Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekspersonal tvingas jobba på lunchen

Ökade öppettider och vinstjakt hos apoteken har gjort att personalen på landets apotek går på knäna. Många anställda har inte ens tid att ta lunchrast. Inga apotekskedjor sticker ut men personalbristen är störst på landsbygden.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Apoteken har slimmats till bristningsgränsen, enligt Unionens seniorkonsult Carina Jansson. Henrik Montgomery/TT

Apoteksomregleringens baksida är personalbrist och stress, som Kollega skrivit om tidigare.  Farmaciförbundet tog årligen tempen på arbetsmiljön på apoteken, men sedan förbundet slogs ihop med Unionen har man inte gjort någon arbetsmiljöbarometer.

Carina Jansson, ex-ordförande i Farmaciförbundet och numera seniorkonsult på Unionen, menar att det märks på antalet telefonsamtal och på stämningen ute på apoteken att läget förvärrats ytterligare sedan man gjorde sin senaste undersökning hösten 2013.

- Organisationerna har slimmats till bristningsgränsen och så fort någon blir sjuk rasar allt ihop som ett korthus. Det är stressigt och pressande och de anställda får åka runt till andra apotek för att täcka upp. Vissa jag talat med vet inte ens vilket apotek som är deras huvudarbetsplats och det är inte bra arbetsmiljö, säger Carina Jansson.

Enligt henne går det inte att säga om någon apotekskedja är bättre eller sämre kålsupare än någon annan, det som avgör arbetsmiljön är vem som är chef för det enskilda apoteket.

Ute på landsbygden är det dock svårare att hitta utbildad personal och eftersom apoteken måste ha minst en farmaceut på plats under hela öppettiden slåss kedjorna om receptarier och apotekare, men även apoteksteknikerna har det körigt. Personalbristen leder till långa arbetspass och ofta har anställda ingen möjlighet att ta rast för lunch, vilket är ett brott mot kollektivavtalet.

- Det finns undantag i kollektivavtalet, så kallade måltidsuppehåll kan användas men detta gäller främst under helgerna. Apoteken använder sig av undantaget även på vardagar utan förhandling med de anställda, säger Carina Jansson.

- Medlemmarna vill inte bråka, de är rädda om sina arbeten. Är man inte flexibel och ställer upp på chefen, visar det sig vid lönerevisionen.

Enligt Dagens Nyheter har Unionen kallat medlemmarna från apoteken till ett krismöte, men den uppgiften stämmer inte enligt Carina Jansson:

- Mötet var bokat sedan tidigare – det är ett fackligt möte region Stockholm arrangerat för klubbarna från gamla Farmaciförbundet. Men arbetsmiljön kommer säkert att vara något som diskuteras.

- Det är synd att vi inte kan presentera någon arbetsmiljöbarometer i höst, den har alltid varit väldigt uppskattad, men jag jobbar på det och hoppas och tror att vi ska kunna komma med en barometer i framtiden, säger Carina Jansson.

Fakta

Farmaceut = legitimerad apotekare eller legitimerad receptarie.

Apotekare: Utbildningen är femårig, medellönen ligger på cirka 35 000 kronor.

Receptarie: Treårig universitetsutbildning och lönen ligger i snitt på cirka 30 000 kronor i månaden.

Apotekstekniker: 1,5-årig utbildning på yrkeshögskola. Apotekstekniker tjänar i snitt runt 26 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.