Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sov rätt på jobbet!

Det kanske finns ett vilrum på jobbet, men används det? Det borde det. En lur efter lunch kan nämligen göra underverk för både minne och koncentration, visar flera studier. Men bara om du verkligen känner för det, annars har det ingen effekt.
Gabriella Westberg Publicerad
Man sover med huvudet på en laptop.
Sova på jobbet? Inte så dumt som det låter. Foto: Colourbox

En brittisk studie visar att den som kombinerar nattlig sömn med en stunds sömn på dagen har betydligt lättare att minnas komplexa koncept, än de som bara sovit nattetid.

I en amerikansk studie från 2008 jämfördes effekten på koncentration och minne av 200 mg koffein – vilket ungefär motsvarar en kopp kaffe – med en 1-1,5 timmes tupplur. Och tuppluren vann. Överlägset dessutom, koffeinet verkade inte ha någon effekt alls, snarare försämrade i vissa fall resultatet.

I fjol visade en annan grupp forskare att det är kombinationen tupplur och koffein som är det mest optimala.

Att låta medarbetare sova en stund på arbetstid är alltså inte så dumt som det låter. Använd vilrummet!

Men när på dagen? Ja, det beror på vilken effekt man vill uppnå, enligt forskarna. I en jämförande studie mellan drömsömn, djup sömn och tyst (vaken) vila visade det sig att drömsömnen (REM-sömn) gav bäst resultat för kreativt problemlösande.

Den typen av sömn uppnår man lättast på förmiddagen, medan eftermiddagssömn tenderar vara bättre för att falla i djup sömn, vilket ger en bättre generell vila.

Nackdelen med drömsömn är att det ofta krävs en lur på över en timme för att man ska börja drömma; och med den djupa sömnen att det kan ta tid att vakna till efteråt, som vid det kanadensiska IT-bolaget, i rutan till höger. Enligt en brittisk forskare krävs upp till ett par timmar efter att man sovit djupt, innan man är redo att ta sig an komplexa uppgifter.

En liten eftermiddagslur på tio minuter kan ofta räcka för att balansera en natts dålig sömn, visar en australiensisk studie. Deltagarna kände sig piggare och visade tydligt bättre kognitiva funktioner i upp till tre timmar efter tuppluren.

Men tvinga dig inte till en tupplur om du inte känner för det! Det varnar en amerikansk sömnforskare, som sett att den som varken är van att ta en tupplur mitt på dagen eller känner behovet av att göra det, faktiskt inte får någon mätbar effekt av att göra det heller.

Sov lagom

Ett amerikanskt IT-företag inredde nyligen ett tupplursrum på kontoret, med hängmattor och dimmers, som de anställda får använda när de behöver. Rummet lär framför allt användas av småbarnsföräldrar som tar igen förlorad nattsömn och medarbetare med jetlag efter långa tjänsteresor, berättar Alison Elworthy för BBC.

Ett annat, kanadensiskt, IT-företag hade inte samma framgång med sitt vilrum. På företaget jobbar programmerarna i upp till 70 timmar i veckan, enligt företagets vd, så planen var att låta dem ta en tupplur emellanåt för att hålla fokus.

Kanske låg problemet egentligen någon annanstans, men det kanadensiska företagets anställda sov för ofta, för länge och för djupt, och det tog alldeles för lång tid att vakna till efter tuppluren. Efter ett halvår med sömn på arbetstid hade produktiviteten gått ner med trettio procent, berättar vd:n för BBC.

Glöm inte att ta reda på om det är okej att ta en tupplur på din arbetsplats innan du lägger dig till ro. Utan tillåtelse kan det vara skäl för uppsägning! Finns ett vilrum finns antagligen även en policy om hur det ska användas. Säkrast annars är att ta luren på en rast. Med väckarklocka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.