Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sov rätt på jobbet!

Det kanske finns ett vilrum på jobbet, men används det? Det borde det. En lur efter lunch kan nämligen göra underverk för både minne och koncentration, visar flera studier. Men bara om du verkligen känner för det, annars har det ingen effekt.
Gabriella Westberg Publicerad
Man sover med huvudet på en laptop.
Sova på jobbet? Inte så dumt som det låter. Foto: Colourbox

En brittisk studie visar att den som kombinerar nattlig sömn med en stunds sömn på dagen har betydligt lättare att minnas komplexa koncept, än de som bara sovit nattetid.

I en amerikansk studie från 2008 jämfördes effekten på koncentration och minne av 200 mg koffein – vilket ungefär motsvarar en kopp kaffe – med en 1-1,5 timmes tupplur. Och tuppluren vann. Överlägset dessutom, koffeinet verkade inte ha någon effekt alls, snarare försämrade i vissa fall resultatet.

I fjol visade en annan grupp forskare att det är kombinationen tupplur och koffein som är det mest optimala.

Att låta medarbetare sova en stund på arbetstid är alltså inte så dumt som det låter. Använd vilrummet!

Men när på dagen? Ja, det beror på vilken effekt man vill uppnå, enligt forskarna. I en jämförande studie mellan drömsömn, djup sömn och tyst (vaken) vila visade det sig att drömsömnen (REM-sömn) gav bäst resultat för kreativt problemlösande.

Den typen av sömn uppnår man lättast på förmiddagen, medan eftermiddagssömn tenderar vara bättre för att falla i djup sömn, vilket ger en bättre generell vila.

Nackdelen med drömsömn är att det ofta krävs en lur på över en timme för att man ska börja drömma; och med den djupa sömnen att det kan ta tid att vakna till efteråt, som vid det kanadensiska IT-bolaget, i rutan till höger. Enligt en brittisk forskare krävs upp till ett par timmar efter att man sovit djupt, innan man är redo att ta sig an komplexa uppgifter.

En liten eftermiddagslur på tio minuter kan ofta räcka för att balansera en natts dålig sömn, visar en australiensisk studie. Deltagarna kände sig piggare och visade tydligt bättre kognitiva funktioner i upp till tre timmar efter tuppluren.

Men tvinga dig inte till en tupplur om du inte känner för det! Det varnar en amerikansk sömnforskare, som sett att den som varken är van att ta en tupplur mitt på dagen eller känner behovet av att göra det, faktiskt inte får någon mätbar effekt av att göra det heller.

Sov lagom

Ett amerikanskt IT-företag inredde nyligen ett tupplursrum på kontoret, med hängmattor och dimmers, som de anställda får använda när de behöver. Rummet lär framför allt användas av småbarnsföräldrar som tar igen förlorad nattsömn och medarbetare med jetlag efter långa tjänsteresor, berättar Alison Elworthy för BBC.

Ett annat, kanadensiskt, IT-företag hade inte samma framgång med sitt vilrum. På företaget jobbar programmerarna i upp till 70 timmar i veckan, enligt företagets vd, så planen var att låta dem ta en tupplur emellanåt för att hålla fokus.

Kanske låg problemet egentligen någon annanstans, men det kanadensiska företagets anställda sov för ofta, för länge och för djupt, och det tog alldeles för lång tid att vakna till efter tuppluren. Efter ett halvår med sömn på arbetstid hade produktiviteten gått ner med trettio procent, berättar vd:n för BBC.

Glöm inte att ta reda på om det är okej att ta en tupplur på din arbetsplats innan du lägger dig till ro. Utan tillåtelse kan det vara skäl för uppsägning! Finns ett vilrum finns antagligen även en policy om hur det ska användas. Säkrast annars är att ta luren på en rast. Med väckarklocka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.