Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Sov rätt på jobbet!
Det kanske finns ett vilrum på jobbet, men används det? Det borde det. En lur efter lunch kan nämligen göra underverk för både minne och koncentration, visar flera studier. Men bara om du verkligen känner för det, annars har det ingen effekt.
En brittisk studie visar att den som kombinerar nattlig sömn med en stunds sömn på dagen har betydligt lättare att minnas komplexa koncept, än de som bara sovit nattetid.
I en amerikansk studie från 2008 jämfördes effekten på koncentration och minne av 200 mg koffein – vilket ungefär motsvarar en kopp kaffe – med en 1-1,5 timmes tupplur. Och tuppluren vann. Överlägset dessutom, koffeinet verkade inte ha någon effekt alls, snarare försämrade i vissa fall resultatet.
I fjol visade en annan grupp forskare att det är kombinationen tupplur och koffein som är det mest optimala.
Att låta medarbetare sova en stund på arbetstid är alltså inte så dumt som det låter. Använd vilrummet!
Men när på dagen? Ja, det beror på vilken effekt man vill uppnå, enligt forskarna. I en jämförande studie mellan drömsömn, djup sömn och tyst (vaken) vila visade det sig att drömsömnen (REM-sömn) gav bäst resultat för kreativt problemlösande.
Den typen av sömn uppnår man lättast på förmiddagen, medan eftermiddagssömn tenderar vara bättre för att falla i djup sömn, vilket ger en bättre generell vila.
Nackdelen med drömsömn är att det ofta krävs en lur på över en timme för att man ska börja drömma; och med den djupa sömnen att det kan ta tid att vakna till efteråt, som vid det kanadensiska IT-bolaget, i rutan till höger. Enligt en brittisk forskare krävs upp till ett par timmar efter att man sovit djupt, innan man är redo att ta sig an komplexa uppgifter.
En liten eftermiddagslur på tio minuter kan ofta räcka för att balansera en natts dålig sömn, visar en australiensisk studie. Deltagarna kände sig piggare och visade tydligt bättre kognitiva funktioner i upp till tre timmar efter tuppluren.
Men tvinga dig inte till en tupplur om du inte känner för det! Det varnar en amerikansk sömnforskare, som sett att den som varken är van att ta en tupplur mitt på dagen eller känner behovet av att göra det, faktiskt inte får någon mätbar effekt av att göra det heller.
Sov lagom
Ett amerikanskt IT-företag inredde nyligen ett tupplursrum på kontoret, med hängmattor och dimmers, som de anställda får använda när de behöver. Rummet lär framför allt användas av småbarnsföräldrar som tar igen förlorad nattsömn och medarbetare med jetlag efter långa tjänsteresor, berättar Alison Elworthy för BBC.
Ett annat, kanadensiskt, IT-företag hade inte samma framgång med sitt vilrum. På företaget jobbar programmerarna i upp till 70 timmar i veckan, enligt företagets vd, så planen var att låta dem ta en tupplur emellanåt för att hålla fokus.
Kanske låg problemet egentligen någon annanstans, men det kanadensiska företagets anställda sov för ofta, för länge och för djupt, och det tog alldeles för lång tid att vakna till efter tuppluren. Efter ett halvår med sömn på arbetstid hade produktiviteten gått ner med trettio procent, berättar vd:n för BBC.
Glöm inte att ta reda på om det är okej att ta en tupplur på din arbetsplats innan du lägger dig till ro. Utan tillåtelse kan det vara skäl för uppsägning! Finns ett vilrum finns antagligen även en policy om hur det ska användas. Säkrast annars är att ta luren på en rast. Med väckarklocka.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
