Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen måste hjälpa till vid diskriminering

Om du blivit kränkt på jobbet och är medlem i Unionen är det i första hand dit du ska vända dig för hjälp. Förra året kallade förbundet 118 arbetsgivare till förhandling om diskriminering på arbetsplatsen.
- Du har ett bättre skydd av facket än av DO, säger Ola Sundström, förbundsjurist på Unionen.
Lina Björk Publicerad

Det finns många valmöjligheter att driva ditt ärende vidare om du missgynnats på jobbet. Är du medlem i ett fackförbund är det dock i första hand det som ska företräda dig. Anmäler du till DO kommer myndigheten att skicka dig vidare till facket och avsluta ditt ärende.

- Vi har inga kriterier som ska uppfyllas utan upplever en medlem att man blivit kränkt på jobbet så har hen i princip rätt till förhandlingshjälp. Det följer av våra stadgar, säger Ola Sundström.

Förra året påkallade Unionen förhandling om 118 ärenden som rörde diskriminering. Dessutom utredde man 12 fall av lönediskriminering och 44 fall av missgynnande under föräldraledighet.

Om facket inte företräder dig kan du göra en ny anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Om DO beslutar att utreda din anmälan behöver myndigheten ett skriftligt besked från din fackliga organisation om att de valt att avstå att företräda dig. Att blir företrädd av DO är dock inte helt lätt.

Förra året anmälde sammanlagt 1 827 personer att de känt sig diskriminerade, 239 av dem rörde arbetslivet.  Av anmälningar som kom in utredde myndigheten ungefär en fjärdedel och gick vidare med 17 ärenden i domstol, alltså mindre än en procent. För att DO ska driva ett ärende går man igenom ett antal kriterier. En fördel är om ärendet tangerar ett prioriterat område eller gäller en rättsfråga som inte har prövats i domstol.

- Går man till DO så är möjligheten mycket mindre att bli företrädd. De har inte samma individskyddsperspektiv som fackförbunden, utan driver ärenden som kan förändra attityder i samhället. Vi säger inte nej när en medlem behöver förhandlingshjälp, medan DO kan säga ja, vi ser att du blivit utsatt för en kränkning, men det finns inget allmänintresse, säger Ola Sundström.

Antidiskrimineringsbyråerna är också en väg att gå, men där skiljer sig både kvalitet och ambitionsnivån över landet.
- Det finns starka antidiskrimineringsbyråer som har profilerat sig. Numera har byråerna dessutom fått en starkare roll, men hur framgångsrikt de driver ärenden skiljer sig en del.

Unionen jobbar mycket med det förebyggande arbetet kring diskriminering. Och att få ombudsmännen att påkalla förhandling i fler diskrimineringsärenden ute i landet.
- Jag vet att intresset för diskrimineringsfrågor är stort bland våra regioner. Men jag tror att en del ombudsmän känner sig mer bekväma med att påkalla förhandling när det gäller de mer traditionella arbetsrättsfrågorna, som las, än att påstå att man har diskriminerat någon. Det är att höja tonläget.

Under förra året lämnades även sju diskrimineringsärenden vidare till Unionens juridiska avdelning för fortsatt handläggning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO