Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mejlspam tar sig nya uttryck

Plötsligt händer det. En helt okänd person erbjuder dig miljontals kronor mot den enkla motprestationen av ditt kontonummer. Ska du tacka din lyckliga stjärna? Eller har du bara fått ett spammejl…
Lina Björk Publicerad
TT
I engelsktalande länder är det vanligt att hitta spam på matvarubutikernas hyllor. Men det är en annan slags spam, som ligger närmare svensk falukorv än bluff- och skräpmejl. TT

Du har säkert sett dem, bluffmejlen som kryper sig in mellan mötesförfrågningar och budgetplaner. Antingen har du vunnit några miljoner på ett lotteri som du inte visste att du deltog i, eller så har en avlägsen släkting plötsligt dött och du står som arvtagare. Banker ber dig att verifiera lösenord som försvunnit och företag erbjuder dig pengar tillbaka för fakturor som betalats två gånger. Oavsett om du klickar på mejlets länkar eller slänger det i papperskorgen direkt är de fejkade mejlen ett gissel. Och de ökar för varje år. 

- De har ökat och de har ändrat karaktär. Tidigare har mejlen gått ut på att sälja varor. Men i dag handlar spam mer om att distribuera skadlig kod för att ta över bankkonton och liknande, säger Robert Jonsson som arbetare med säkerhet på myndigheten Samhällsskydd och beredskap.

Företag, myndigheter och organisationers it-avdelningar arbetar ständigt med att få bort falska mejl från de anställdas mejlboxar. Men bluffmakarna är påhittiga och hittar alltid vägar runt skydden.

- De har blivit skickligare med åren. De så kallade Nigeriabreven fungerar sällan längre och är dåligt utformade. Men mejlen som kommer från banker och myndigheter är skickligare utformade. De ser ut som riktiga annonser, med loggor och fina bilder. Kanske en medskickad pdf, som utlöser ett virus.

Bluffmejlen har även spridits till andra forum. Sociala medier, som Facebook är extra hårt drabbat.

- Man kapar någons konto och börjar prata med personens kompisar. Säger att man sitter fast i London och behöver låna pengar. Eller att bankdosan försvunnit och man behöver någon annans kontouppgifter för att lösa ett problem. Ytterligare en vanlig bluff är att vädja om pengar till en utsatt familj som behöver akut hjälp, säger Robert Jonsson.

Vanligtvis utlöser spam inte mer än irritation. Skulle man dock börja klicka på länkar i de mejl som vid första anblick ser äkta ut kan man ligga illa till.

- Värsta scenario är att du får en trojan installerad som går igenom dina konton och länsar dem på pengar. Vi samarbetar mycket med banker och myndigheter så att det inte ska hända. Trovärdigheten är ju prioritet ett för dem.

Vad ska man göra om man får dessa bluffmejl?
- När det gäller jobbmejl så måste it-avdelningen ständigt uppdatera spam-skydden. Men skulle de ändå komma - släng dem oöppnade! Om de är från en bank eller en myndighet och du misstänker att de är lurendrejeri, kontakta banken och uppmärksamma dem på problemet.

- Skulle du råka öppna länkar gäller det att kolla så att inga skadliga virus har tagit sig in i systemet. Det är inte helt enkelt att upptäcka. Att datorn går ovanligt långsamt kan vara ett tecken. En del upptäcks av antivirusprogrammet. Har man otur så måste man ominstallera allt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.