Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist oroar

Svenska bolag satsar allt mer på forskning och utveckling, FoU. Men det finns orosmoln som stör bilden. Bristen på kompetens bland annat inom IT är ett sådant, anser Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Programmeringsspråk.
Det råder underskott på kompetens inom bland annat IT, enligt Unionen. Foto: David Magnusson/TT

Tidigare har det funnits en kraftig oro för att allt mer forskning skulle lämna Sverige. Nya siffror tyder på motsatsen: I fjol ökade de svenska bolagen sina FoU-investeringar med 5,7 procent, vilket var betydligt mer än det globala snittet.

De fackliga organisationerna tillhörde dem som larmade.

- När vi resonerade om de här frågorna för ett antal år sedan var en stor del av produktionen på väg från Sverige. Eftersom väldigt mycket av FoU:n är produktionsnära var vi rädda för att även den skulle försvinna, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande i Unionen.

Även om en del av den produktionsnära forskningen verkligen försvann så har spetsforskningen stannat i landet, påpekar han.

- När det handlar om svenska företag så är kunskapen om produkten störst här. Men vi har också en fördel i vår arbetsorganisation, att vi kan jobba teammässigt. Det lyfter möjligheten att komma med egna idéer och tänka utanför boxen i stället för att bara göra som chefen säger.

Peter Hellberg ser i stort sett ljust på framtiden för svensk FoU: det finns ett antal etablerade storföretag som satsar på forskning, samtidigt som det kommer nya företag, bland annat inom IT, där det finns många nya idéer att ta till vara.

Men det finns några problem, varav det största är kompetensbrist. Det finns exempel på IT-företag som väljer att flytta utomlands, bland annat av det skälet.

- Det finns ett underskott på ett antal kompetenser, till exempel inom IT. Frågan är hur vi ska få unga människor att se att det är en karriärväg. Jag tror att det är bilden av datornörden som skrämmer många, säger Peter Hellberg.

Unionen är på olika vis inblandat i så kallade teknikcollege och yrkeshögskolor. Men Peter Hellberg utesluter inte att förbundet tillsammans med företag, fackförbund och arbetsgivarorganisationers parter även skulle kunna delta i ett samarbete på IT-sidan.

Han vill också lyfta ett varningens finger för att FoU:n ofta lämnar Sverige i samband med att företag blir uppköpta. Eftersom forskningen är det som borgar för företagets framtid vill man gärna ha den så nära huvudkontoret som möjligt.

- Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att vara ett av de länder i Europa som satsar mest på forskning och utveckling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.