Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många ratar handskakning även efter lyfta restriktioner

Handskakningen som hälsning kan vara hotad, även efter pandemin. I en ny undersökning svarar majoriteten att de inte vill skaka hand efter att restriktionerna släppts.
Oscar Broström Publicerad 6 oktober 2021, kl 07:01
Shutterstock.
Många vill rata efter handskakningen även efter att restriktionerna lyftes. Shutterstock.

Det är försäkringsbolaget If som presenterar en enkätundersökning, med strax över 1 000 svarande, där de ställt frågan: ”När restriktioner släpps den 29 september – kommer du att vilja skaka hand med folk?”

Och bland de svarande finns en stor tveksamhet till handslag. Endast en av fyra säger att de vill återgå till att skaka hand. Över hälften, 58 procent, svarar dock att de inte kommer vilja skaka hand med andra människor. Utöver det har åtta procent svarat att de ändå inte skakade hand innan pandemin, medan åtta procent inte vet hur de kommer vilja göra.

– Att så många är negativa till närkontakt kan bero på flera saker och det skulle kunna hänga ihop med känslan av att det innebär en stor förändring. Från att ha varit inte bara frånvarande från handskakningar, utan undvikit fysiska sociala kontakter, ska vi med handskakningen plötsligt komma nära varandra igen. Och detta trots att det fortfarande finns smittspridning i samhället, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.

Rätt eller fel att lyfta restriktioner?

När coronapandemin utbröt rekommenderade myndigheter att undvika handskakningar, för att begränsa smittspridningen i samhället. Den 29 september lyftes flera restriktioner som staten infört under pandemin, vilket var en signal om att samhället håller på att återgå till det normala. I samma enkät som nämns ovan svarar nästan en tredjedel att det var rätt tidpunkt att lyfta restriktionerna, men 53 procent tycker att det var för tidigt.

– Människors upplevelse av att restriktionerna tas bort för tidigt kan också vara en förklaring till att så få känner sig bekväma med att skaka hand. Kvinnor och även äldre åldersgrupper är mer negativa till slopade restriktioner och handskakningar än män. Det är oklart varför det är så men en förklaring skulle kunna vara att fler kvinnor har upplevt covid-19 på nära håll via sin yrken och för de äldre åldersgrupperna har covid-19 varit en större riskfaktor, säger Kristina Ström Olsson.

Läs mer:

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ville inte ta i hand – får rätt i domstol

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.