Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Speeddating för nyanlända till bristyrken

Tjänstemannasektorn inom byggbranschen och apoteksbranschen är två områden där Unionen ser att det finns potential att skapa snabbspår för nyanlända, bland annat genom speeddating. Förbundet ingår även i samtal inom energi- och trävarubranscherna, där man nu ansöker om finansiering för att komma igång.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
TT

I våras bjöd regeringen in arbetsmarknadens parter till samtal för att hitta snabbspår för nyanlända att matchas till bristyrken.

Syftet med att bjuda in parterna är att hålla diskussionerna branschnära. Samtalen handlar om att tillsammans hitta praktiska tillvägagångssätt för att till exempel validera kunskaper, matcha kompetens mot behov och identifiera vilket stöd som behövs för handledare och arbetsgivare på företagen.

För närvarande pågår 13 sådana branschsamtal. I slutet av september inleddes det första snabbspåret – för kockar.

Unionen ingår för närvarande i tre branschgrupper; tjänstemannasektorn inom byggbranschen, trävarubranschen och grafiska företag samt energi- och elektronikbranschen. Förbundet har även uttryckt en vilja att delta i de fortsatta samtalen för skog och lantbruk samt farmaci.

Läs mer: Unionen står utanför partssamtal om apoteken

Längst har man kommit med byggbranschen, där man ser att förbundet har en viktig roll att spela.

- Dels är det en stor tjänstemannasektor i byggbranschen och dels ser vi att det kommer att bli våra medlemmar som kommer att hålla i introduktion, handledning och de nyanländas arbetsmijö på företagen, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.

I samtalen kring byggbranschens tjänstemannasektor ingår, utöver Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Arbetsförmedlingen och Skolverket. Nu ansöker gruppen om finansiering för att arrangera ett antal konferenser runt om i landet dit både företag och arbetssökande bjuds in till speeddating. Tanken är att företagen ska få information på förmiddagen och träffa arbetssökande på eftermiddagen.

För energi- och elektronikbranschen samarbetar Energiföretagens arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer med Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och från statens håll Arbetsförmedlingen och Skolverket.  

Även den gruppen ansöker nu om finansiering för att genomföra en förstudie. Det för att kartlägga vilka behov som finns i olika företag och hitta lösningar på hur det i praktiken ska gå till att validera kunskaper.

Senast den 15 oktober ska ansökningar om finansiering ha kommit in till arbetsmarknadsdepartementet för att man ska kunna dra igång med snabbspåren under vintern och våren.

Trepartssamtal om snabbspår

Trepartssamtal där Unionen ingår eller har ingått:

  • Apotekare 
    Parter: Sveriges Farmaceuter och Sveriges Apotekförening.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
     
  • Trävarubranschen och grafiska företag 
    Parter: Trä- och Möbelföretagen (TMF), Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA), Grafiska Företagen, Unionen och GS.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen.
     
  • Energi- och elektronikbranschen 
    Parter: EnergiFöretagens Arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Byggbranschens 
    tjänstemannasektor 

    Parter: Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Ledarna.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Skog och lantbruk 
    Parter: Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA) och Kommunal.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens jordbruksverk och Skolverket.

Se hela listan över alla 13 trepartssamtal.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.