Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Speeddating för nyanlända till bristyrken

Tjänstemannasektorn inom byggbranschen och apoteksbranschen är två områden där Unionen ser att det finns potential att skapa snabbspår för nyanlända, bland annat genom speeddating. Förbundet ingår även i samtal inom energi- och trävarubranscherna, där man nu ansöker om finansiering för att komma igång.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
TT

I våras bjöd regeringen in arbetsmarknadens parter till samtal för att hitta snabbspår för nyanlända att matchas till bristyrken.

Syftet med att bjuda in parterna är att hålla diskussionerna branschnära. Samtalen handlar om att tillsammans hitta praktiska tillvägagångssätt för att till exempel validera kunskaper, matcha kompetens mot behov och identifiera vilket stöd som behövs för handledare och arbetsgivare på företagen.

För närvarande pågår 13 sådana branschsamtal. I slutet av september inleddes det första snabbspåret – för kockar.

Unionen ingår för närvarande i tre branschgrupper; tjänstemannasektorn inom byggbranschen, trävarubranschen och grafiska företag samt energi- och elektronikbranschen. Förbundet har även uttryckt en vilja att delta i de fortsatta samtalen för skog och lantbruk samt farmaci.

Läs mer: Unionen står utanför partssamtal om apoteken

Längst har man kommit med byggbranschen, där man ser att förbundet har en viktig roll att spela.

- Dels är det en stor tjänstemannasektor i byggbranschen och dels ser vi att det kommer att bli våra medlemmar som kommer att hålla i introduktion, handledning och de nyanländas arbetsmijö på företagen, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.

I samtalen kring byggbranschens tjänstemannasektor ingår, utöver Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Arbetsförmedlingen och Skolverket. Nu ansöker gruppen om finansiering för att arrangera ett antal konferenser runt om i landet dit både företag och arbetssökande bjuds in till speeddating. Tanken är att företagen ska få information på förmiddagen och träffa arbetssökande på eftermiddagen.

För energi- och elektronikbranschen samarbetar Energiföretagens arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer med Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och från statens håll Arbetsförmedlingen och Skolverket.  

Även den gruppen ansöker nu om finansiering för att genomföra en förstudie. Det för att kartlägga vilka behov som finns i olika företag och hitta lösningar på hur det i praktiken ska gå till att validera kunskaper.

Senast den 15 oktober ska ansökningar om finansiering ha kommit in till arbetsmarknadsdepartementet för att man ska kunna dra igång med snabbspåren under vintern och våren.

Trepartssamtal om snabbspår

Trepartssamtal där Unionen ingår eller har ingått:

  • Apotekare 
    Parter: Sveriges Farmaceuter och Sveriges Apotekförening.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
     
  • Trävarubranschen och grafiska företag 
    Parter: Trä- och Möbelföretagen (TMF), Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA), Grafiska Företagen, Unionen och GS.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen.
     
  • Energi- och elektronikbranschen 
    Parter: EnergiFöretagens Arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Byggbranschens 
    tjänstemannasektor 

    Parter: Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Ledarna.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Skog och lantbruk 
    Parter: Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA) och Kommunal.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens jordbruksverk och Skolverket.

Se hela listan över alla 13 trepartssamtal.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.