Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

När ska jag berätta på jobbet att jag väntar barn?

När ska man berätta för chefen att man väntar barn? Det avgör du i princip själv. Men tänker du vara föräldraledig måste du meddela det senast två månader i förväg. Oavsett om du ska bli mamma eller pappa.
Johanna Rovira Publicerad
Gravid på ultraljud.
Dölj inte magen i onödan. Man ska alltid försöka underlätta för arbetsgivaren, säger Moni Liebert, chefsombudsman på Unionen. Foto: Gorm Kallestad/TT

Skyldighet att berätta två månader innan föräldraledighet

Att gå i väntans tider innebär inte att du ska vänta till sista minuten med att berätta på jobbet att du är gravid. Visserligen säger lagen att du måste meddela din arbetsgivare minst två månader innan du planerar att gå på föräldraledighet, men det finns ingen anledning att låtsas att du är på massage när du i själva verket är på profylaxkurs eller skylla på ständig matförgiftning om du behöver spy stup i kvarten.

– Man ska alltid försöka underlätta för arbetsgivaren och har man en god relation med sin chef tycker jag att man ska berätta på jobbet så fort man kan, säger Moni Liebert, chefsombudsman på Unionen.

– Är man provanställd eller osäker på hur arbetsgivaren kommer att reagera, finns det ingen skyldighet att berätta något förrän två månader innan, men vid den tidpunkten kommer det ju att synas på den blivande mamman i alla fall.

Brott mot diskrimineringslagen

Blir du av med jobbet för att du är gravid är det ett brott mot diskrimineringslagen. Problemet är bara att det är svårt att bevisa att en uppsägning beror på att du väntar barn. Är du till exempel provanställd behöver arbetsgivaren inte ens förklara varför du inte fick fortsätta.

– Är det uppenbart att du är gravid tycker jag det bästa är att du berättar det, även om du har en provanställning. Då kan inte arbetsgivaren skylla ifrån sig och hävda att man inte visste något om din graviditet, säger Moni Liebert, som själv berättade om sina havandeskap för sin chef på tidigt stadium.

– Jag jobbade på en liten arbetsplats där vi pratade om allt och jag hade så god relation med min chef att det kändes helt naturligt.

– Kanske kan man avvakta de tre första månaderna, för att se hur det går, men sedan är det bra att berätta, oavsett om du ska bli mamma eller pappa, så att alla parter i god tid ska kunna planera och hitta vikarier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen