Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Varning för extraknäck

Nästan var tionde av alla som jobbar har ett extraknäck. Då finns det saker att tänka på - för att inte riskera anställningen eller a-kassan om du blir av med jobbet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Eriksson
När Mats Hammarin blev av med jobbet förlorade han också möjligheten att vara personlig assistent åt sin son vid sidan om. Han hade tjänat för mycket för att det skulle anses vara en bisyssla. Jonas Eriksson

För det första ska du vara medveten om att du inte omfattas av kollektiv­avtalet på den arbetsplats där du har ditt extraknäck. Därmed kan du inte heller dra nytta av avtalets försäkringar och tjänstepension.

- Då kan det vara bra att göra upp med arbetsgivaren där man har sin bisyssla så att det finns försäkringar som man omfattas av, säger Bo Hallberg, Unionens avtalsexpert.

I stället är det kollektivavtalet på den arbetsplats där du har din huvudsyssla som gäller.

Den viktigaste, och kanske även den mest självklara, regeln om bisysslor i avtalet är att du inte får be­driva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren där du har din huvudsakliga inkomst. En "god regel", heter det i avtalen, är att informera arbets­givaren och få till­åtelse först. Och det finns goda skäl att undersöka saken noga.

- Har man en konkurrerande verksamhet är det saklig grund för uppsägning och kan till och med vara grund för avsked om det är allvarligt, säger Bo Hallberg.

Inte heller närstående, exempelvis maka eller make, eller sambo, får be­driva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Men arbetsgivaren måste kunna visa att just den relatio­nen ger en konkurrensnackdel och riskerar att skada företaget.

Det finns ytterligare en regel att tänka på. Du får inte åta dig uppdrag som "kan inverka menligt" på jobbet.  Upp­drag kan, men behöver inte, betyda bisysslor som inbringar inkomst. Det kan lika gärna röra sig om ideella syss­lor. Du får exempelvis inte engagera dig som hockeytränare om resultatet blir att du inte orkar och hinner med ditt arbete.
"Tjänstemannen bör därför först samråda med arbetsgivaren", sägs det i avtalet.

Inom vissa yrken ställs det särskilda krav på val av bisysslor, bland annat inom media, eller ideella organisationer där de anställda syns i offentligheten eller kan sägas representera vissa idéer. Det skulle till exempel vara svårt att tänka sig en anställd på Amnesty som arbetade för vapenindustrin på helgerna. Eller att ett nyhetsankare på SVT extraknäckte som pressansvarig för ett företag eller politiskt parti.

Däremot finns det en bisyssla som ingen arbetsgivare kan neka dig att ägna dig åt. Du har alltid rätt att utföra förtroendeuppdrag i stat, kommun och fack.

Bisysslor

  • Runt nio procent av de sysselsatta i Sverige har en bisyssla, uppger SCB. Vanligast med bisysslor är det inom utbildningsväsendet samt inom vård och omsorg.
  • En rapport från Socialstyrelsen visar att var femte vuxen vårdar en anhörig. 100 000 människor har tvingats gå ned i arbetstid eller sluta arbeta för att de vårdar en anhörig, enligt samma rapport.

SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.