Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Speeddating för nyanlända till bristyrken

Tjänstemannasektorn inom byggbranschen och apoteksbranschen är två områden där Unionen ser att det finns potential att skapa snabbspår för nyanlända, bland annat genom speeddating. Förbundet ingår även i samtal inom energi- och trävarubranscherna, där man nu ansöker om finansiering för att komma igång.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
TT

I våras bjöd regeringen in arbetsmarknadens parter till samtal för att hitta snabbspår för nyanlända att matchas till bristyrken.

Syftet med att bjuda in parterna är att hålla diskussionerna branschnära. Samtalen handlar om att tillsammans hitta praktiska tillvägagångssätt för att till exempel validera kunskaper, matcha kompetens mot behov och identifiera vilket stöd som behövs för handledare och arbetsgivare på företagen.

För närvarande pågår 13 sådana branschsamtal. I slutet av september inleddes det första snabbspåret – för kockar.

Unionen ingår för närvarande i tre branschgrupper; tjänstemannasektorn inom byggbranschen, trävarubranschen och grafiska företag samt energi- och elektronikbranschen. Förbundet har även uttryckt en vilja att delta i de fortsatta samtalen för skog och lantbruk samt farmaci.

Läs mer: Unionen står utanför partssamtal om apoteken

Längst har man kommit med byggbranschen, där man ser att förbundet har en viktig roll att spela.

- Dels är det en stor tjänstemannasektor i byggbranschen och dels ser vi att det kommer att bli våra medlemmar som kommer att hålla i introduktion, handledning och de nyanländas arbetsmijö på företagen, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.

I samtalen kring byggbranschens tjänstemannasektor ingår, utöver Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Arbetsförmedlingen och Skolverket. Nu ansöker gruppen om finansiering för att arrangera ett antal konferenser runt om i landet dit både företag och arbetssökande bjuds in till speeddating. Tanken är att företagen ska få information på förmiddagen och träffa arbetssökande på eftermiddagen.

För energi- och elektronikbranschen samarbetar Energiföretagens arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer med Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och från statens håll Arbetsförmedlingen och Skolverket.  

Även den gruppen ansöker nu om finansiering för att genomföra en förstudie. Det för att kartlägga vilka behov som finns i olika företag och hitta lösningar på hur det i praktiken ska gå till att validera kunskaper.

Senast den 15 oktober ska ansökningar om finansiering ha kommit in till arbetsmarknadsdepartementet för att man ska kunna dra igång med snabbspåren under vintern och våren.

Trepartssamtal om snabbspår

Trepartssamtal där Unionen ingår eller har ingått:

  • Apotekare 
    Parter: Sveriges Farmaceuter och Sveriges Apotekförening.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
     
  • Trävarubranschen och grafiska företag 
    Parter: Trä- och Möbelföretagen (TMF), Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA), Grafiska Företagen, Unionen och GS.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen.
     
  • Energi- och elektronikbranschen 
    Parter: EnergiFöretagens Arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Byggbranschens 
    tjänstemannasektor 

    Parter: Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Ledarna.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Skog och lantbruk 
    Parter: Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA) och Kommunal.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens jordbruksverk och Skolverket.

Se hela listan över alla 13 trepartssamtal.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.