Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
– Att vi kommer att diskutera mer jämställdhet än i tidigare avtalsrörelser vågar jag nog lova, säger Cecilia Fahlberg.
Vilka specifika jämställdhetskrav Unionen kommer att driva i nästa års avtalsrörelse är oklart eftersom man än så länge bara är i startgroparna med att formulera kraven inför 2016. Och jämställdhet är en komplex fråga som kräver åtgärder på fler olika plan.
Även om jämställdheten är på väg åt rätt håll är det enligt Cecilia Fahlberg dags att trappa upp arbetet. Dels genom att poängtera att det är oacceptabelt att vi inte har en jämställd arbetsmarknad år 2015. Och dels genom att vara tydlig med hur det ser ut i privat sektor, där lönskillnaden mellan könen är allra störst.
Många fackförbund är överens om att lönegapet mellan män och kvinnor är ett problem, men vad gäller lösningen går åsikterna isär. I en debattartikel tog Cecilia Fahlberg nyligen upp problemet som hon ser med att offentlig sektor ofta ställs mot privat sektor. På senare tid har det förts fram kritik mot att det lönesättandet märket gör att de branscher som ligger efter lönemässigt, och som ofta är kvinnodominerade, aldrig kommer ikapp. Cecilia Fahlberg menar dock att vår nuvarande lönebildningsmodell är solidarisk på så vis att grupper som jobbar inom sektorer med mindre lönsamhet ändå får ta del av löneökningen.
– Märket gagnar alla, inte minst den offentliga sektorn. Länder med andra lönebildande modeller har ännu större löneskillnader än Sverige.
Unionen har jobbat för ett jämställt arbetsliv i många år. I förra avtalsrörelsen lyckades man förhandla fram en utökad månad med föräldralön, så att den som är föräldraledig får en utfyllnad av inkomsten under sex månader. Ett viktigt steg för jämställdheten enligt Fahlberg.
– Vi vet att kvinnor är tar det största ansvaret hemma och ses som riskarbetskraft. Löneskillnaderna uppstår ofta i den ålder då människor skaffar barn.
Cecilia Fahlberg tror också på att skapa ett system för kompetensutveckling, så att karriären inte avstannar när man befinner sig i en period i livet där man vill prioritera familjen utan möjlighet att komma tillbaka.
Dessutom tror hon att jämställdhetsarbetet skulle bli lättare om fler chefer var kvinnor. Att en person som både vill vara människa och satsa på sin karriär förstår att man inte måste välja bort endera och vet hur mycket det ger när man får ihop alla delar.
– Vi behöver fler kvinnor som är chefer och fler män som är föräldralediga.
Unionen driver kravet på att återinföra årlig lönekartläggning för att komma till rätta med löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Även om man valt att driva frågan lagstiftningsvägen menar Cecilia Fahlberg att det är viktigt att få ett gemensamt åtagande mellan fack och arbetsgivarorganisationer.
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.