Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

"Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll"

Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll. Det anser Annelie Ericson som haft kontakt med myndigheten under två perioder av arbetslöshet.
Lina Björk Publicerad
Jonas Eriksson
Annelie Ericson har inte haft någon nytta av Arbetsförmedlingens hjälp. Jobbsökandet sköter hon hellre på egen hand. Jonas Eriksson

Den första arbetslösheten var efter en konkurs och den andra då ett föräldravikariat avslutades. Hon har hunnit söka flera hundra jobb och kommit på många intervjuer, men ännu har det inte blivit något napp.

– Första gången jag kom i kontakt med myndigheten så tänkte jag lite naivt att de förmedlar jobb och förmodligen har ett antal på lager. Nu har jag förstått att det handlar mer om att rapportera och följa upp vad jag gör. Det är kränkande.

Jag lärde mig att man alltid ska tacka ja till vatten.

Annelie Ericson har en handlingsplan och måste gå till Arbetsförmedlingen en gång varje månad. Sedan slutet av förra året måste hon även lämna in en aktivitetsrapport en gång i månaden där det framgår vilka jobb hon sökt och vad hon gjort för att ta sig ur arbetslösheten. Skulle hon glömma skickas en signal till a-kassan, vilket i slutändan kan betyda att hon blir av med sin ersättning.

– När jag kommer till Arbetsförmedlingen har de aldrig koll på vem jag är, utan de måste alltid spendera första tiden av mötet med att läsa in sig. Det vi sedan gör är att gå in på Platsbanken och gå igenom vilka jobb jag kan söka som ekonom. Det känns lite meningslöst, för det kan jag lika gärna göra hemma.

Det Annelie har fått hjälp med är cv-granskning och intervjuteknik. En handläggare gav tips och råd om hur hon skulle stuva om i sitt personliga brev och vilka meriter hon borde framhålla. På kursen i intervjuteknik fick hon öva på olika intervjusituationer.

– Ärligt talat hade jag inte så mycket nytta av det. Jag lärde mig att man alltid ska tacka ja till vatten och tänka på hur man rör händerna.

De har spelat ut sin roll.

Om Annelie Ericson fick önska skulle handläggarna ha färre klienter.

– Om handläggarna tog sig tid, skulle det öka de arbetssökandes självförtroende. Jag skulle önska att de var lite mer ödmjuka och lyssnade till människors erfarenheter.

Vad har du för förtroende för Arbetsförmedlingen?
– Nästan noll. Jag vet inte vad man skulle ha för någonting i stället, men jag vet att de inte fyller någon funktion för mig. De har spelat ut sin roll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.