Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övervakning - ett praktiskt hjälpmedel?

Integritetskränkande övervakning eller praktiska hjälpmedel i ett gränslöst arbetsliv? Den nya tidens stämpelklockor, som laddas ner i form av en app till mobilen, både lockar och förskräcker. Men rätt använda kan apparna vara en hjälp för tjänstemän att hålla koll på både arbetstid och kollegor.
Gabriella Westberg Publicerad
Vasakronan
På Vasakronans aktivitetsbaserade kontor i Stockholm använder medarbetarna en app i mobilen för att hitta varann. Vasakronan

Det finns arbetsplatser där de anställda får bära id-brickor med sensorer som registrerar var de befinner sig, hur fort de rör sig, vilka vägar de tar, hur högt de talar och i vilket tonläge. Sociometric Solutions sensorer, så kallade ”Sociometric Badges”, registrerar också om den anställde står vänd mot någon annan och vilken kroppshållning hen har. Det låter som en skräckfilm från 50-talet. Men det är verklighet i dag.

Socionomics Badges har tagits fram av forskare på MIT Media Lab i USA, för att hjälpa företag att öka produktiviteten. De omvandlar mjuka frågor som kommunikation och social kompetens till mätbar data i realtid – oumbärligt för en modern arbetsgivare som vill ligga i framkant, menar utvecklarna.

Det finns i dag massor av digitala mätverktyg för arbetslivet på marknaden, så kallade workforce management-system, som erbjuder allt ifrån positionering av medarbetare och digitala stämpelklockor till prognoser av kommande verksamhetstoppar och -dalar. De flesta registrerar inte så mycket som Sociometric Badges, men även bland vanligare appar och digitala stämpelklockor är gränsen ibland otydlig mellan integritetskränkande övervakning och praktiska hjälpmedel för den anställde. Det förra gäller typiskt oftare för yrken inom LO-sfären, det senare för tjänstemän. Men som arbetstid i allmänhet är de nya stämpelklockorna av fackligt intresse.

Det finska fackförbundet Finlands Ekonomförbund, SEFE, har låtit utveckla en app för att mäta övertid. Arbetsgivaren har ansvar för att följa upp anställdas arbetstid i Finland, men genom att låta bli att registrera den arbetade tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar förbundet som till våren lanserar en stämpelklockeapp för sina medlemmar, att registrera sin arbetstid – och övertid.

Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor!

Nuba heter en svensk digital stämpelklocka för mobiler som utvecklats av Karpet AB. Appen togs fram främst för mindre företag inom bygg- och städbranschen men används nu också en del på tjänstemannasidan och även bland frisörer.

- Att intresset för digitala stämpelklockor växer märker vi tydligt. En del tycker att det finns problem, men de flesta tycker faktiskt att det är bra, det syns att de har jobbat. Det blir transparent och tydligt, säger Petter Strömberg på Karpet.

Hogia MyTime är en arbetstidsmätare som hittills bara funnits som webbaserat verktyg, men som från i höst också kommer att finnas som ”stämpelklockeapp”.

- Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor! Historiskt är ju bilden av stämpelklocka något mer dystert. Men medarbetarna ser positivt på det nu, konstaterar Joachim Hylvander, bolagschef på Hogia Business Products AB.

Hogias stämpelklocka utvecklades för industrin, men används numer även på tjänstemannasidan. Den säljs som en tilläggstjänst till Hogias lönehanteringssystem, och bygger på ett antal olika kollektivavtal för beräkning av OB och övertid.

- Appen används bland annat av tjänstemän med flextider. Man är inte alltid säker på att det sköts korrekt – åt båda hållen - att man faktiskt får lön för den tid man har jobbat.

Quinyx är ytterligare ett svenskutvecklat digitalt tidshanteringssystem som marknadsförs med devisen: ”Allt du behöver för en lönsam personalhantering”. Quinyx erbjuder schemaläggning, bemanning och tidsrapportering med några enkla klick. Enligt hemsidan är verktyget särskilt praktiskt för de schemalägger deltids- och timanställd personal, då man kan optimera schemaläggnigen med prognoser baserade på tidigare högtryck i verksamheten.

Varken Hogia eller Quinyx erbjuder dock positioneringsfunktion. Men det finns andra som gör.

Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra.

På myndigheten för innovationsforskning, Vinnova, ser handläggaren Erik Borälv fram emot att få en positioneringsapp till sin jobbmobil, där han ska kunna se var kollegorna befinner sig i det nya aktivitetsbaserade kontoret.

Kontorsgrannarna Vasakronan, på våningen under, använder redan en sådan. Grannen under bistår också med kunskaper inför omvandlingen av Erik Borälvs arbetsplats till en som bygger på rörlighet och gränslöshet. Ingen kommer längre att ha en egen plats, utan man sätter sig där det passar. Förändringen har redan inletts. Till nästa år ska det vara ombyggt och klart.

- Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra. Det är ett stort kontor, det räcker inte att ställa sig upp och titta efter den man söker. Så hur använder vi tekniken för att lösa det?

Vasakronans app registrerar koordinater utifrån wifi och blåtands-teknik, och fungerar bara så långt som de nätverken sträcker sig – det vill säga inom kontorsbyggnaden. Dessutom är det alltid möjligt att ”osynliggöra” sig, genom att trycka på en knapp, förklarar Sören Sandell, som är IT-chef och ansvarig för tjänsten. På toaletterna blir man också automatiskt ”osynlig” för systemet, påminner han. Positioneringen loggar vilka kontorsytor som är populärast men inga personuppgifter sparas och appen registrerar inte heller arbetstid.

- Arbetstid? Det känns helt främmande för oss. Vad är arbetstid? Det flyter ihop, allt handlar om förtroende, säger han.

Men en våning upp, på Vinnova, berättar Erik Borälv att flera av medarbetarna använder appar för att registrera sin arbetstid på eget bevåg.

- Här sitter folk och bokför själva sin arbetstid. Det kan ju ge en slags okunskapsstress om man inte vet riktigt hur mycket man faktiskt jobbar och vad som är tillräckligt. När har man gjort sina 40 timmar? Där är folk olika.

Arbetstid? Det känns helt främmande för oss.

Andra positioneringsappar bygger på GPS, varpå medarbetarens rörelser kan registreras även när hen rör sig på stan, går på lunch, tar en omväg förbi ett café eller en tidningskiosk – det vill säga en mycket närgången övervakning av individen. Där hamnar man på gränsen för otillbörligt integritetsintrång, enligt Datainspektionen som upprättat en checklista man bör kolla av innan man investerar i en sådan tjänst.

Stämpelklockan Nuba använder GPS för att registrera var en användare befinner sig. Men det är upp till arbetstagaren själv att ”checka in”, understryker Petter Strömberg.

- Det är viktigt. Det har med lagar och integritet att göra, säger han.

För att kunna använda en digital stämpelklocka eller positioneringstjänst på ett schyst sätt måste också se till att följa Personuppgiftslagen, PUL. Även om man inte registrerar namn och andra personuppgifter i själva appen, går det lätt att koppla ihop arbetspass med andra register, och därmed omfattas PUL ändå. Dessutom måste användarna på något sätt ge sitt samtycke.

Flera olika stämpelklockeappar som säljs på den svenska marknaden anger att medarbetare ger sitt medgivande till att registreras i och med att hen laddar ner appen till sin mobil. Men det är tveksamt om det håller, enligt Datainspektionen.  Eftersom arbetstagaren normalt står i en beroendeställning till arbetsgivaren räcker inte enkom det eventuellt frivilliga samtycket, enligt DI.

Jag hade välkomnat en sådan lösning!

För konsulter och frilansar, som fakturerar på timme, kan stämpelklockor i appar vara enklare att handha. Är man sin egen arbetsgivare och mäter sin egen tid behöver man inte bekymra sig om PUL.

- Som IT-konsult, som jag var tidigare, hade jag välkomnat en sådan lösning! För den som fakturerar för sitt arbete är det är ett jättebra stöd att kunna visa på exakt tidsåtgång i ett projekt, säger Erik Borälv.

Han menar dock att utvecklingen av den här typen av digitala hjälpmedel är en viktig fråga för fack och arbetsgivare.

- Själv ägnar jag mycket tid i mitt jobb åt den digitala arbetsmiljön. Vi har skyddsronder och kontroller av den fysiska miljön, men på det digitala området är det sämre ställt. I dag är det ändå många arbetsplatser där i princip hela arbetet görs med digitala verktyg. Det är ett stort ansvar att hålla koll på den här utvecklingen. Och det händer väldigt mycket.

- Vänta ett halvår så kommer det till exempel att finnas massor av smarta tjänster för att registrera arbetstid, säger Erik Borälv, som också är sekreterare i Digitaliseringskommissionen och ordförande i Användningsforum.

Digitala stämpelklockor med/utan positionering

Exempel på några olika stämpelklockor/positioneringsappar som finns på marknaden i dag:

iBeacon (Bluetooth)
ParaGå (GPS)
Quinyx WebPunch (ingen positionering)
TimeClock ST
Hogia (ingen positionering)
Nuba (GPS)
mfl.

Mer lästips:

NY Times: Working anything but 9 to 5

ETC: Storebror ser dig - om du jobbar i hemtjänsten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Experten: Nattjobb ökar hälsorisker – så skyddar du dig

Jobbar du nätter eller skift? Var medveten om hälsoriskerna. Göran Kecklund, professor som forskat om nattjobb, tipsar om vad du kan göra själv.
Elisabeth Brising Publicerad 27 mars 2026, kl 06:01
Person som sover på mage i säng – illustrerar återhämtning och sömnens betydelse vid nattarbete.
Sömnbrist vid natt- och skiftarbete kan påverka både hälsa och säkerhet – men rätt förutsättningar minskar riskerna, enligt forskare. Colourbox

En hel del av Unionens medlemmar jobbar natt och skift i gruvor och industrier, på callcenters, flygplatser och inom it, media och säkerhetsövervakning.

Är nattarbete farligt? Så påverkas sömn och hälsa

Göran Kecklund
Göran Kecklund, professor. Foto: Stockholms universitet

Det är inte automatiskt dåligt, men många får problem med sin sömn och då kan man bli riktigt trött på jobbet. Har man problem med sin sömn under lång tid ökar också risken att få sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor i psykologi, vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När vi sover pågår många viktiga hälsoprocesser. Immunförsvaret repareras, hjärnan bearbetar intryck och blodtrycket sänks. Forskning har visat att skiftarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom liksom diabetes. 

Långa arbetspass ökar risken för olyckor och arbetsskador

– Har man otur räcker det med att man är jättetrött ett pass för att man kan drabbas av en arbetsskada efter ett olycksfall, säger Göran Kecklund. 

I industrin är det vanligt med väldigt långa arbetspass som12-timmarsskift. Oftast går det bra. 

Men är det ett fysiskt tungt eller stressigt jobb kan det bli väldigt slitsamt. Det finns studier som visat att just långa pass ökar risken för arbetsolycka och arbetsskada.

Om du kör bil trött efter jobbet ökar olycksrisken även på väg hem. 

Tre råd för dig som jobbar natt – så minskar du hälsoriskerna

1. Prioritera sömnen
Se till att få tillräckligt med sömn även under lediga dagar. Regelbunden återhämtning minskar risken för ohälsa vid nattarbete.

2. Satsa på en hållbar livsstil
Få dagsljus när du kan och tänk på kost och motion. Det hjälper kroppen att hantera rubbad dygnsrytm.

3. Håll koll på din hälsa
Arbetar du minst en tredjedel natt har du rätt till regelbundna hälsoundersökningar via arbetsgivaren – minst vart tredje år.

Trötthet påverkar blodsocker och matvanor

Du blir mer känslig när du är trött så regleringen av blodsocker och insulin kan bli lite störd enligt studier. På sikt är det dåligt. 

– Är man ständigt trött kan man börja småäta och får då höjt blodsocker.

Arbetsgivarens ansvar vid natt- och skiftarbete

Göran Kecklund betonar att hälsoproblem av skiftjobb tar många år att utveckla. Men han råder den som jobbar natt att hålla lite extra koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter. 

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att anställda som jobbar natt erbjuds en hälsokontroll regelbundet. Chefen ska också lägga in risker med skiftarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se över schemat och se till att alla får elva timmars dygnsvila. 

– Det är extra viktigt med en bra arbetsmiljö om man arbetar skift eftersom man blir mer sårbar för en dålig arbetsmiljö, säger Göran Kecklund. 

Skiftjobb eller ständig natt – vad är skillnaden?

Forskningen har fokuserat på skiftarbete eftersom det är vanligast. Men en grupp anställda arbetar alltid natt och aldrig dag. Hur det påverkar hälsan är inte lika klarlagt, men troligen innebär det liknande risker för hälsan som roterande nattschema enligt Göran Kecklund. 

– Min bild är att ständigt nattarbete är ganska populärt - i första hand för att det ofta är självvalt - men att det inte minskar hälsoriskerna. 

Nattjobb kan passa vissa – särskilt kvällsmänniskor

För den som känner sig nedstämd av alla varningar om nattjobb kommer en avslutning i dur. Det finns förstås fördelar, särskilt för alla som definierar sig som nattugglor i sin dygnsrytm. Vissa trivs med att vara uppe på natten och sova på förmiddagen. 

– För dem är det attraktivt att slippa tidiga mornar. Många unga som vänt på dygnet kan också söka sig till nattjobb, som restaurang. Det beror på vad man är för person, säger Göran Kecklund. 

Regler för nattarbete och skiftjobb – det säger lagen

  • Enligt arbetstidslagen får nattarbete normalt inte förekomma utan dispens från Arbetsmiljöverket, eller att det finns kollektivavtal om det.
     
  • Anställda ska få minst 11 timmars dygnsvila under en period på 24 timmar och då ska tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå.
     
  • Inom industrin som är i gång dygnet runt jobb är skiftgång vanligt där man växlar mellan dag, kväll och natt. Eller bara jobbar natt. Roterande treskift är vanligt: att jobba sju dagar i sträck och vara ledig fem. Vissa branscher har 12-timmarsskift 3-4 dagar i följd, man jobbar då färre dagar per månad men längre pass.
     
  • En variant av skift- eller nattarbete är att ha jour eller beredskap. Jourpass kan vara långa, uppemot 20 timmar och kräver i regel att man är på jobbet och vilar men rycker in när något händer. Att ha beredskap hemifrån betalar sig mindre och anses inte som lika attraktivt.