Hoppa till huvudinnehåll
Mångfald

Mary Juusela ska förändra världen

För Mary Juusela är jobbet inget jobb – utan ett kall. Målet är ett Sverige fritt från främlingsfientlighet och utanförskap.
– Jag ska nå ut till alla innan jag dör, säger hon.
David Österberg Publicerad 18 september 2018, kl 14:37
Lika olika
Vi upplever utanförskap av att vara överviktiga, av att ha vuxit upp med alkoholiserade föräldrar, av att ha en diagnos, en viss sexualitet, ålder. Vi är alla lika olika, säger Mary Juusela. Lika olika

Mary Juusela dricker varmt vatten blandat med en skvätt havremjölk. Hon kommer precis från en föreläsning och rösten är trött.

Varje vecka reser hon över hela Sverige, till arbetsplatser, skolor, föreningar. Hon föreläser, håller kurser, coachar. När Mary Juusela arbetar är hon i allas blickfång, pratar engagerat, tar plats.

Men vägen till självkänslan och självförtroendet har varit lång. Och stundtals plågsam.

Mary Juusela är adopterad från Bangalore i Indien. Hon växte upp i Bålsta och gick i skolan där och i Enköping.

– Jag var fem år när jag för första gången fick höra ett annat barn säga att han vägrade hålla en neger i handen. Hela min uppväxt präglades av rasism och utanförskap. Det formade mig totalt.

Smärtan syntes aldrig utanpå. Omgivningen såg en glad och positiv unge och när Mary var 19 tog hon studenten med toppbetyg. Men känslan av att stå utanför, att vara annorlunda och göra allt för att passa in men i andras ögon aldrig göra det, rev och slet i henne. Hon beskriver sig själv som ensam och otrygg. Olycklig.

En dag tog det stopp. Mary Juusela hade självmordstankar, var djupt deprimerad och bröt ihop fullständigt. Där någonstans började resan mot den hon är i dag och det hon gör.

Jag bestämde mig för att kasta masken, att vara mig själv, att sluta vara bara en färg.

Det låter kanske enkelt men var det inte. Mary Juusela läste journalistik och ekonomi och arbetade med internationellt bistånd. Dessutom bestämde hon sig för att intervjua och bo hemma hos andra adoptivfamiljer. Arbetet påbörjade hon 2003 och avslutade 2013. Då hade hon träffat 700 adoptivfamiljer och lärt sig massor om hur förlust, sorg och utanförskap påverkar människor, vår hälsa och potential.

– Men det handlade i första hand inte om förlusten av den biologiska familjen utan om förlusten av den egna identiteten när andra människor enbart betraktar dig som en färg eller som ditt biologiska ursprung.

Intervjuerna blev till studien ”Stolen identity” och lade dessutom grunden till de böcker som Mary Juusela skrivit om adoption. Men under arbetet lärde hon sig också att utanförskap inte bara handlar om hudfärg eller bara drabbar adopterade och invandrare.

– Vi bär alla på utanförskapet. Det spelar ingen roll varifrån det kommer. Vi upplever utanförskap av att vara överviktiga, av att ha vuxit upp med alkoholiserade föräldrar, av att ha en diagnos, en viss sexualitet, ålder. Vi är alla lika olika.

Mary Juusela förstod också varför människor betett sig så illa mot henne under uppväxten. Hon insåg att rädsla kan göra oss elaka.

– Människan är ett djur som är rädd för att vara ensam. Känslan är densamma i oss alla och oftast syns den inte. När vi blir rädda börjar vi leta efter likheter. Vi tyr oss till människor som är lika oss själva. Och när vi väl börjar se olikheter ser vi olikheter hos alla.

Ur insikten att vi alla bär på fördomar, att vi alla bär ett utanförskap – och att vi måste göra något för att öka toleransen – föddes metoden Lika Olika. 

Syftet med metoden är att minska intolerans och psykisk ohälsa hos individer, för att på så sätt stärka grupper och på sikt förändra hela samhället. Det handlar om att ge insikt, kunskap och konkreta verktyg.  

– Det är inte hjärnkirurgi. Det handlar om empati och sunt förnuft, egenskaper vi alla är födda med. När jag föreläser vill jag att det jag säger kommer nära, att det handlar om åhörarnas egen verklighet. Det räcker inte att läsa ett policydokument om värdegrunder och likabehandling. Först när vi har det i våra porer förstår vi det – och då kan också förändringen gå fort.

Hittills har Mary Juusela och hennes kollegor utbildat och coachat elever på över 80 grund- och gymnasieskolor och personal på 40 kommuner och 60 stora företag. Och hon tänker inte ge sig förrän hon har nått ut till alla i hela Sverige.

– Mitt mål är att förändra på individnivå och på så vis skapa förändringar på samhällsnivå. Jag ska ut till alla innan jag dör. Människor ska få vara glada, våga doppa tårna i det okända, få kramas. Vi har bara ett liv, vad vi vet. Jag ser det som ett kall. Min bakgrund gör att jag orkar mycket, för alla problem känns små i förhållande till det jag varit med om. Men det är klart att det kostar, att jag gör det jag gör innebär att jag i princip inte har något privatliv.

Vill att fler tänker efter innan

Namn: Mary Juusela.

Ålder: 36 år.

Familj: 7-årig son, mamma, pappa och alla mina underbara medmänniskor. 

Gör helst en ledig lördag: Tränar yoga eller något annat livsbejakande, gärna tillsammans med sonen. 

Gillar: Människor! Jag har arbetet internationellt i 11 år och älskar att resa. Man får nya insikter om sig själv som stärker inifrån. 

Ogillar: Utanförskap och den psykiska ohälsa som alltför ofta blir ett resultat av onödiga ord, kommentarer, jargonger eller dumma skämt. Om fler kunde tänka till innan, eller helt enkelt hålla tyst. 

Drömmer om: Att få behålla hälsan för mig och min son.

Mångfald

Telia får hbtqi-pris

På Telia började ledningen för många år sedan aktivt uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride, även i länder där Pride är mer kontroversiellt.
Hallå där ... Clara Bodin, mångfaldschef på Telia, som får årets hbtqi-pris av Unionen.
Anita Täpp Publicerad 24 november 2020, kl 09:22
 Hanna Franzén / TT, Rokas Niparavičius / Telia
Telia uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride, även i länder där Pride är mer kontroversiellt. Hanna Franzén / TT, Rokas Niparavičius / Telia

Hur kommer ni att fira priset?
– Vi är jätteglada och väldigt stolta! Tyvärr är det ju inte möjligt att träffas och fira rent fysiskt nu, men vi kommer att sprida det här internt och externt, exempelvis i pressreleaser och social media, i dag. Sedan kommer vår vd också lyfta fram att vi vunnit det här priset vid den digitala julfest vi ska ha i början av december för Telias alla 21 000 medarbetare i världen, säger Clara Bodin, mångfaldschef på Telia.

Vad betyder det för er?
– Det betyder jättemycket. Inte minst därför att vi nominerades av hbtqi-kollegor på Telia. Det är ett bevis på att de upplever att man får vara sig själv på jobbet, att företaget har tagit några steg framåt de senaste åren och att det har betytt mycket för dem.

Varför satsar Telia på den här frågan?
– Det här med mångfaldsfrågor och rättighetsfrågor är ju något som har vuxit fram hos företag i världen i många år nu. Och numera är också hbtqi-frågan viktig för kunderna och investerarna, liksom för våra anställda, som har önskat mer aktiva åtgärder inom det här området.

Hur har ledningen stöttat arbetet?
– En sak bland många vi har gjort är att inrätta den tjänst jag nu har sedan drygt två år, som mångfaldschef, det tycker jag visar hur viktigt frågan är för oss. När det gäller hbtqi-frågan så började ledningen för många år sedan aktivt uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride och då även i länder där Pride är mer kontroversiellt.

– När vi har stämt av med våra hbtqi-kollegor i de länderna så har de berättat hur viktigt det har varit för dem att ledningen så tydligt har stöttat det här, att det har gett dem en trygghet. Liksom att deras straighta kollegor blivit mer medvetna om sina fördomar och mer inkluderande.

Hur bedriver ni mångfaldsarbetet i övrigt?
– Vi arbetar aktivt med alla sju diskrimineringsgrunder. Det är något vi har jobbat konsekvent med i flera års tid nu, efter att vi genomfört en analys av vad vi behövde förbättra. Och det genomsyrar nu hela personalprocessen så att den ska vara så inkluderande som möjligt, exempelvis vad gäller rekrytering och ledarskap. 

– Mycket handlar om att öka medvetenheten hos våra chefer. Sedan driver vi också aktivt våra interna medarbetarnätverk och ordnar fyra event med olika teman varje år. Det nästa kommer handla om åldersdiskriminering.

Vad händer nästa år?
– Vi håller nu för första gången på att ta fram publika mål, så att de utanför vårt företag kan följa vårt arbete och se hur vi uppnår dem. Det gör att vi får lite extra tryck på oss. Planen är att dessa mål ska lanseras under 2021.

Prisas av Unionen

Unionens hbtqi-pris har årligen delats ut sedan 2011, till en arbetsgivare som förbundet anser på ett föredömligt sätt arbetar för en inkluderande arbetsplats oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Juryns motivering till varför Telia får årets pris är:

”För sitt outsinliga engagemang för en inkluderande arbetsplats där medarbetare kan vara sig själv. I en tid då hbtqi-personers rättigheter starkt hotas från vissa håll i Europa står Telia upp för sina medarbetares rätt att bestämma över sina kroppar, sin identitet och att älska den de vill, i samhällen där hot och brist på respekt fortfarande förekommer.”

Priset delas ut vid ett digitalt event i kväll.

Bild på Clara Bodin: Anna Ledin Wirén

Hbtqi-pris tidigare vinnare

2019: Nobina 
2018: IBM Sverige
2017: Svenska Amerikanska Fotbollsförbundet
2016: Nordic Choice Hotels
2015: Sensus Västra Sverige
2014: Ving Sverige AB
2013: Sodexo
2012: Systembolaget, Västerlånggatan Uddevalla
2011: AkzoNobel Surface Chemistry, Stenungssund

Hbtqi

Är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.

  • Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av.
  • Transperson handlar om könsidentitet, om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Som transperson önskar man inte alls eller delvis inte identifiera sig med det kön som tilldelats vid födseln
  • Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.
  • Intersexperson kan en person kalla sig som har en intersexvariation. Intersexvariationer är ett medfödda tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat.

Unionen, RFSL