Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen och LO – en nödvändig allians

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän, vägen mot höjda kvinnolöner och synen på bemanningsföretag. Skillnader finns det gott om. Men de långsiktiga målen är ändå gemensamma, konstaterar Unionens ordförande Cecilia Fahlberg och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson under ett samtal i Almedalen.
Anton Andersson Publicerad
Kollega
Karl-Petter Thorwaldsson och Cecilia Fahlberg diskuterar samarbete i Almedalen. Kollega

Diskussionen inleddes med ett gemensamt konstaterande från de båda ledarna att nästa års avtalsrörelse kommer att bli en utmaning. Trots att konjunkturläget har förbättrats det senaste kvartalet upplever de båda att motparten nu går ut hårdare än på länge.

Lönerörelsen måste anpassas till den låga inflationen heter det från arbetsgivarsidan.

– Arbetsgivarna talar alltid om att löneutrymmet är noll och om att man vill ha lokala lösningar. Men det är sant att vi faktiskt inte har fått i gång ekonomin den här gången. Situationen i Grekland spär på oron ytterligare, sade Cecilia Fahlberg under diskussionens inledning.

– Vi varnar starkt för att anpassa lönerna till inflationen. Går man ner mot noll blir det ännu svårare att få fart på hjulen och få kurvan att peka uppåt igen. Vi siktar istället på att sätta lönerna en liten bit över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Där vet jag också att vi har Riksbanken i ryggen, fyllde Karl-Petter Thorwaldsson i.

Men hur ska då tjänstemannarörelsen och arbetarrörelsen gemensamt ta sig an framtidens utmaningar?

Trots att det gnisslat en del på sistone, inte minst efter LO:s beslut att lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ska minska, har Unionens och LO:s medlemmar närmat sig varandra på en rad områden, menar de båda fackledarna.

– När LO går ut och säger att man ska minska lönegapet mellan grupperna skjutsas jag tillbaka till 40-talet där tjänstemännen stod över arbetarna med vit kostym och slips. Det ser inte ur så idag. Vi delar samma behov av utbildning och kompetensutveckling. Uppdelningen tjänsteman och arbetare är omodern idag, sade Cecilia Fahlberg.

– Jag håller med Cecillia om att våra frågor idag i mångt och mycket är gemensamma, och studier ska så klart betala av sig. Men de behöver inte vara en högre skillnad än 10600 i månaden. Och vi tycker definitivt inte att gapet ska öka mer, sade Karl-Petter Thorwaldsson.

Resten av diskussionen kretsade mycket kring hur man ska komma tillrätta med löneskillnaden mellan kvinnor och män, samt industriavtalets normerande roll.

Även om åsikterna kring hur man tar sig dit skiljer sig uttryckte Karl-Petter Thorwaldsson en glädje kring att Unionen antagit ett liknade mål som LO vad gäller kvinnolönerna, det vill säga att gapet ska halveras under de kommande 12 åren. Unionen vill göra samma sak på 13 år.

– Alldeles oavsett tekniken är det mycket glädjande. Ska vi varaktigt kunna minska lönegapet måste LO, TCO och SACO samlas kring frågan. Det har jag sagt ända sedan jag tillträdde.

Cecilia Fahlberg delar uppfattningen om att man är överens i sak, men uttryckte samtidigt en oro över att LO:s linje där man vill driva särskilda potter i lönerörelsen kan komma att hota märkets normerande roll.

– Att använda industriavtalet för att få några tiondelar mer är oroande. Risken är att det stjälper hela avtalet. Man kan inte ha en normering, som i grunden handlar om solidaritet och jämställdhet, och samtidigt ta den vägen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad 23 januari 2025, kl 06:04
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992.