Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Föräldrarnas inkomst styr barnens hälsa
Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd från kommunen löper dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn, visar en ny studie.
I vilken utsträckning påverkas barns hälsa av föräldrarnas ekonomiska och sociala situation? Mycket, visar en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Barn till föräldrar med hög inkomst och utbildning har 40 till 45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus. Och barn vars föräldrar har det illa ställt och lägre utbildning löper dubbelt så hög risk att dö under barndomen och har tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.
Det får givetvis konsekvenser även senare i livet. Hälsan under barndomen har betydelse för både skolresultat och det framtida arbetlivet.
- Vi har kunnat se att barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer i lägre grad avslutar sin gymnasieutbildning och i större utsträckning själva söker ekonomiskt bistånd som vuxen, säger Eva Mörk, som är professor vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.
Man har även kunnat se ett samband mellan dålig hälsa i barndomen och dålig hälsa som vuxen. Personer som vistats mycket på sjukhus som barn har en benägenhet att göra det även som vuxna.
Det finns inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, även om risken att bli inskriven på grund av psykisk ohälsa och att äta antidepressiv medicin är mindre för pojkar.
Rapporten pekar ut några frågeställningar för den framtida politiken. En av de viktigaste är barnperspektivet.
- Man bör överväga om man kan konstruera det ekonomiska biståndet till barnfamiljer så att det ger en mer långsiktig trygghet. Ett villkor för att få bistånd är ofta att föräldern deltar i olika slags aktivitetsprogram i syfte att få jobb. Men det är viktigt att fokus på aktivering inte konkurrerar ut fokus på barnen, säger Anna Sjögren, som är docent på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och en av rapportförfattarna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
