Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket tjänar chefen

Var fjärde chef tjänar mindre än 35 000 kronor per månad. Det visar Positions stora löneenkät bland läsarna. Bäst tjänar de unga, manliga cheferna i Stockholm, sämst tjänar de äldre i Norrland. Vi har träffat Anton som tjänar 22 000 kronor och Marika som har 71 000 i månadslön.
Publicerad
Robin Haldert /TT
Vattenfalls vd Øysten Løseth tjänar 13,9 miljoner kronor om året. Robin Haldert /TT

Genomsnittslönen är 44 200 kronor, enligt vår enkät som besvarats av 862 privatanställda chefer. Men spridningen är mycket stor, en av fyra tjänar mindre än 35 000 kronor, samtidigt som lika många tjänar över 50 000 kronor.

Män tjänar 10 procent mer än kvinnor, men ännu större är skillnaderna i landet. I Stockholm tjänar chefer 47 600 i snitt, vilket är 20 procent mer än i Norrland.

Lönerna stiger inte med erfarenheten. Det visar sig att de yngre cheferna har högre snitt än de äldre – vilket är en förändring jämfört med tidigare undersökningar.

Är lönerna rättvisa? Där skiljer sig förstås uppfattningarna. Min lön är rimlig i förhållande till den befattning jag har, tycker de flesta. Även bland dem som tjänar sämst (under 35 000 kronor) tycker fyra av tio att det är okej.

Men när vi frågade om lönen var rimlig ”i förhållande till kompetens och arbetsinsats” var de missnöjda fler. Av de lågavlönade svarade tre av fyra nej.  Det blev nekande svar även från var tredje av de högavlönade (över 50 000 kronor).
”Har du haft en bra löneutveckling?” frågade vi också, vilket besvarades med nej av hälften.

Hälften instämmer också i påståendet att löneutveckling­en avstannat under de senaste årens svaga konjunktur. Mest missnöjda är stockholmare, män och – som väntat – de lågavlönade.

Lönen är delvis rörlig, kopplad till resultat, för ungefär hälften. Men det är betydligt vanligare bland de chefer som tjänar bäst. Ändå är det inte många som vill att en större del av lönen ska vara resultatbaserad. Endast en av fem vill det, och andelen är lika låg bland de högavlönade.

”Räcker din lön för att klara dina behov?” frågade vi av­slutningsvis. De allra flesta svarade ja, även bland de lägst avlönade, men 11 procent av dem uppger att lönen inte räcker i dagsläget. Bland norrlänningarna är den siffran bara 1 procent, trots att de har lägre snittlöner.

Arbetsplatsens generella lönenivå är för låg, anser de flesta av de lågavlönade cheferna, men bara var femte av de högavlönade. Här ser man att västsvenskar är klart mer missnöjda med nivån än skåningar.

Om cheferna fick bestämma själva, skulle de höja löne­nivåerna för sina medarbetare? Ja, svarar knappt var tredje. Lika många säger nej, och något fler svarar ”Nej, men jag skulle ge dem en bonus”.

 

Text: Thomas Heldmark, Dag Bremberg

Position undersöker

862 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.

Tio manliga toppchefers löner (listan utgår från tio av Sveriges största företag, och där är det män som styr):

  • Karl-Johan Persson, H&M: 12,3 milj kr/år
  • Olof Persson, Volvo: 11,9 milj kr/år
  • Martin Lundstedt, Scania: 7,5 milj kr/år (plus 1,2 milj kr i rörlig lön)
  • Hans Vestberg, Ericsson: 13,2 milj kr/år (plus 4 milj i rörlig lön)
  • Olof Faxander, Sandvik: 13,2 milj kr/år (plus 4 milj i rörlig lön)
  • Keith McLoughlin, Electrolux: 9,9 milj kr/år (plus 2,1 milj i rörlig lön)
  • Johan Dennelind, Telia Sonera: 13,5 milj kr/år
  • Jan Johansson, SCA: 11 milj kr (plus 10,3 milj i rörlig lön)
  • Per Strömberg, Ica-gruppen: 7,1 milj kr/år (plus 4,2 milj i rörlig lön)
  • Øysten Løseth, Vattenfall: 13,9 milj kr/år

Position är Kollegas systertidning för medlemmar i Unionen som också är chefer.

Novus/Position

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.