Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Cecilia Fahlberg som mår superbra av löpning

Cecilia Fahlberg tycker att uppdraget som förbundsordförande är roligt och stimulerande men det ställer stora krav och det blir ofta resor och kvällsjobb och periodvis även helgarbete. Kommer hon hem sent efter en lång dag funkar det inte att bara gå och lägga sig.
Eva Karlsson Publicerad

Först måste hon få dricka sitt kvällste, läsa sin bok och på så sätt skingra tankarna. Löpning är ett annat sätt för henne att koppla av. Då snurrar hennes tankar om allt och många gånger rör det sig om jobbet. Hon säger att hon blir kreativ och att många idéer föds under löparrundorna.

 - Löpning och annan form av träning är en viktig del i mitt liv. Drivkraften är det enorma välbefinnandet som kommer direkt. Jag mår superbra av det och numera är det ju också vetenskapligt bevisat vilka positiva effekter träning har. Jag får både energi och blir behagligt avslappnad på samma gång.

Hur kom det sig att du började springa?

- Det var efter min andra graviditet då jag var 32 år gammal. Innan dess hade jag tränat i andra former. Jag sprang en del lopp och hade som mål att springa ett maraton före 40. Så blev det inte utan jag fick satsa på ett före 50.

Du sprang maraton 2008 och var då 48 år, hur förberedde du dig?

- Jag läste en artikel av löpargurun Anders Szalkai som skrev att alla som är friska kan springa ett maraton. Eftersom jag kände mig i högsta grad frisk tänkte jag att då kan jag med. Jag tränade enligt ett schema på webben som startade ett halvår för loppet och som successivt ökade på träningsmängden. Det gick alldeles utmärkt att följa.

- Första dagen kändes lite tung. Jag stack ut sex på morgonen för att springa två kilometer, gå en och springa två till i sakta tempo. Det var mörkt, kallt och snöade och jag hade lite svårt att begripa att detta skulle vara första steget mot dryga fyra mils löpning.

Och sedan blev det dags för loppet i 27 graders värme.

- Jag ska erkänna att jag några gånger under dessa fyra mil funderade på mitt eget omdöme. Men man hittar ett sätt att ta sig igenom långa pass. Det gäller som i arbetslivet att bryta upp det övergripande målet till delmål, till exempel att efter fem kilometer får jag dricka något, efter en mil får jag äta en energibar. Känslan att gå i mål på Stockholms stadion var oslagbar.

Fick du blodad tand?

- Jag startade året efter men fick bryta efter 3 mil eftersom mina fötter gjorde alldeles för ont. En hel del krämpor får man räkna med när man ökar sin träningsdos mycket. För mig handlade det om knän och fotsulor. Men allt går att fixa med envishet, styrketräning och sulor till skorna.

Hur mycket springer du i dag?

- Det blir kortare sträckor. Jag har en runda på sju kilometer och en som är dryga milen. Jag föredrar att springa när det inte är alltför varmt och inte heller vid lägre temperaturer än minus 10 grader. Gärna i lätt duggregn, det gör luften syrerik och lätt att andas.

- Jag springer inte lika ofta och inte lika snabbt men jag vet att om jag bestämmer mig för ett nytt lopp så är det inga problem. Det är bara att ta fram halvårsschemat igen och köra på.

Vi får se hur det blir framöver. Jag har min medalj och känner inte samma drivkraft nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.