som krävs. Då skulle motivationen att lära sig svenska öka, tror Henrik Ehrenberg.
Med praktik ute på apoteken direkt efter genomfört kunskapstest skulle nyanlända farmaceuter dessutom hamna i en svensktalande miljö som ytterligare skulle skynda på språkinlärningen, menar han.
- Man behöver bara vända lite på kuttingen, utan att sänka kunskapskraven.
Även Lars Birkeland, vd för en av de största apotekskedjorna, Apoteket Kronan, har skrivit ett brev till regeringen för att understryka behovet av att matcha nyanländ kompetens med bristen på farmaceuter.
”Det råder i dag en svår rekryteringssituation för farmaceuter i princip över hela landet. Vi står också inför en situation där var fjärde farmaceut uppskattas att gå i pension inom fem år”, skriver Lars Birkeland.
De 300-400 nyanlända farmaceuterna skulle innebära ett reellt tillskott på en utsatt arbetsmarknad, konstaterar han. Men det tar för lång tid att nå legitimation.
Minst 24 månader tar det, från det att en farmaceut anmäler sig hos Socialstyrelsen till färdig svensk legitimation, enligt Lars Birkeland, framför allt på grund av handläggningstiden på Socialstyrelsen kring godkännandet av den utbildning den nyanlända har, skriver han. Först efter ett sådant godkännande kan farmaceuten ansöka om att få utföra språk- och kunskapstester – som bara ges ett par gånger om året.
”Det är därför av mycket stor vikt att processen påskyndas så att de nyanlända ska kunna utöva sitt yrke i Sverige och underlätta den svåra rekryteringssituation som finns i dag.”
Apoteket Kronans vill att regeringen:
Den första omgången trepartssamtal hölls med representanter för centralorganisationerna i mitten av mars. Därefter har ett antal möten hållits med representanter från mer branschnära förbund, bland annat Unionen.
Inför den kommande, fördjupande omgången av samtal har fackförbund och arbetsgivarorganisationer fått skicka in partsgemensamma intresseanmälningar. Unionen ingår i flera. Bland annat har man tillsammans med Svensk Handel visat intresse för att diskutera snabbspår för farmaceuter.
På Arbetsmarknads-departementet jobbar man för närvarande med att gruppera inkomna intresseanmälningar och se vilka konstellationer av aktörer, myndigheter och andra, som ska bjudas in till nästan omgång fördjupande samtal. De väntas komma igång redan före sommaren, och sedan fortsätta under hösten. De första snabbspåren ska sedan förhoppningsvis vara i drift under 2016.
Unionen ingår i flera partsgemensamma intresseanmälningar, som:
Nicola Lewis på Unionens avtalsenhet, som ansvarar för förbundets medverkan i trepartssamtalen, framhåller att det inte i första hand handlar om att ta fram specifika avtal, även om det också har diskuterats att utveckla befintliga lösningar som yrkesintroduktionsavtalet, som möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare.
- Mycket handlar om sådant parterna inte nödvändigtvis förfogar över. Bostäder till exempel. Hur kan man matcha förläggningars geografiska placering med var jobben finns? Men det kan också handla om vilken typ av aktiviteter parterna kan erbjuda, säger Nicola Lewis.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
