Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Onödigt med frukostkaffet

Bälgar du i dig kaffe för att komma igång på morgonen? Det kan faktiskt vara helt i onödan. Att överdriva kaffekonsumtionen kan dessutom förvärra ditt koffeinberoende, enligt hjärnforskare.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Vänta med morgonkaffet och ta första koppen när du hunnit kolla igenom mejl och annat på kontoret. Det är mellan 9.30-11.30 som hjärnan behöver kaffet som mest. Colourbox

Kronofarmakologi är läran om hur kroppens hormoner och dygnsrytm interagerar med droger och medicin. När det gäller koffein är det främst vår kortisolnivå som är intressant.

Kortisol är kroppens stresshormon som i hög grad påverkas av dagsljuset. Under dygnets 24 timmar är kortisolnivån, för de flesta friska människor, som allra högst mellan klockan åtta och nio på morgonen, när det ljusnar och vi är på väg eller precis har kommit till jobbet. Det är då vår hjärna är som mest alert.

Nog är vi många som njuter av den andra eller tredje koppen kaffe just då, på morgonmötet eller när vi sätter igång datorn. Men den amerikanske hjärnforskaren Steven Miller menar att de där morgonkopparna är onödiga eftersom kortisolhalten ändå är så hög just då. Att bälga i sig kopp efter kopp för att vakna till liv gör dessutom att du, precis som med de flesta droger, blir än mer beroende av koffein. Det leder i sin tur till att du måste höja dosen ytterligare för att piggna till.

I stället menar Steven Miller att du får ut mest av ditt älskade koffein om du väntar med att dricka kaffe till mellan 9.30 och 11.30, då din hjärna är som trögast och kortisolhalten som lägst. Förutom den absoluta toppen på morgonen är kortisolnivåerna höga under lunchtid, mellan klockan 12 och ett, samt mellan 17.30 och 18.30.

Ett annat knep för att vara pigg och alert när du kommer till jobbet, är att ha mörka solglasögon på dig när du går hemifrån. På så vis kan du fördröja kortisoltoppen och maxa koncentrationen på morgonmötet i stället för att låta den gå till spillo i bilkön eller på tunnelbanan.

Yrkesgrupperna som dricker mest kaffe

Forskare/Labbtekniker

Marknadsförare/PR

Utbildningsadministratör

Utgivare/Författare

Sjukvårdsadministratör

Läkare

Kallskänka

Professor

Socialarbetare

Finansarbetare

Personlig assistent

Löneadministratör

Sjuksköterska

Regeringsanställd

Hantverkare

Undersökningen gjordes 2011 på amerikanska arbetsplatser, av Dunkin' Donuts och jobbsajten CareerBuilder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.