Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Varning för extraknäck
Nästan var tionde av alla som jobbar har ett extraknäck. Då finns det saker att tänka på - för att inte riskera anställningen eller a-kassan om du blir av med jobbet.
För det första ska du vara medveten om att du inte omfattas av kollektivavtalet på den arbetsplats där du har ditt extraknäck. Därmed kan du inte heller dra nytta av avtalets försäkringar och tjänstepension.
- Då kan det vara bra att göra upp med arbetsgivaren där man har sin bisyssla så att det finns försäkringar som man omfattas av, säger Bo Hallberg, Unionens avtalsexpert.
I stället är det kollektivavtalet på den arbetsplats där du har din huvudsyssla som gäller.
Den viktigaste, och kanske även den mest självklara, regeln om bisysslor i avtalet är att du inte får bedriva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren där du har din huvudsakliga inkomst. En "god regel", heter det i avtalen, är att informera arbetsgivaren och få tillåtelse först. Och det finns goda skäl att undersöka saken noga.
- Har man en konkurrerande verksamhet är det saklig grund för uppsägning och kan till och med vara grund för avsked om det är allvarligt, säger Bo Hallberg.
Inte heller närstående, exempelvis maka eller make, eller sambo, får bedriva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Men arbetsgivaren måste kunna visa att just den relationen ger en konkurrensnackdel och riskerar att skada företaget.
Det finns ytterligare en regel att tänka på. Du får inte åta dig uppdrag som "kan inverka menligt" på jobbet. Uppdrag kan, men behöver inte, betyda bisysslor som inbringar inkomst. Det kan lika gärna röra sig om ideella sysslor. Du får exempelvis inte engagera dig som hockeytränare om resultatet blir att du inte orkar och hinner med ditt arbete.
"Tjänstemannen bör därför först samråda med arbetsgivaren", sägs det i avtalet.
Inom vissa yrken ställs det särskilda krav på val av bisysslor, bland annat inom media, eller ideella organisationer där de anställda syns i offentligheten eller kan sägas representera vissa idéer. Det skulle till exempel vara svårt att tänka sig en anställd på Amnesty som arbetade för vapenindustrin på helgerna. Eller att ett nyhetsankare på SVT extraknäckte som pressansvarig för ett företag eller politiskt parti.
Däremot finns det en bisyssla som ingen arbetsgivare kan neka dig att ägna dig åt. Du har alltid rätt att utföra förtroendeuppdrag i stat, kommun och fack.
Bisysslor
- Runt nio procent av de sysselsatta i Sverige har en bisyssla, uppger SCB. Vanligast med bisysslor är det inom utbildningsväsendet samt inom vård och omsorg.
- En rapport från Socialstyrelsen visar att var femte vuxen vårdar en anhörig. 100 000 människor har tvingats gå ned i arbetstid eller sluta arbeta för att de vårdar en anhörig, enligt samma rapport.
SCB
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
