Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Diskussionen inleddes med ett gemensamt konstaterande från de båda ledarna att nästa års avtalsrörelse kommer att bli en utmaning. Trots att konjunkturläget har förbättrats det senaste kvartalet upplever de båda att motparten nu går ut hårdare än på länge.
Lönerörelsen måste anpassas till den låga inflationen heter det från arbetsgivarsidan.
– Arbetsgivarna talar alltid om att löneutrymmet är noll och om att man vill ha lokala lösningar. Men det är sant att vi faktiskt inte har fått i gång ekonomin den här gången. Situationen i Grekland spär på oron ytterligare, sade Cecilia Fahlberg under diskussionens inledning.
– Vi varnar starkt för att anpassa lönerna till inflationen. Går man ner mot noll blir det ännu svårare att få fart på hjulen och få kurvan att peka uppåt igen. Vi siktar istället på att sätta lönerna en liten bit över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Där vet jag också att vi har Riksbanken i ryggen, fyllde Karl-Petter Thorwaldsson i.
Men hur ska då tjänstemannarörelsen och arbetarrörelsen gemensamt ta sig an framtidens utmaningar?
Trots att det gnisslat en del på sistone, inte minst efter LO:s beslut att lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ska minska, har Unionens och LO:s medlemmar närmat sig varandra på en rad områden, menar de båda fackledarna.
– När LO går ut och säger att man ska minska lönegapet mellan grupperna skjutsas jag tillbaka till 40-talet där tjänstemännen stod över arbetarna med vit kostym och slips. Det ser inte ur så idag. Vi delar samma behov av utbildning och kompetensutveckling. Uppdelningen tjänsteman och arbetare är omodern idag, sade Cecilia Fahlberg.
– Jag håller med Cecillia om att våra frågor idag i mångt och mycket är gemensamma, och studier ska så klart betala av sig. Men de behöver inte vara en högre skillnad än 10600 i månaden. Och vi tycker definitivt inte att gapet ska öka mer, sade Karl-Petter Thorwaldsson.
Resten av diskussionen kretsade mycket kring hur man ska komma tillrätta med löneskillnaden mellan kvinnor och män, samt industriavtalets normerande roll.
Även om åsikterna kring hur man tar sig dit skiljer sig uttryckte Karl-Petter Thorwaldsson en glädje kring att Unionen antagit ett liknade mål som LO vad gäller kvinnolönerna, det vill säga att gapet ska halveras under de kommande 12 åren. Unionen vill göra samma sak på 13 år.
– Alldeles oavsett tekniken är det mycket glädjande. Ska vi varaktigt kunna minska lönegapet måste LO, TCO och SACO samlas kring frågan. Det har jag sagt ända sedan jag tillträdde.
Cecilia Fahlberg delar uppfattningen om att man är överens i sak, men uttryckte samtidigt en oro över att LO:s linje där man vill driva särskilda potter i lönerörelsen kan komma att hota märkets normerande roll.
– Att använda industriavtalet för att få några tiondelar mer är oroande. Risken är att det stjälper hela avtalet. Man kan inte ha en normering, som i grunden handlar om solidaritet och jämställdhet, och samtidigt ta den vägen.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
