I måndags samlades arbetsmarknadens parter i Rosenbad på inbjudan av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för samråd inför en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Samtidigt presenterades Statskontorets analys av den tidigare, som var den första i sitt slag.

Alliansregeringens intention med den tidigare handlingsplanen var att skapa ett strategiskt och vägledande dokument för styrning av arbetsmiljöpolitiken. Men planen uppfyllde inte de krav som bör ställas på ett sådant styrdokument, konstaterar Statskontoret i sin analys, som listar en lång rad brister, från syfte till uppföljning.

Nu ska en ny strategi tas fram och till det första uppstartsmötet på Rosenbad i måndags hade arbetsmarknadens parter bjudits in. Deltog gjorde bland andra Lise Donovan, tf chefsjurist på TCO.

Enligt henne var den förra strategin obalanserad med alltför mycket fokus på att arbetsmiljöpolitiken skulle lyftas fram som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel.

- Vi pratade mycket om det där på samrådet, om morötter eller bestraffning. Det är en bra utgångspunkt med en ”positiv arbetsmiljöpolitik”. Men vi tror inte på att det räcker att berätta för arbetsgivarna att en bra arbetsmiljö är en konkurrensfördel. Det är inte där problemet ligger. När man bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste det komma en reaktion. Åtgärder som till exempel sanktionsavgifter behövs.

Däremot vägde den psykosociala arbetsmiljön för lätt i den förra strategin, menar Lise Donovan, som hoppas på en bättre förståelse för tjänstemännens verklighet i den kommande.

- Folk jobbar ihjäl sig, det behövs mer fokus på arbetsmiljöproblem som stress och det gränslösa arbetslivet men även på trakasserier och mobbning samt på inflytande- och delaktighetsfrågor. Prestationskraven är skyhöga i tjänstemannakåren. Folk far illa! Det finns inte EN lösning på det, men det behövs absolut mer fokus på det området i den nya strategin.

Hon hoppas också att den nya strategin ser över hur forskningen på arbetsmiljöfrågor kan samlas igen. Efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007, bedrivs forskning på arbetsmiljöfrågor utspritt på olika universitet och högskolor och det går inte längre att få en samlad bild av läget, menar hon.

Lise Donovan beklagar också att arbetsmarknadens parter inte involverades mer i processen med den förra strategin. Nu blev inte den förra regeringens handlingsplan det styrdokument det var avsett att vara, utan mer en deklaration om politisk omläggning som i praktiken inte rörde parternas verksamhet, men om den nya planen involverar parterna kan den också fungera som styrdokument, menar hon.

Där får hon medhåll av Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

- Vi kan inte ha en strategi som inte parterna är överens om. Det är ju de som ska upprätthålla strategin, säger hon och tillägger att det var intressant att se att såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationerna på uppstartsmötet var så pass samstämmiga i sin syn på vad som bör hamna i fokus för den nya arbetsmiljöstrategin, inte minst vad gäller behovet av en samlad forskning på området.

Enligt Natali Sial delar också ministern parternas vilja att den psykosociala arbetsmiljön prioriteras i den nya strategin, liksom nollvisionen för dödsolyckor i arbetslivet.

TCO:s synpunkter inför ny arbetsmiljöstrategi: 

Utmaningar: 

1. Den psykosociala arbetsmiljön
2. En samlad arbetslivsforskning
3. Att förstärka det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet
4. Att fortsätta att förbättra kvinnors arbetsmiljö
5. Att behålla en enhetlig arbetsmiljölagstiftning för alla oavasett storleken på arbetsplatsen
6. Otrygga anställningar och dess konsekvenser för arbetsmiljöfrågorna – särskilt för dem i visstidsanställning, inhyrda eller med atypiska anlitandeformer
7. Att förena fler regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter med sanktionsavgifter

Önskemål: 

1. Att ge Arbetsmiljöverket  förstärkta resurser
2.  Att inrätta ett centralt trepartsorgan för arbetslivsfrågor i enlighet med ILO-konvention 187.