kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Speeddating för nyanlända till bristyrken

Tjänstemannasektorn inom byggbranschen och apoteksbranschen är två områden där Unionen ser att det finns potential att skapa snabbspår för nyanlända, bland annat genom speeddating. Förbundet ingår även i samtal inom energi- och trävarubranscherna, där man nu ansöker om finansiering för att komma igång.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
TT

I våras bjöd regeringen in arbetsmarknadens parter till samtal för att hitta snabbspår för nyanlända att matchas till bristyrken.

Syftet med att bjuda in parterna är att hålla diskussionerna branschnära. Samtalen handlar om att tillsammans hitta praktiska tillvägagångssätt för att till exempel validera kunskaper, matcha kompetens mot behov och identifiera vilket stöd som behövs för handledare och arbetsgivare på företagen.

För närvarande pågår 13 sådana branschsamtal. I slutet av september inleddes det första snabbspåret – för kockar.

Unionen ingår för närvarande i tre branschgrupper; tjänstemannasektorn inom byggbranschen, trävarubranschen och grafiska företag samt energi- och elektronikbranschen. Förbundet har även uttryckt en vilja att delta i de fortsatta samtalen för skog och lantbruk samt farmaci.

Läs mer: Unionen står utanför partssamtal om apoteken

Längst har man kommit med byggbranschen, där man ser att förbundet har en viktig roll att spela.

- Dels är det en stor tjänstemannasektor i byggbranschen och dels ser vi att det kommer att bli våra medlemmar som kommer att hålla i introduktion, handledning och de nyanländas arbetsmijö på företagen, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.

I samtalen kring byggbranschens tjänstemannasektor ingår, utöver Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Arbetsförmedlingen och Skolverket. Nu ansöker gruppen om finansiering för att arrangera ett antal konferenser runt om i landet dit både företag och arbetssökande bjuds in till speeddating. Tanken är att företagen ska få information på förmiddagen och träffa arbetssökande på eftermiddagen.

För energi- och elektronikbranschen samarbetar Energiföretagens arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer med Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och från statens håll Arbetsförmedlingen och Skolverket.  

Även den gruppen ansöker nu om finansiering för att genomföra en förstudie. Det för att kartlägga vilka behov som finns i olika företag och hitta lösningar på hur det i praktiken ska gå till att validera kunskaper.

Senast den 15 oktober ska ansökningar om finansiering ha kommit in till arbetsmarknadsdepartementet för att man ska kunna dra igång med snabbspåren under vintern och våren.

Trepartssamtal om snabbspår

Trepartssamtal där Unionen ingår eller har ingått:

  • Apotekare 
    Parter: Sveriges Farmaceuter och Sveriges Apotekförening.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
     
  • Trävarubranschen och grafiska företag 
    Parter: Trä- och Möbelföretagen (TMF), Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA), Grafiska Företagen, Unionen och GS.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen.
     
  • Energi- och elektronikbranschen 
    Parter: EnergiFöretagens Arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Byggbranschens 
    tjänstemannasektor 
    Parter: Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Ledarna.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Skog och lantbruk 
    Parter: Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA) och Kommunal.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens jordbruksverk och Skolverket.

Se hela listan över alla 13 trepartssamtal.

Regeringen

Gabriella Westberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

– Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Läs även