Hoppa till huvudinnehåll
Mångfald

Svenska modellen 2.0 = integration

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson förväntar sig mer av parterna vad gäller integration och systematiskt mångfaldsarbete. Den svenska modellen 2.0 handlar om integration, förklarade hon vid ett seminarium på fredagen.
Gabriella Westberg Publicerad 9 november 2015, kl 11:37
Wilhelm Stokstad/TT och Kollega
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, tv, och Anki Elken, ansvarig för public affairs på Proffice och initiativtagare till nätverket Vidga normen. Wilhelm Stokstad/TT och Kollega

Det var inom ramen för nätverket Vidga normen, en samverkanskampanj initierad av bemanningsföretaget Proffice, Afrosvenskarnas Riksförbund, We Link Sweden, Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms län och Unionen Stockholm, som Ylva Johansson bjudits in.

Startskottet för nätverket var den rapport om afrofobi som regeringens utredare presenterade i fjol och som visade att afrosvenskar är den grupp som diskrimineras mest på svensk arbetsmarknad. Även efter akademisk examen ligger arbetslösheten bland afrosvenskar på 9,1 procent, jämfört med 2,1 procent i resten av befolkningen och många har anställningar som inte motsvarar deras kompetens.

Afrosvenskars situation på arbetsmarknaden har därför hamnat i fokus för Vidga normen vars målsättning är att öka anställningsgraden bland afrosvenskar, höja andelen som får en anställning i nivå med deras kompetens och öka antalet afrosvenskar i chefsbefattningar – även om syftet i förlängningen är att vidga normen åt alla håll och motverka all slags diskriminering på arbetsmarknaden.

Den svenska modellen 2.0 kommer att handla om integration. Det menade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som talade på Vidga normen-seminariet. För att ändra på normer och fördomar måste det bedrivas ett aktivt, systematiskt arbete på varje företag, menar hon.

- Om man inte har ett systematiskt arbete mot diskriminering är man medskyldig när det sker, sa arbetsmarknadsministern.

Inom kort kommer regeringen att presentera en proposition om krav på systematiskt arbete för att motverka diskriminering på arbetsplatserna, något Ylva Johansson egentligen hellre hade sett att parterna tagit sig an.

- Men kommer inte parterna tillräckligt långt får vi gå in och lagstifta.

Ylva Johansson passade också på att ge en lätt känga åt arbetsmarknadens parter för att man inte satt tillräckligt fokus på integration i avtalsrörelsen.

- När arbetsmarknadens parter tar sig an en fråga, då är det den starkaste kraften vi har. Det är de som har företrädare på arbetsplatserna som är bärare av värderingar och regelverk. Det är där det systematiska arbetet för integration måste ske. Men än har inte integration och mångfaldsfrågor hamnat högst upp i avtalsrörelsen, sa hon.

Är du besviken på parterna?
- Nja, det ligger runt hörnet som uppgift för parterna. Jag tror verkligen att den svenska modellen 2.0 handlar om integration. Och jag tror att parterna vill ta sig an frågan, jag har till exempel märkt av ett stort engagemang kring snabbspåren, men man har inte kommit dit än. Så nej, jag är inte besviken, men förväntansfull.

Anki Elken är projektledare för kampanjen Vidga Normen och ansvarig för public affairs på Proffice. Hon delar Ylva Johanssons rastlösa inställning till arbetsmarknadens tröghet vad gäller integration och systematiskt mångfaldsarbete.

- Vi går miste om så mycket innovation och kunskap genom att inte ta tillvara på den kompetens som finns här.

Du har lovat att ”fortsätta puffa på Unionen” när ni upplever att de arbetsgivare ni möter inte håller måttet. Det är lite ovanligt att en projektledare från ett börsnoterat bolag försöker driva på ett fackförbund vad gäller mänskliga rättigheter i arbetslivet. Varför behövs det?

- Facken har mycket makt. Men jag ser att de inte använder sin makt för att förändra samhället vad gäller integration och diskriminering på arbetsmarknaden.

Vad borde facken göra?
- På klubbnivå borde facken ställa krav tidigt i processerna vid upphandlingar och rekryteringar. Man bör vara med att ta fram målsättningar och värdegrunder i de egna organisationerna. Om förbundens fortroendevalda får bättre kunskaper i de här frågorna berikar det arbetsgivaren. Men det behövs också krav på att jobba systematiskt, att mäta nyckeltal till exempel.

- Sedan tycker jag att det hade varit roligt om facken blev mer av en konsumentrörelse. I dag är det privata företag som tar fram tjänster som att mäta och jämföra företagens värderingar och visa var man vill jobba. Det vore sundare om facken gjorde det. 

I årets avtalsrörelse driver Unionen framför allt krav på flexpension och systematiskt jämställdhetsarbete. Saknar du fokus på mångfald och integration?

- Att ställa jämställdhet mot mångfald… Det är nog ändå en klok prioritering. Har man inte genusperspektivet kommer man nog inte vidare, men vinner man mark på jämställdhetsområdet kan det leda till att medvetandegöra också andra perspektiv.

Vad gör din arbetsgivare?
- Sedan rapporten om afrofobi presenterades har inte Proffice varit detsamma. I dag är det obligatoriskt att gå en mångfaldsutbildning för att få jobba här. Våra säljare gör 400 kundbesök i veckan och ställer då frågor om hur vi kan bidra till att öka mångfalden och hållbarheten på kundföretagen och då lämnar vi också över afrofobirapporten.

Gabriella Westberg
[email protected]