Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ge parterna mer plats i ny arbetsmiljöstrategi

Alliansregeringens nationella handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken saknade tydlig strategi och konkreta åtgärder. Arbetsmarknadens parter involverades inte tillräckligt och centrala utmaningar som globalisering, digitalisering och det gränslösa arbetslivet saknades. Den beska kritiken ger Statskontoret i en analys. Samtidigt har ett första samråd hållits med parterna inför en ny handlingsplan.
Gabriella Westberg Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Rosenbad i Stockholm. Janerik Henriksson/TT

I måndags samlades arbetsmarknadens parter i Rosenbad på inbjudan av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för samråd inför en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Samtidigt presenterades Statskontorets analys av den tidigare, som var den första i sitt slag.

Alliansregeringens intention med den tidigare handlingsplanen var att skapa ett strategiskt och vägledande dokument för styrning av arbetsmiljöpolitiken. Men planen uppfyllde inte de krav som bör ställas på ett sådant styrdokument, konstaterar Statskontoret i sin analys, som listar en lång rad brister, från syfte till uppföljning.

Nu ska en ny strategi tas fram och till det första uppstartsmötet på Rosenbad i måndags hade arbetsmarknadens parter bjudits in. Deltog gjorde bland andra Lise Donovan, tf chefsjurist på TCO.

Enligt henne var den förra strategin obalanserad med alltför mycket fokus på att arbetsmiljöpolitiken skulle lyftas fram som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel.

- Vi pratade mycket om det där på samrådet, om morötter eller bestraffning. Det är en bra utgångspunkt med en ”positiv arbetsmiljöpolitik”. Men vi tror inte på att det räcker att berätta för arbetsgivarna att en bra arbetsmiljö är en konkurrensfördel. Det är inte där problemet ligger. När man bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste det komma en reaktion. Åtgärder som till exempel sanktionsavgifter behövs.

Däremot vägde den psykosociala arbetsmiljön för lätt i den förra strategin, menar Lise Donovan, som hoppas på en bättre förståelse för tjänstemännens verklighet i den kommande.

- Folk jobbar ihjäl sig, det behövs mer fokus på arbetsmiljöproblem som stress och det gränslösa arbetslivet men även på trakasserier och mobbning samt på inflytande- och delaktighetsfrågor. Prestationskraven är skyhöga i tjänstemannakåren. Folk far illa! Det finns inte EN lösning på det, men det behövs absolut mer fokus på det området i den nya strategin.

Hon hoppas också att den nya strategin ser över hur forskningen på arbetsmiljöfrågor kan samlas igen. Efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007, bedrivs forskning på arbetsmiljöfrågor utspritt på olika universitet och högskolor och det går inte längre att få en samlad bild av läget, menar hon.

Lise Donovan beklagar också att arbetsmarknadens parter inte involverades mer i processen med den förra strategin. Nu blev inte den förra regeringens handlingsplan det styrdokument det var avsett att vara, utan mer en deklaration om politisk omläggning som i praktiken inte rörde parternas verksamhet, men om den nya planen involverar parterna kan den också fungera som styrdokument, menar hon.

Där får hon medhåll av Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

- Vi kan inte ha en strategi som inte parterna är överens om. Det är ju de som ska upprätthålla strategin, säger hon och tillägger att det var intressant att se att såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationerna på uppstartsmötet var så pass samstämmiga i sin syn på vad som bör hamna i fokus för den nya arbetsmiljöstrategin, inte minst vad gäller behovet av en samlad forskning på området.

Enligt Natali Sial delar också ministern parternas vilja att den psykosociala arbetsmiljön prioriteras i den nya strategin, liksom nollvisionen för dödsolyckor i arbetslivet.

 

TCO:s synpunkter inför ny arbetsmiljöstrategi: 

Utmaningar: 

  1. Den psykosociala arbetsmiljön
  2. En samlad arbetslivsforskning
  3. Att förstärka det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet
  4. Att fortsätta att förbättra kvinnors arbetsmiljö
  5. Att behålla en enhetlig arbetsmiljölagstiftning för alla oavasett storleken på arbetsplatsen
  6. Otrygga anställningar och dess konsekvenser för arbetsmiljöfrågorna – särskilt för dem i visstidsanställning, inhyrda eller med atypiska anlitandeformer
  7. Att förena fler regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter med sanktionsavgifter

Önskemål: 

  1. Att ge Arbetsmiljöverket  förstärkta resurser
  2.  Att inrätta ett centralt trepartsorgan för arbetslivsfrågor i enlighet med ILO-konvention 187.

10 förslag till ny strategi

I analysen av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitik 2010-2015 listar Statskontoret förslag för den efterföljande handlingsplanen:

  1. Fastställ syfte och mål med handlingsplanen
  2. Utse en övergripande styrorganisation för samarbete över departementen
  3. Förhandla utformningen med berörda parter och planera gemensamt
  4. Använd tillgängliga resurser, kompetens och engagemang
  5. Bestäm form för handlingsplanen innan processen påbörjas
  6. Skilj på långsiktig strategi och årliga åtgärdsplaner
  7. Regelbunden uppföljning och avstämning av årliga åtgärdsplaner
  8. Formulera en tydlig styrkedja där det framgår hur prioriterade områden förhåller sig till uppsatta mål
  9. Insatserna bör avspegla inriktningen i arbetsmiljöpolitiken
  10. Hellre smala, inriktade insatser än breda insatser med många aktörer

Statskontoret

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.

Carl Cederström
Carl Cederström är författare till Kontoret - en historia om arbetsplatserna som format Sverige. Foto: Karl Nordlund/Bonnier

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.