Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Apoteksomregleringens baksida är personalbrist och stress, som Kollega skrivit om tidigare. Farmaciförbundet tog årligen tempen på arbetsmiljön på apoteken, men sedan förbundet slogs ihop med Unionen har man inte gjort någon arbetsmiljöbarometer.
Carina Jansson, ex-ordförande i Farmaciförbundet och numera seniorkonsult på Unionen, menar att det märks på antalet telefonsamtal och på stämningen ute på apoteken att läget förvärrats ytterligare sedan man gjorde sin senaste undersökning hösten 2013.
- Organisationerna har slimmats till bristningsgränsen och så fort någon blir sjuk rasar allt ihop som ett korthus. Det är stressigt och pressande och de anställda får åka runt till andra apotek för att täcka upp. Vissa jag talat med vet inte ens vilket apotek som är deras huvudarbetsplats och det är inte bra arbetsmiljö, säger Carina Jansson.
Enligt henne går det inte att säga om någon apotekskedja är bättre eller sämre kålsupare än någon annan, det som avgör arbetsmiljön är vem som är chef för det enskilda apoteket.
Ute på landsbygden är det dock svårare att hitta utbildad personal och eftersom apoteken måste ha minst en farmaceut på plats under hela öppettiden slåss kedjorna om receptarier och apotekare, men även apoteksteknikerna har det körigt. Personalbristen leder till långa arbetspass och ofta har anställda ingen möjlighet att ta rast för lunch, vilket är ett brott mot kollektivavtalet.
- Det finns undantag i kollektivavtalet, så kallade måltidsuppehåll kan användas men detta gäller främst under helgerna. Apoteken använder sig av undantaget även på vardagar utan förhandling med de anställda, säger Carina Jansson.
- Medlemmarna vill inte bråka, de är rädda om sina arbeten. Är man inte flexibel och ställer upp på chefen, visar det sig vid lönerevisionen.
Enligt Dagens Nyheter har Unionen kallat medlemmarna från apoteken till ett krismöte, men den uppgiften stämmer inte enligt Carina Jansson:
- Mötet var bokat sedan tidigare – det är ett fackligt möte region Stockholm arrangerat för klubbarna från gamla Farmaciförbundet. Men arbetsmiljön kommer säkert att vara något som diskuteras.
- Det är synd att vi inte kan presentera någon arbetsmiljöbarometer i höst, den har alltid varit väldigt uppskattad, men jag jobbar på det och hoppas och tror att vi ska kunna komma med en barometer i framtiden, säger Carina Jansson.
Farmaceut = legitimerad apotekare eller legitimerad receptarie.
Apotekare: Utbildningen är femårig, medellönen ligger på cirka 35 000 kronor.
Receptarie: Treårig universitetsutbildning och lönen ligger i snitt på cirka 30 000 kronor i månaden.
Apotekstekniker: 1,5-årig utbildning på yrkeshögskola. Apotekstekniker tjänar i snitt runt 26 000 kronor.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
