Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist oroar

Svenska bolag satsar allt mer på forskning och utveckling, FoU. Men det finns orosmoln som stör bilden. Bristen på kompetens bland annat inom IT är ett sådant, anser Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Programmeringsspråk.
Det råder underskott på kompetens inom bland annat IT, enligt Unionen. Foto: David Magnusson/TT

Tidigare har det funnits en kraftig oro för att allt mer forskning skulle lämna Sverige. Nya siffror tyder på motsatsen: I fjol ökade de svenska bolagen sina FoU-investeringar med 5,7 procent, vilket var betydligt mer än det globala snittet.

De fackliga organisationerna tillhörde dem som larmade.

- När vi resonerade om de här frågorna för ett antal år sedan var en stor del av produktionen på väg från Sverige. Eftersom väldigt mycket av FoU:n är produktionsnära var vi rädda för att även den skulle försvinna, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande i Unionen.

Även om en del av den produktionsnära forskningen verkligen försvann så har spetsforskningen stannat i landet, påpekar han.

- När det handlar om svenska företag så är kunskapen om produkten störst här. Men vi har också en fördel i vår arbetsorganisation, att vi kan jobba teammässigt. Det lyfter möjligheten att komma med egna idéer och tänka utanför boxen i stället för att bara göra som chefen säger.

Peter Hellberg ser i stort sett ljust på framtiden för svensk FoU: det finns ett antal etablerade storföretag som satsar på forskning, samtidigt som det kommer nya företag, bland annat inom IT, där det finns många nya idéer att ta till vara.

Men det finns några problem, varav det största är kompetensbrist. Det finns exempel på IT-företag som väljer att flytta utomlands, bland annat av det skälet.

- Det finns ett underskott på ett antal kompetenser, till exempel inom IT. Frågan är hur vi ska få unga människor att se att det är en karriärväg. Jag tror att det är bilden av datornörden som skrämmer många, säger Peter Hellberg.

Unionen är på olika vis inblandat i så kallade teknikcollege och yrkeshögskolor. Men Peter Hellberg utesluter inte att förbundet tillsammans med företag, fackförbund och arbetsgivarorganisationers parter även skulle kunna delta i ett samarbete på IT-sidan.

Han vill också lyfta ett varningens finger för att FoU:n ofta lämnar Sverige i samband med att företag blir uppköpta. Eftersom forskningen är det som borgar för företagets framtid vill man gärna ha den så nära huvudkontoret som möjligt.

- Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att vara ett av de länder i Europa som satsar mest på forskning och utveckling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.