Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

När ska jag berätta på jobbet att jag väntar barn?

När ska man berätta för chefen att man väntar barn? Det avgör du i princip själv. Men tänker du vara föräldraledig måste du meddela det senast två månader i förväg. Oavsett om du ska bli mamma eller pappa.
Johanna Rovira Publicerad
Gravid på ultraljud.
Dölj inte magen i onödan. Man ska alltid försöka underlätta för arbetsgivaren, säger Moni Liebert, chefsombudsman på Unionen. Foto: Gorm Kallestad/TT

Skyldighet att berätta två månader innan föräldraledighet

Att gå i väntans tider innebär inte att du ska vänta till sista minuten med att berätta på jobbet att du är gravid. Visserligen säger lagen att du måste meddela din arbetsgivare minst två månader innan du planerar att gå på föräldraledighet, men det finns ingen anledning att låtsas att du är på massage när du i själva verket är på profylaxkurs eller skylla på ständig matförgiftning om du behöver spy stup i kvarten.

– Man ska alltid försöka underlätta för arbetsgivaren och har man en god relation med sin chef tycker jag att man ska berätta på jobbet så fort man kan, säger Moni Liebert, chefsombudsman på Unionen.

– Är man provanställd eller osäker på hur arbetsgivaren kommer att reagera, finns det ingen skyldighet att berätta något förrän två månader innan, men vid den tidpunkten kommer det ju att synas på den blivande mamman i alla fall.

Brott mot diskrimineringslagen

Blir du av med jobbet för att du är gravid är det ett brott mot diskrimineringslagen. Problemet är bara att det är svårt att bevisa att en uppsägning beror på att du väntar barn. Är du till exempel provanställd behöver arbetsgivaren inte ens förklara varför du inte fick fortsätta.

– Är det uppenbart att du är gravid tycker jag det bästa är att du berättar det, även om du har en provanställning. Då kan inte arbetsgivaren skylla ifrån sig och hävda att man inte visste något om din graviditet, säger Moni Liebert, som själv berättade om sina havandeskap för sin chef på tidigt stadium.

– Jag jobbade på en liten arbetsplats där vi pratade om allt och jag hade så god relation med min chef att det kändes helt naturligt.

– Kanske kan man avvakta de tre första månaderna, för att se hur det går, men sedan är det bra att berätta, oavsett om du ska bli mamma eller pappa, så att alla parter i god tid ska kunna planera och hitta vikarier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.