Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket tjänar chefen

Var fjärde chef tjänar mindre än 35 000 kronor per månad. Det visar Positions stora löneenkät bland läsarna. Bäst tjänar de unga, manliga cheferna i Stockholm, sämst tjänar de äldre i Norrland. Vi har träffat Anton som tjänar 22 000 kronor och Marika som har 71 000 i månadslön.
Publicerad
Robin Haldert /TT
Vattenfalls vd Øysten Løseth tjänar 13,9 miljoner kronor om året. Robin Haldert /TT

Genomsnittslönen är 44 200 kronor, enligt vår enkät som besvarats av 862 privatanställda chefer. Men spridningen är mycket stor, en av fyra tjänar mindre än 35 000 kronor, samtidigt som lika många tjänar över 50 000 kronor.

Män tjänar 10 procent mer än kvinnor, men ännu större är skillnaderna i landet. I Stockholm tjänar chefer 47 600 i snitt, vilket är 20 procent mer än i Norrland.

Lönerna stiger inte med erfarenheten. Det visar sig att de yngre cheferna har högre snitt än de äldre – vilket är en förändring jämfört med tidigare undersökningar.

Är lönerna rättvisa? Där skiljer sig förstås uppfattningarna. Min lön är rimlig i förhållande till den befattning jag har, tycker de flesta. Även bland dem som tjänar sämst (under 35 000 kronor) tycker fyra av tio att det är okej.

Men när vi frågade om lönen var rimlig ”i förhållande till kompetens och arbetsinsats” var de missnöjda fler. Av de lågavlönade svarade tre av fyra nej.  Det blev nekande svar även från var tredje av de högavlönade (över 50 000 kronor).
”Har du haft en bra löneutveckling?” frågade vi också, vilket besvarades med nej av hälften.

Hälften instämmer också i påståendet att löneutveckling­en avstannat under de senaste årens svaga konjunktur. Mest missnöjda är stockholmare, män och – som väntat – de lågavlönade.

Lönen är delvis rörlig, kopplad till resultat, för ungefär hälften. Men det är betydligt vanligare bland de chefer som tjänar bäst. Ändå är det inte många som vill att en större del av lönen ska vara resultatbaserad. Endast en av fem vill det, och andelen är lika låg bland de högavlönade.

”Räcker din lön för att klara dina behov?” frågade vi av­slutningsvis. De allra flesta svarade ja, även bland de lägst avlönade, men 11 procent av dem uppger att lönen inte räcker i dagsläget. Bland norrlänningarna är den siffran bara 1 procent, trots att de har lägre snittlöner.

Arbetsplatsens generella lönenivå är för låg, anser de flesta av de lågavlönade cheferna, men bara var femte av de högavlönade. Här ser man att västsvenskar är klart mer missnöjda med nivån än skåningar.

Om cheferna fick bestämma själva, skulle de höja löne­nivåerna för sina medarbetare? Ja, svarar knappt var tredje. Lika många säger nej, och något fler svarar ”Nej, men jag skulle ge dem en bonus”.

 

Text: Thomas Heldmark, Dag Bremberg

Position undersöker

862 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.

Tio manliga toppchefers löner (listan utgår från tio av Sveriges största företag, och där är det män som styr):

  • Karl-Johan Persson, H&M: 12,3 milj kr/år
  • Olof Persson, Volvo: 11,9 milj kr/år
  • Martin Lundstedt, Scania: 7,5 milj kr/år (plus 1,2 milj kr i rörlig lön)
  • Hans Vestberg, Ericsson: 13,2 milj kr/år (plus 4 milj i rörlig lön)
  • Olof Faxander, Sandvik: 13,2 milj kr/år (plus 4 milj i rörlig lön)
  • Keith McLoughlin, Electrolux: 9,9 milj kr/år (plus 2,1 milj i rörlig lön)
  • Johan Dennelind, Telia Sonera: 13,5 milj kr/år
  • Jan Johansson, SCA: 11 milj kr (plus 10,3 milj i rörlig lön)
  • Per Strömberg, Ica-gruppen: 7,1 milj kr/år (plus 4,2 milj i rörlig lön)
  • Øysten Løseth, Vattenfall: 13,9 milj kr/år

Position är Kollegas systertidning för medlemmar i Unionen som också är chefer.

Novus/Position

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.