Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unga vill inte alls ha visstidsanställningar

Sedan början av 1990-talet har antalet tidsbegränsat anställda ökat med över 60 procent, visar en ny LO-rapport som samtidigt tar kål på myten att unga föredrar korta anställningar. En klar majoritet av dem skulle helst ha en fast anställning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Adam Ihse/TT
Unga vill inte alls ha visstidsanställningar, enligt LO som i en ny rapport konstaterar att de tidsbegränsade anställningarna ökat med 60 procent sedan 1990-talet. Adam Ihse/TT

Ungefär en sjundedel av alla anställda, 618 000 personer, har en tidsbegränsad anställning. Det är en historiskt hög nivå som bara överträffas av år 2007, året före finanskrisen, konstaterar LO.

Oftare handlar det om arbetare än tjänstemän, oftare är det kvinnor än män, ofta arbetar dessa inom hotell, restaurang och kultur, nöje och fritid, och väldigt ofta handlar det om unga människor.

Av de anställda i åldern 16-24 år är drygt hälften visstidsanställda. Bland de äldre minskar andelen, i åldersgruppen 55-64 år är bara sex procent visstidsanställda.

Att unga människor hellre skulle vilja ha en tidsbegränsad anställning än en tillsvidareanställning påstås ibland. Det stämmer inte visar LO-rapporten. 60 procent av arbetarna och 55 procent av tjänstemännen som är visstidsanställda i den yngsta åldersgruppen föredrar egentligen en fast anställning. Detsamma gäller de visstidsanställda i den äldsta gruppen.

Det som är korrekt är att färre i dessa båda grupper önskar fast anställning. I åldersgrupperna däremellan är det betydligt större andelar av de visstidsanställda som vill ha fasta anställningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.